Första dagen på mitt nya jobb är gjord!

Vad ska jag säga om den då... hm....
många nya intryck....många nya namn att lära, helt okej lokaler men det är ju svårt att slå mitt gamla jobb som var helt nybyggt. Den stora nackdelen jag kunde se var väl avsaknaden av ett riktigt kontor.

Jag lämnade jobbet och kände mig lite besviken då det inte riktigt levde upp till mina förväntningar, därmed inte sagt att det är dåligt, men ja... ni vet...

Arbetssättet är ett annat än vad jag är van, och efter att bara ha sett en liten del av verksamheten så känner jag att jag har massor av idéer att bidra med som kan utveckla verksamheten och DET känns väldigt kul och spännande, en utmaning. Kul att känna att man kanske kan vara den som kommer med goda idéer och inte bara vara den som lär som det har varit mycket under mina två första arbetsår som jag lärde mig massor på!

Men nu till en början ska jag bara ligga lågt, lära känna de nya barnen, nya kollegor o.s.v. ... Lite besviken som sagt, men ändå med en känsla av att det kan bli något väldigt bra av det :)

I övrigt så rullar dagarna på... Jag kom på mig själv med att det var några dagar sedan jag och Pepsi klickat något så jag plockade fram klickern och godispåsen och bestämde mig för att försöka klicka in kommandot "dansa" (=snurra) och till min stora glädje så dansar han nu för fullt om jag snurrar med fingret i en liten diskret cirkel i luften, säger kommandot "dansa", samt har en godbit redo i handen, detta efter två pass på ca 4-5min vardera. Det är så himla roligt att se resultat så himla snabbt! Jag ska verkligen försöka att fortsätta med klickandet. Inte för att han lär sig massor av nyttiga saker utan för att han får mental stimulans och för att vi får en rolig stund tillsammans. Det är så lätt att han glöms bort... han får sina promenader, sin mat och en klapp då och då men han behöver ju mer för att livet ska vara roligt!
I höst ska Karlstad få sin allra första hundpark och jag planerar att besöken dit ska vara återkommande. Han brukar förvisso vara ganska trist i hundparken, men jag tror att det kan vara nyttigt för honom att umgås med andra hundar. Det ska i alla fall bli riktigt roligt! Jag har vissa förhoppningar om att kanske lära känna lite annat trevligt hundfolk kanske :)

Pepsi i hundparken i Lkpg... tycker mest om att se på medan andra hundar leker och springer kaaaaaanske med en bit bort...

 

...eller så sätter man sig i tryggheten hos matte och husse och stirrar dem i ögonen så man inte ser allt det där andra läskiga!

Så sött! 159 kronor från Bluebox

 

Red hot chili peppers - I'm with you

Tacklist:

01. Monarchy of Roses
02. Factory of Faith
03. Brendan’s Death Song
04. Ethiopia
05. Annie Wants a Baby
06. Look Around
07. The Adventures of Rain Dance Maggie
08. Did I Let You Know
09. Goodbye Hooray
10. Happiness Loves Company
11. Police Station
12. Even You Brutus?
13. Meet Me at the Corner
14. Dance, Dance, Dance

Lite is i magen är alltid bra att ha även om det är tufft när djuren mår dåligt, men den här gången så verkar det som att det inte är någon större fara. Hältan bak har bara blivit bättre och bättre under dagen så jag antar att det är vanlig träningsvärk som spökar. Han fick ju gå nästan tre gånger så långt som han brukar under gårdagen då vi insåg att han gick en morgonpromenad på 8km på morgonen med T, och sen en kvällspromenad på 1,1 mil på kvällen, så det blev väl helt enkelt för mycket för min lilla farbror.

Ögat ser också bättre ut även om ögonlocket hänger av och till så vi får helt enkelt fortsätta att hålla koll...

Under eftermiddagen ringde förskolechefen för mitt nya jobb bara för att ge mig en kort update. Vi diskuterade även lite lön och hon berättade att Karlstad låg efter i löneutvecklingen så troligtvis kommer de inte kunna möta upp mitt löneanspråk. Det känns riktigt surt då mitt löneanspråk var samma lön som jag hade i Lkpg, inte högre. Frågan är bara hur mycket man kan tänka sig att gå ner. En nyexaminerad förskollärare får tydligen 20 600kr i Karlstad just nu, och min lön i Lkpg låg på 21 790kr efter att ha jobbat i två år... Så nu måste jag försöka fundera ut hur lågt jag kan tänka mig att gå... Jag har ju fortfarande möjlighet att ta det andra vikariatet men det känns ju inte alls lika lockande... Samtidigt så vill de väl få mig så billigt som möjligt och kanske försöker med fulspel, vad vet jag... Det jag vet är att jag inte är särskilt bra på det här med löneförhandling!

Under dagen har vi också hunnit med att boka biljetter till Queen-showen som kommer till Karlstad om en månad, det blir mina föräldrar, svärföräldrar och jag och T som ska gå. Jag är väl inget superfan av Queen men de har ju gjort en hel del bra låtar + att det alltid roligt att gå på konserter av olika slag :)
Så nu har jag lite att se fram emot i höst... först Queen-showen i slutet av september, sedan Red Hot Chili Peppers-konsert i Globen i oktober, och sen har jag tänkt köpa biljetter till Melissa Horns spelning när hon kommer till Karlstad i början av december... skönt att ha lite roliga saker att se fram emot nu när det kommer en tid av regn, snö, slask och mörker!

Idag när vi gick upp märkte vi att Pepsi inte stöttade på ena bakbenet, utan skuttade fram på något märkligt vis. Jag klämde och kände som vanligt men kunde inte märka att han reagerade på något vis. Till slut var det dags för promenad och skuttandet fortsatte. Jag har svårt att avgöra om det är ena benet han har ont i eller hela bakdelen då han verkar ömma på båda benen samtidigt som han går helt normalt vissa stunder och stöttar på båda benen.
Min tanke var att han kanske har sträckt sig eller om det är träningsvärk då vi gick en powerwalk på 1,1 mil igår och det hör verkligen inte till vanligheterna...

Ännu en stund senare ser jag att han inte riktigt vill öppna vänsterögat, och det rinner en hel del, när jag kollar närmare ser han ut att vara röd och irriterad på båda ögonen :(
Jag har i alla fall tvättat rent ordentligt nu och försöker att ha is i magen för att se hur det hela utvecklar sig, om det blir bättre eller om det är ännu fler veterinrbesök som står på tur :(

För att jag ska känna mig riktigt hemma på en plats så känns det som att jag har fyra saker som måste vara ordnade... tänker nästan på det som fyra stödpunkter... för att livet ska kännas stabilt, i balans, precis som ett bord eller stol behöver fyra ben för att stå stadigt..

...Först är det att ha en familj, nära vän i din närhet. Genom flytten så är jag det närmaste familjen jag varit på sex år och jag träffar systrar eller föräldrar flera gånger i veckan, och Tobias dagligen :)

...Ett hem att göra till sitt eget. Vi var ju Karlstadbor egentligen redan när vi bodde inneboende hos mina föräldrar i väntan på en egen lägenhet, men det var först när vi fick flytta in i vår lägenhet, packa upp våra saker o.s.v. som jag faktiskt fick den där härliga "hemma-känslan" som man får när man kliver innanför dörren efter en dag på vift.

... Ett arbete att gå till. Att sitta ensam hemma och inte göra något "vettigt" medan alla andra går till jobbet är ganska värdelöst efter ett tag och jag bara längtar efter att få komma igång att jobba, att få kollegor och ännu en fast punkt i min vardag. I fredags fick jag veta att jag fick det 1 åriga vikariatet jag verkligen ville ha, och jag känner mig supertaggad inför startdatumet. Tror det är ett område jag kommer trivas toppen i, och det härliga är att när mitt vikariat är slut, ska man öppna en ny avdelning så då hoppas jag vara en given kandidat för en fast tjänst.

...Sista stödpunkten är vänner, och det är väl den punkt som återstår för mig att bygga upp då jag inte har en enda egen vän här i Karlstad ännu. Jag hänger ju med T och träffar hans vänner ibland, men just det där att ha en vän att ringa när man sitter uttråkad, eller en promenadkompis... helt enkelt att ha någon att ringa utanför familjen. Jag hade långt ifrån ett stort nät av vänner i Lkpg men det fanns ändå någon i telefonboken jag kunde ringa. Jag kan dock inte påstå att jag känner mig ensam då jag till skillnad från min tid i LKpg, har mina två systrar att ringa här i karlstad.


Med andra ord jag tre av mina fyra stödpunkter ordnade och jag börjar känna mig mer och mer hemma i Karlstad, inser att jag faktiskt inte bara är här över sommaren som de tidigare åren. Jag älskar vår nya lägenhet och dess läge även om jag önskar att det funnits ytterligare ett rum. Jag älskar och har verkligen nyttjat det faktum att jag bor i samma stad som min familj, har umgåtts massor med särskilt min ena syster som är hemma sina sista veckor som föräldraledig. Slutligen har jag äntligen fått ett jobb att gå till, och inte bara ett jobb som ska ge mig pengar utan ett jobb där jag kommer vara en verklig del av ett arbetslag, och jag känner mig sprickfärdig inför att komma igång och jobba och dela med mig av mina erfarenheter!

Fyra ben för att få en stadig stol, precis som en stabil tillvaro...

... eller fyra fästpunkter för att tältet ska stå stabilt och inte blåsa bort... använd vilka metaforer ni vill, men jag känner att det är fyra saker i mitt liv jag behöver för att känna mig hemma och rotad på en plats.

Någon som håller med, eller har andra punkter?

---

Hahaha, nu när jag precis är färdig med mitt inlägg så fick jag en liten Aha-upplevelse då jag plötsligt mindes den här;

Någon mer som läst om Maslows behovstrappa? Skulle tro att alla läst det under gymnasiet kanske?

I alla fall inser jag att mina fyra punkter stämmer väldigt bra in egentligen på den här trappan..

Jag har sagt att jag absolut inte vill ha något sådant men vi får väl se :P

Men vi (jag talar för min son) vill gärna ha roliga, färgglada, lite speciella bokstöd eller en mätsticka. Eller annat skoj till barnrummet. Sedan gillar vi också allt som låter som skallror, speldosor och instrument.

 

Från blaelefant.se

Idag har jag lämnat Pepsi hos sin blivande daghusse för att han ska få lära känna Pepsi och känna efter om han verkligen vill vara hans daghusse eller inte.

Att lämna bort sin lilla älskling, se honom gå ifrån dig med en människa som faktiskt egentligen är en total främling... det känns ordentligt i mattes hjärta. Jag tror ju att det har gått jättebra men helt säker kan man ju aldrig vara...

Nu ska jag fortsätta med dagens tråkiga projekt, tvätta och städa så att man får tiden att gå lite fortare så jag kan få gå iväg och hämta honom.

Var precis inne och kikade runt lite på CDON.COM och snubblade då över världens bästa TV-serie som just nu hade ett sjukt bra pris!!

Jag talar så klart om TV-serien Friends, just nu hade de sänkt den så den kostade 699kr istället 1150kr! Själv är jag redan en stolt ägare till alla säsonger tack vare sambon som var snäll och gav mig den i födelsedagspresent. Dock verkar den här boxen vara hälften så stor vilket jag gärna hade föredragit då min box tar upp en hel hylla.

Idag har jag (hör och häpna) lagat mat. Hittade ett recept på tonfiskröra som jag ville prova. Väldigt simpel och snabb att göra (vilket är kraven när jag lagar mat).

Pasta med tonfiskcreme (4 portioner)

Du behöver:
Pasta, 300 gram tonfisk, 1 röd lök, 2 dl lätt creme fraiche, 2 msk dijonsenap, 2 msk basilika, 1 dl svarta urkärnade oliver, salt & peppar.

1. Koka pasta

2. Häll av vätskan från tonfisken och finhacka köttet. Skala rödlöken och finhacka löken, basilikan och oliverna. Blanda med crème fraiche, tonfisken samt dijonsenap. Smaka av med salt och peppar.

3. Servera pastan med den kalla tonfisksåsen.

Jag tog mindre senap (rekommenderades av kommentarer jag läste, och skippade oliverna för det gillar inte jag). Personligen blev jag besviken. Tyckte inte pasta passade så bra till. Jag tror däremot att tonfiskröran är jäkligt god på baugette.

---

Till efterrätt provade jag idag ett av recepten jag tänkte servera på lillemans dop.

Cheesecake brownies (20 st)

Du behöver:
150 g smör, 1 dl kakao, 3 st ägg, 3 dl strösocker, 2,5 dl vetemjöl, 1 tsk bakpulver, 200 g philadelphia ost, 1 st äggula, 3 msk strösocker, 2 tsk vaniljsocker.

1. Smält smöret och rör ut kakaon i det. Låt svalna.

2. Rör under tiden ihop äggen och sockret.

3. Blanda bakpulvret med mjölet och vänd sedan ner det i äggsmeten
tillsammans med smöret.

4. Rör ihop färskosten med äggula, socker och vanilj.

5. Klä en ugnsform med bakplåtspapper och häll i browniesmeten.

6. Klicka ut färskoströran och dra ut den i fina mönster med hjälp av
en kniv.

7. Grädda kakan långt ner i ugnen i 150 grader ca 30 minuter.

8. Låt svalna och skär kakan i rutor.

Jag fick ha kakan i tio minuter extra men tycker ändå det känns alldeles för kladdigt. Får be kocken kolla på det. Tråkigt att det ska krångla när jag behöver ha ett perfa resultat till dopet!

Puh... då var det där jobbiga samtalet, som egentligen inte var alls jobbigt, över!
Det enda som hände var att vi skjuter upp allt en vecka... antingen får jag den tjänsten jag intervjuades för idag och då blir det inget med det här jobbet, får jag inte den tjänsten jag vill ha så börjar jag jobba den 5 september.

Med andra ord är jag i vilket fall ledig även nästa vecka! Får jag den tjänsten jag helst vill ha så är jag även ledig veckan därefter!! Man kan ju tycka att det är jätteskönt men ärligt talat så börjar jag faktiskt längta efter att komma igång och jobba efter att ha varit ledig sedan sista veckan i juni. Får jag dessutom den här tjänsten så känner jag mig riktigt taggad till att få komma och visa vad jag kan!
Men nu är det inte så mycket mer att göra än att vänta och se... en föredetta kollega skickade ett mess om att de hade ringt och tagit mina referenser i alla fall och att de sagt att jag gjort en bra intervju så det känns ju lovande!

Då var det onsdag...
Idag har jag hunnit med en anställningsintervju som kändes bra, kändes som att jag hade ganska bra svar på de frågor som ställdes och jag tror jag lyckades visa ett intresse för tjänsten och området. Förutom jag så var det tre andra som skulle komma på intervju idag, så att det gick bra säger ju egentligen ingenting då det kanske gick precis lika bra för det andra....

Ända sedan intervjun som kändes toppen på så vis att mitt positiva intryck av området/arbetsplatsen enbart stärktes, och jag blev ännu mer sugen på att få jobba just där, så har jag gått runt med en klump i magen... eller fjärilar... vet inte hur jag ska beskriva det. Jobbigt känns det i alla fall, för om en timma ska jag nämligen till ett annat område är det tänkt för att skriva kontrakt och börja jobba där på måndag. Jag har försökt nå den chefen hela förmiddagen för att förklara läget för henne och för att inte slösa hennes tid men jag lyckas inte. Så istället måste jag åka dit, träffa personen som tror jag ska skriva papper, och istället för att göra det, säga att jag vill vänta med att skriva något för att jag vill ha ett annat jobb :p

Jag tror att samtalet i sig blir jobbigt men ännu jobbigare är nästan väntan, man vill ju bara få det överstökat!!

I övrigt så händer det inte mycket om dagarna... jag vet inte hur, men dagarna tycks passera hyfsat fort trots att jag inte gör något. Imorgon ska jag i alla fall ägnat mig åt något så roligt som att tvätta :p

Nu ska jag fortsätta blippa på min Htc, som jag fortfarande är nöjd med, hej så länge!

... så stod jag plötsligt där med en HTC Wildfire S i handen!

Jaja... så kan det gå ibland men jag tycker jag kan vara värd det efter en sommar utan någon semesterresa :p
Mitt första intryck av den är enbart positivt, känns som att det verkar vara en bra telefon för de 2190kr jag betalade. Det enda jobbiga var att jag var tvungen att byta nr men det var oundvikligt i vilket fall då jag gick från kontantkort till abonnemang.

Jag har fortfarande den gamla telefonen igång ifall man försöker nå mig från några av de ställen jag sökt jobb på, och hux flux så ringde de från det område jag väntat och väntat på att höra ifrån och de ville ha mig på intervju imorgon bitti, och tidigare i veckan bokade jag tid till imorgon kl 14 för att skriva på papper för det vikariat jag redan tackat ja till!! Snacka om ångest.... Jag hoppas att det blir bra i slutändan i alla fall...!! Men nervös blev jag, och är fortfarande... hoppas jag hinner släppa den nervositeten tills intervjun imorgon bitti...!

Jag är en sån där töntig människa som med jämna mellanrum känner att jag bara måååste ha en ny sak på teknikfronten fast jag egentligen inte har något behov av det...

...helt plötsligt, PANG, så är jag inne i en sån period och det som står på min önskelista den här gången är en ny mobiltelefon! Min nuvarande telefon är nog bara ett år gammal men den är så himla tråkig nu när alla har sina flashiga androidtelefoner och alla sina roliga appar. Det är framför allt en app jag fastnat för och det är Runkeeper, en träningsapp som via gps ritar upp rundan du går, mäter din hastighet, distans och kaloriförbrukning. Låter ju töntigt men nu när jag och syrran varit ute och powerwalkat så är det lite roligt att se framför allt sträcka och tid genast, det är lätt att sporra sig själv till att gå liiite längre medan man går, eller lite fortare. Annars måste man ju hem och rita upp en runda på datorn och se hur långt man gått.

 

OM jag nu tillåter mig själv att byta telefon så får den ändå inte vara för dyr, men samtidigt inte vara en superbillig skittelefon som man kommer störa sig massor på. Både syster och T har köpt en varsin HTC i två olika varianter, båda är väl HTCs lite dyrare varianter men jag tycker det verkar vara en bra telefon. Har kollat upp lite vad det finns för olika modeller, och tycker HTC Wildfire S verkar vara en hyfsad telefon till ett bra pris (ca 2100kr). Någon som har någon erfarenhet av den modellen? Sen är det ju den där djungeln med att välja abonnemang, för lilla jag har nämligen samma kontantkort som jag fick till min första telefon.

 

T försökte hjälpa mig att lista ut något som skulle motivera mig till träning, något jag tillåta mig själv att köpa när jag tappat si och så många kilon, men inget av det han nämnde skulle vara nog lockande för att få mig att hålla igång träningen, men frågan är om inte en ny telefon med Runkeeperappen skulle kunna vara en motivationsfaktor till att hålla igång träningen ett tag, men då måste jag ju ha den från start... DET är väl en bra ursäkt till att köpa en ny mobil?! :p

Jag älskar verkligen vår fyrbenta familjevän, han är underbar på de allra flesta sätt...

MEN... den dagen Pepsi inte längre finns med oss, och jag kanske börjar prata om en hundlängtan, och kanske till och med en längtan efter att ha just en cocker spaniel i huset, påminn mig då vänligt men mycket bestämt om det här inlägget.

JAG SKA ALDRIG NÅGONSIN MER HA EN COCKER SPANIEL!

Han är som sagt underbar, passar mig perfekt på alla punkter utom en och det är tyvärr en stor punkt och det är pälsvården! Jag har förmodligen valt den allra enklaste genvägen för en cockerägare då jag rakar av all päls ungefär varannan månad men när man väl ska göra det så tar de sååå mycket tid, det pajar min rygg för resten av dagen och det blir små pälsstrån i heeeeela lägenheten. Förutom det så har cockrar också en sådan päls som kräver att man badar dem minst en gång i månaden om man vill slippa en extrem hundlukt, inte alls samma sorts päls som t.ex. golden retrievers...

Så nu var det sagt... jag älskar min cocker men det kommer aldrig någonsin igen att bo en pälskrävande hund när Pepsi är borta!

Ett av de första korten på Pepsi hos oss när han fortfarande fick vara långhårig.

Den här helgen har verkligen passerat i raketfart!
I fredags hann jag aldrig få någon riktig fredagskänsla... fikabesöket blev nämligen kvar till halv 8, vilket var jättetrevligt men när de väl åkt var både jag och T ganska trötta och orkade inte riktigt ta till vara på fredagskvällen. På lördagen var det dags för helgens första födelsedagsfirande då en släkting till mig fyllde 40år. Jag kan inte påstå att vi har direkt nära kontakt men jag kan tycka att det är kul att träffa släkten lite då och då, så det blev en hel dag i lilla Munkfors, och ännu en dag passerade... när vi väl var hemma var vi lika sega som på fredagen så det blev inget av den kvällen heller!
Sen var det helt plötsligt söndag, dags att fira käraste farmor som fyllde 75år, och som vanligt när man åker bort och hälsar på folk så springer timmarna förbi!

Trots att helgkänslan aldrig riktigt hann infinna sig så har det varit en bra helg då vi faktiskt har hunnit med en hel del.
Jag lyckades till exempel ta mig ut på första joggingrundan på eeeeeeeeeeevigheter...! Det blev varken en lång eller snabb runda men jag var ändå nöjd med mig själv då jag orkade jogga konstant myyyyyyyyycket längre sträcka än jag räknat med. Efter cirka 2 km(?) befann jag mig dock helt plötsligt mitt i multisportcupen och det kom supertränade människor och sprang förbi mig och Pepsi på löpande band vilket knäckte självförtroendet lite och det blev svårt att känna sig stolt över sina två kilometer som man lyckats ta sig runt i regnet med fläsket dallrandes för varje steg man tog... men men... det var ändå skönt att komma ut och springa... för min del är det alltid den där första rundan som är svårast att ge sig ut på, har jag väl klarat den har jag lite lättare för att ge mig ut igen, men nästa problem är ju att orka ge sig ut på den där 9, 10, 11, 12... gången!
Just nu är jag mer och mer sugen på att införskaffa en ny telefon. Inte för att min nuvarande telefon är gammal men syrran hade en sådan rolig app på sin telefon, tror den hette runkeeper, perfekt för att motivera mig till att röra på mig då den genom GPS ritar upp den sträcka man rört sig på, mäter tiden det tagit att ta sig runt, din kaloriförbrukning och ditt tempo o.s.v. Sen är min telefon allt annat än surfvänlig vilket jag kan bli väldigt avundsjuk på när varenda människa sitter och blippar på sina telefoner och kollar upp allt lätt som en plätt. Men vi får väl se... känns lite lyxigt att köpa en ny telefon när det egentligen inte är några som helst fel på den jag redan äger.
... eller så köper jag en för att få igång mig själv i träningen igen... Det är väl ett bra argument ;)

Tidigt imorgon bitti flyger T till Stockholm för en veckas jobb där, och jag inleder min sista lediga vecka... kommer vara så tomt utan honom här hemma! Nog för att vi lyckades vara ifrån varandra i flera månader nyligen men sen vi flyttade ihop igen i vår nya lägenhet här i Karlstad så har jag nästan känt mig nykär, fjärilarna i magen är tillbaka :). Sen tjafsar vi ju lite ibland också, vi har ju inget perfekt förhållande men efter att ha varit tillsammans i 9,5 år och varit sambos i fyra år så tror jag att det varit nyttigt för oss att tvingas till att sakna varandra under 3,5 månad, det är så lätt att man tar varandra för givet efter så lång tid tillsammans!

Nu får jag sakna honom igen i fem dagar alltså, vilket inte lockar alls men desto mer uppskattar man varandra när man ses igen... får väl försöka komma ihåg det!

Är det fler än mig som börjat lägga sommaren bakom sig?
Det finns en viss klarhet i luften som är typiska kännetecken för hösten, när luften är frisk men solen ändå värmer...
Jag kan inte påstå att jag ser fram emot de långa och kalla månader som ligger framför oss, men jag är nog trots allt en höstmänniska, bara de här första månaderna när löven skiftar färg och kvällarna blir mörka så man får tända ljus och bara sjunka ner i en soffa. När den tiden väl kommer så går jag alltid omedvetet in i mig själv lite mer... Som just ikväll...

....jag har tänt massor av levande ljus, släckt ner vanliga lampor och satt på en playlist på Spotify med lite lugnare låtar, sjunkit ner i soffan och bara lyssnar på musiken och regnet... skulle förmodligen kunna ligga här i flera timmar till om det inte vore för att jag har en sambo som ska åka på kurs hela kommande veckan som jag vill passa på att umgås med...



Nu ska jag krypa ner i sängen... Sov gott!

En av de stora fördelarna med att bo i Karlstad har vi alltid känt skulle vara alla spontanbesök man kan få, en snabbfika, middag tillsammans, filmkvällar.... you name it! Inte för att man inte kunnat göra det samma i Linköping men där hade jag och T inga gemensamma vänner. Här har vi dels hela tjocka släkten och gamla gemensamma klasskompisar. De är inte särskilt många men de finns i alla fall.

Det är underbart skönt att kunna ringa syrran på kvällen och fråga om hon vill med på en långpromenad...
eller som idag när hon och syskonbarnen ska komma och fika...

Det känns som att vi verkligen börjar komma till rätta. Jag kan då och då känna att jag saknar Linköping, men det är nog framför allt mitt jobb jag saknar, och de fantastiska kollegor jag fick träffa varje dag som verkligen kändes som nära vänner. Jag känner också en saknad när jag tänker på barnen, vissa barn rotade sig lite djupare i hjärtat, och det är framför allt mitt allra första inskolningsbarn som rotat sig... Oj vad jag saknar den underbara lilla kavata tjejen! Det vore riktigt roligt att få åka och hälsa på dem men det är liiiite för långt för att åka över dagen.

Nu ska jag baka en kladdkaka som vi kan smaska på när syster yster kommer! Jag är usel på att baka men jag lyckades faktiskt få till en kladdig kladdkaka för en gångs skull för några veckor sedan så jag tänkte ge den ett nytt försök. Här kommer receptet om någon blev sugen ;)

---

Kladdig kladdkaka

Ingredienser
2 ägg
2.5 dl socker
4 msk kakao
2 tsk vaniljsocker
100g smör
1 dl mjöl
1/2 tsk salt

Steg för steg

- Sätt ugnen på 175 grader

- Smält smöret i en kastrull

- Vispa ägg och socker tills det blir poröst

- Blanda samman med resten av ingredienserna, obs blanda försiktigt annars blir smeten luftig och kladdkakan torr.

- Häll ner smeten i en brödad form

- Grädda i 15-20 minuter beroende på hur kladdig kladdkaka du vill ha. (Jag hade min inne i 25 min och den blev ändå kladdig och god)

- Låt svalna och servera med grädde eller glass

---

Idag hämtade jag ut ett paket från cdon.no. I paket låg mitt nya tillskott till Twilight-samlingen, nämligen guiden. Har bara bläddrat lite i den verkar helt okej. Ger en lite mer inblick i de olika karaktärerna. Jag har inte riktigt förstått upplägget än men det blir nog en rolig läsning. Premiären av Breaking dawn tickar sakta neråt.

Usch denna veckan har jag inte mått bra. Går inte att beskriva men jag har gått med en klump i magen i några dagar som om något är fel. Jobbigt. Hoppas det bara ät pms och snart går över. Imorgon ska jag möta några vänner så förhoppningsvis känns det bättre efteråt.

Jag njuter dock av våra morgonar (heter det så?). När sambon drar på jobbet lägger jag lilleman bredvid mig så sover vi några timmar till. Sedan vaknar jag av att världens vackraste varelse ligger och ler åt mig. Då känns allt så mycket bättre.

Nu har vi bott i vår härliga lägenhet i exakt en månad imorgon och det börjar äntligen kännas som att vi bor här, som att vi har allt vi behöver för att det ska kännas som ett hem. Även om vi äntligen nått dit så återstår några små detaljer. Vi har till exempel inte fått upp mer än en enda tavla här hemma. Vi hade tänkt göra något åt det förra helgen men när vi väl kom till skott så insåg vi att vi kanske ska avvakta lite i alla fall då båda två kände att det kanske var dags att byta ut de tavlor vi har, i alla fall det vi tänkt sätta upp i vardagsrummet, så då blev det inga tavlor på väggen i alla fall!

I måndags åkte jag iväg till Jysk en sväng och kollade lite när jag hade vägarna förbi, och där hittade jag en jättefin skänk/sideboard till vårt vardagsrum för en billig slant! Från början hade vi tänkt en gammal sådan från min mormor, men hon ändrade sig i sista stund och ville inte ge bort den så vi har letat vidare men inte hittat något vi gillar. Förutom det hittade jag även ett överkast med matchande kuddar, även det nedsatt i pris just nu. Men nu är det ju så att min sambo har en åsikt vad gäller inredningen här hemma så jag vågade faktiskt inte köpa något just då, utan släpade istället med honom till Jysk senare samma dag, inställd på att få jobba lite för att få det jag ville ha, men till min stora förvåning var vi för en gångs skull helt överens från första stund. Så nu är sideboardet beställt och överkast och kuddar ligger i sängen!

Nya överkastet och kuddarna, fick allt för bara 550kr!

 

Den fina skänken som vi beställt och nu inväntar. Kostade bara 1500kr just nu.

Ha!
Idag ville jag testa klicka in "high five" på Pepsi... jag räknade med att jag skulle få köra kanske 2 pass innan han skulle börja förstå...Ack så fel jag hade! Min intelligenta lilla vovve var med på noterna från start och insåg ganska snabbt vad som krävdes!

Jag har ju inte tränat in kommandot, men när jag höll fram handen så tog han snabbt upp sin tass för att slå den mot min hund.

Så härligt när saker går som man tänkt sig!!

Halloj!
Vi är ju bara inne på dag 2 av klickeranvändandet men kände ändå att jag kunde skriva lite kort om min och Pepsis upplevelse hittills. Jag har kört varje pass i bara några få minuter och vid varje pass har vi tränat på samma sak, men med mindre guidning från mig och mer väntan på hans egna initiativ. Idag lossnade det till slut och poletten verkade ramla ner, han förstod vad han skulle göra för att få lite godis. "Tricket" sitter inte helt 100% än då han emellanåt bara la sig ner och tittade på mig, men frågan är om det handlar om lathet eller att han var osäker?

Imorgon tänkte jag i alla fall påbörja något nytt, väljer just nu mellan "give me five" eller att han ska lära sig trampa på ett föremål. Det är ju verkligen bara nonsenstrick men på så vis kan jag hålla irritationen borta tror jag... vi gör det helt enkelt bara för att det är roligt och för att han ska få använda sin hjärna lite! Man kan riktigt se på honom hur han tänker så det knakar :)

Jag testade att ta med klickern på promenaden men det visade sig vara ett misstag. Första misstaget var tydligen att jag inte hade tillräckligt gott godis, utomhus fanns det så mycket mer än inne som pockade på hans uppmärksamhet att han inte brydde sig så mycket om min belöning. Andra misstaget var att ge sig in på koppelträning redan, dels då jag ganska snart blev irriterad när han inte lyckades vilket gjorde att jag korrigerade/bannade lite när jag till slut blev irriterad, och att klickerträna och banna är tydligen big no no då hunden till slut inte vågar testa. Så nu har jag bestämt mig för att hålla mig till trick av olika slag tills både han och jag verkligen har förstått hur det här med klickerträning verkligen ska gå till!

Jag har bestämt mig för att jag och Pepsi ska ge det här med klickerträning en chans. Jag skulle tippa på att de allra flesta hundägare har lite koll på vad det handlar om, annars kan man läsa lite kort om det här!

I korta drag så handlar det om att med ett litet hjälpmedel, en klicker, uppmuntra/förstärka ett beteende hos hunden genom att enbart vara positiv och berömma varje gång hunden gör det önskade beteendet. Berömmer gör man genom att i samma stund hunden gör rätt, klicka och direkt ge en godisbit, man får INTE banna om hunden gör fel, utan bara berömma alltså. Fördelen med att använda just en klicker för att berömma är att ljudet alltid låter lika till skillnad från våra röster.

Min tanke är att jag ska ta med mig klickern på våra promenader och se om vi kan klicka fram mysigare promenader där han drar mindre i kopplet. Det har blivit mycket bättre med vanlig koppelträning men vi verkar inte nå ända fram så nu är det dags att försöka med något nytt.
Klickerträning är dessutom utmärkt hjärngympa då det är hunden själv som måste lista ut vad det är den ska göra för att få den där godbiten. Alla hundar mår bra av hjärngympa, några minuter med den kan trötta ut hunden mer än en timmes promenad. Tyvärr är jag rätt usel på den sortens aktivering... men nu ska det bli andra bullar! Jag och Pepsi har provat två minipass här hemma idag med klickern. Insåg dock nu när jag läste lite att jag kanske på en lite för svår nivå men vi gjorde ändå framsteg. Till en början låg han bara och stirrade på mig med dreglet hängandes, men till slut provade han lite försiktigt olika saker för att se om det ledde någonstans och det var framsteg nog för att det skulle bli motiverande och roligt.
Jag valde att börja med att lägga ett stort microlock på golvet bredvid oss. Jag duttade lite med handen på locket tills han nosade på det, och i samma stund han gjorde det, så klickade jag och följde sedan upp det med att genast ge honom en godisbit, så gjorde jag några gånger tills jag till slut bara inväntade att han själv skulle nosa på locket utan min hjälp... det var lite svårt men som sagt till slut provade han :)
Tror jag ska köra ett tredje minipass lite senare ikväll för att se om han vågar testa igen eller om man får börja om på noll.

Någon annan som testat detta, eller har tänkt göra det?

Jag får väl ge er en liten update lite längre fram när vi testat lite mer :)

.

En variant på klickers (en sådan har vi). En klicker kostar inte många kronor, tror det finns från cirka 30kr.

 

Pepsi på en hundkurs. Han får alltid en viss glimt i ögonen när man jobbar med honom och bara fokuserar på det positiva. Blir alltid så arg på mig själv som inte tar mig tiden att jobba med honom så oftare då han tycker det är så roligt!

Hjälp vad den här veckan har gått fort!
Förstår verkligen inte hur tiden kan gå så himla fort trots att man inte gör något om dagarna. Jag har i alla fall lyckats gå upp kl 8 varje dag vilket var ett av mina mål nu när jag blev ensam hemma. Det har känts bra att gå och lägga sig samtidigt som Tobias, och komma upp tidigt på morgonen. Sen att jag inte nyttjar den där timmen jag får "extra" av att gå upp tidigt är ju en annan sak :p
Det där med att Pepsi ska få komma ut på såååå många och långa promenader har ju helt klart gått åt pipsvängen. Faktum är att jag bara lyckats ta mig ut på en enda lång powerwalk utöver de vanliga långpromenaderna.

I början av veckan var jag ju även iväg på en anställningsintervju gällande några längre vikariat. Det som var jobbigt den här gången var att jag gick dit med en nervositet jag inte känt av vid de tidigare intervjuerna. Jag vet inte alls var den kom ifrån... kanske är det att jag börjar känna en viss press att alla andra börjar jobba och jag inte har något jobb att gå till? Hur som helst så kändes det som att det gått sisådär, kändes som att man gett väldigt flummiga och otydliga svar, men helt kasst tyckte de tydligen inte att det gått för på fredagen ringde de och erbjöd mig ett vikariat. Jag valde faktiskt att tacka nej till just det på grund av olika orsaker som jag inte vill gå in på men jag fick intrycket av att det var en ganska tuff tjänst, och just nu känner jag mig inte så tuff, är inte så säker på att jag har den energi och arbetsglädjen ännu efter ett tufft år i Lkpg på jobbet. Det var egentligen det sista halvåret i Lkpg som jag äntligen började hitta arbetsglädjen igen och jag är livrädd för att ta en tjänst som är så påfrestande att jag tappar den glädjen igen. Jag visste att det fanns ett vikariat till ute i detta område så jag frågade om den tjänsten och jag fick ta den istället om jag ville! Så i slutet av augusti kommer jag börja jobba ca 75%, förmodligen ännu mer, på två olika förskolor. Det är ju inte drömjobbet i den bemärkelsen att man helst vill ha en fast tjänst på en avdelning, istället för att hoppa runt på olika avdelningar men jag tror att det ändå kan ge mig mycket erfarenhet att jobba så här... förhoppningsvis kan jag få en fast tjänst eller annan form av anställning när mina 6 månader är förbi.
Just nu gläds jag bara åt att få ett jobb att gå till och att veta att inkomsten är säkrad de kommande månaderna. Det känns också skönt att få ett jobb med arbetskamrater då jag längtar efter att få lära känna lite människor i den här stan utöver min familj och Ts vänner. Att få hitta en vardag i Karlstad :)

I och med att jag börjar jobba behöver vi någon som tar hand om Pepsi och det har jag faktiskt lyckats med att luska fram under veckan som gått, en daghusse som har suttit i styrelsen för Djurskyddet, samt ska studera till veterinär... det känns faktiskt väldigt tryggt just nu. Vi har hittills bara haft mailkontakt men ska ses imorgon för att känna av läget lite. Det är ännu mer perfekt på så vis att han bor 600-700m härifrån i riktningen mot Ts jobb så han kan bara lämpa av Pepsi på vägen dit!

Det känns skönt att saker och ting löst sig för tillfället även om jobbjakten fortsätter i den bemärkelsen att jag kommer leta vidare efter en passande tills vidare-anställningen.

Nu när jag fått jobb, så har jag blivit sugen på en ny cykel då jag hoppas på att schemat ser så ut att det passar för mig att cykla de 7km som jag har till det ena jobbet, åtminstone 1 dag i veckan. Min cykel är superbra förutom den detaljen att växlarna är trasiga vilket gör min superbra cykel till en rätt dålig cykel. Jag har tittat runt lite igår och idag men det är jättesvårt att veta hur mycket pengar man ska lägga på en cykel, med tanke på att vi inte har någonstans att ställa in den så är den ju väldigt utsatt för cykeltjuvar och då känns det så där att köpa en cykel för 6000-7000kr. Jag tänkte ta en sväng till Biltema imorgon och kolla in deras utbud, men efter vad jag sett på nätet så har de inte riktigt det jag letar efter vilket är en 7 eller helst 8 växlad cykel med fotbroms och pakethållare i en traditionell modell... alltså en rak ram istället för de populära svängda ramarna. Men vi får väl se... jag är ju som sagt hemmafru i stort sett resten av augusti så jag har ju några dagar på mig att leta fram en drömcykel till rätt pris.

Tips mottages gärna by the way!

Nu ska jag återgå till mitt soffmys... Hej på er så länge!

Köpte den supersmarta parfymflaskan idag. Bara att fylla med sin favoritparfym och ned i necessären! Jag har länge irreterat mig på min stora klumpiga parfymflaska som jag måste dra med mig. Nu har jag lösningen, för 149 kroner. Som hittat.

 

 

 

Nu är barnrummet näst intill färdigt. Jag glömde tyvärr ta kort på hur det såg ut innan men jag hittade bilderna från första veckan i lägenheten. Den enda skillnaden är egentligen att vi hade en bokhylla istället för flyttkartonger.

Before:

 

 

After:

 

Just nu har vi spetsgardinerna som brukade vara i vårt sovrum. Men när lilleman börjar röra på sig ska jag nog satsa på en barnvänlig kappa istället. På bordet står babycallen (har inte riktigt använt den än så jag vet inte om jag är nöjd) och ipod-spelare med barnvänlig musik. Rekommenderar verkligen att ha skön och lugn musik vid sängdags!

Garderob och bänk från Ikeaserien STUVA. Väldigt nöjd med den! Det var en otrolig krånglig resa att få ihop det, min kära mors fel.

Fåret Maja som min mormor sytt. Hon gjorde en Maja när jag var liten som jag lekte med när jag kom till henne. När jag fick reda på att jag var gravid bad jag om att få en Maja. Hon hade tappat bort mönstret. Till min glädje hade hon lyckas sy en till mig som jag fick i present när lilleman kom.

 

Bra med plats för små kläder. Fick dessutom två lådor för 20 kr styck.

 

Barbapapa-tema! Fick sackosäcken och sängkläderna på Ullared. Ullared har för övrigt massa roliga barbapapa prylar!

Röda fågeln och Lila kaninen fick lilleman från farmor (England). De innehåller vetekuddar som värms i micron och vips blir det varma goa gosedjur!

Jag ställde två billyhyllor på var sida av väggen. Jag ska sätta en grind imellan när det blir dags för det. Klädde baksidorna i ett randigt tyg, rekommenderar inte att använda randigt, det är skitsvårt att få till det bra.

 

 

Kontorsdelen:

Litet och trängre än tidigare men fungerar förvånansvärt bra. Behöver ju faktiskt inte ha så stort kontor :)

 

 

 

 

Idag var det dags för T att återvända till jobbet. Det känns urtrist och helt plötsligt inser man att man är arbetslös på riktigt när alla börjar återvända till jobbet.
Jag tänkte ju att jag skulle försöka hitta en vardag som arbetslös, inte bara gå hemma och slöa... men min första dag har väl gått si sådär får jag nog säga. Jag var duktig och kom upp redan kl 8 men det där med att vara hurtig och ta långa promenader och fixa här hemma har väl gått käpprätt åt skogen. Jag har förvisso sprungit upp och ner från tvättstugan hela förmiddagen men tiden där emellan har jag spenderat i soffan tittandes på Pretty Little Liars avsnitt. Jag försöker intala mig att imorgon är en ny dag! Till min ursäkt så tar bara tvättmaskinen 40 minuter på sig för varje tvätt så jag hinner ju knappt börja med något innan jag ska ner igen för att starta en ny och hänga den rena tvätten...

Imorgon bitti är det dags för min intervju och jag håller verkligen tummarna för att det ska leda till något...

Idag när jag vaknade hörde jag regnet falla utanför fönstret. Vanligtvis blir man ju lite deppig av att börja dagen så, men efter att ha fått ha soligt, varmt och fint i stort sett varje dag i över två veckor så kändes det faktiskt helt okej... Vädret är ju en perfekt ursäkt till att sitta hemma och mysa och bara ta det lugnt.

Igår sparkade vi igång dagen tidigt med tårtkalas kl 11 tillsammans med Ts familj och mormor. Det var riktigt mysigt och jag tror att både jag och T njuter av att bo i Karlstad igen där vi får besök från nära och kära flera gånger i veckan istället för ett par gånger om året! Efter tårtkalaset skulle svärisarna ge sig ut i skogen på svampplockning, vi valde att hänga på, och oj så glad jag är att vi gjorde det!
Vi spenderade cirka 2 h i skogen och under den tiden plockade vi kantareller i stort sett hela tiden, effektiv gå-tid hade vi knappt en kvart skulle jag tro. Vi hann knappt komma in i skogen förrän vi hittade de första gula små svamparna och sedan var det bara att lyfta blicken och då såg vi små gula områden lite här och där överallt, så himla mysigt... jag är nämligen en sån som tycker om att plocka svamp men tycker kanske inte att det är riktigt lika roligt att leta upp den. Efter två timmar hade vi så mycket svamp att vi helt enkelt inte orkade plocka mer, då hade vi tillsammans plockat mellan 10-15kg svamp och det fanns fortfarande mängder att plocka men vi valde att åka hem istället då det trots allt tar lite tid att ta hand om svampen också.
Pepsi njöt till fullo av att få springa omkring i skogen. Under sommaren har vi nämligen investerat i en 15 m lång spårlina som är gummerad så vi behövde inte ha sån stenkoll på honom. Linan är lysande orange så så länge man ser att linan är i närheten kan man vara lugn, och börjar änden glida iväg är det bara att sätta foten på och ropa på honom så är det lugnt igen. Vi  har bara använt den ett fåtal gånger under sommaren men den var värd de 200kr vi betalade då han får gå lite friare och vi kan slappna av med under våra promenader när vi vill släppa honom.

Gårdagen slutade med att det blev en hel dag med svärisarna då vi även bjöd dem på middag på kvällen. Det var jättemysigt, och vi spelade lite TP innan de åkte hem.

Idag blir det hemmamys under dagen innan vi åker till syrran för att få äta lite mat och umgås någon timma innan det är dags att återvända hem och inse att T har slut på sin semester och jag ska försöka få en vardag som arbetslös. Jag känner att jag måste kicka igång mig själv jag med även om jag inte har något jobb att gå till. Min plan just nu är att gå upp vid 8 varje morgon så att jag är någorlunda trött när kvällen kommer och T måste lägga sig. Sen har jag som plan att ta tag i det där med träning när jag ändå inte har något annat för mig, så fram till dess att jag kommer få ett jobb kommer Pepsi få 2 långpromenader om dagen eller en längre promenad på minst 90 minuter. Däremellan har jag tänkt någon form av styrketräning och kanske att jag köper ett årskort på badhuset så kan man börja simma lite som jag gillar. Men vi får väl se... förhoppningsvis har jag snart ett jobb att gå till, nästa anställningsintervju är redan på tisdag!

Nu ska jag mysa ner mig i soffan med min bok! Ha en skön dag...

Ännu en fixardag!
Idag har det varit grått och regnigt här i Karlstad och det har faktiskt varit riktigt skönt...! Äntligen en dag där man kan pyssla här hemma utan att känna stress över att man slösar bort en fin semesterdag. Man kan ju tycka att vi borde vara färdiga här hemma nu då det känns som att jag skrivit ett antal gånger nu att vi har fixat här hemma, men det verkar inte finnas någon ände på det.
Idag var det dock ganska roligt pyssel vi ägnade oss åt då vi köpte en ny vardagsrumsmatta, något jag velat göra länge. Vi fick också upp vår kristallkrona som vi fått i förlovningspresent efter önskemål från mig. Det är ju ingen äkta sådan men den hänger fint i vårt vardagsrum och lyser jättemysigt. Det blev också fynd i form av en fin gammal stol som vi hittade på Solareturen som är typ som Myrorna, efter att stolsdynan fått nytt tyg blev den superfin!
Eftermiddagen avslutades med ett härligt telefonsamtal som innehöll en bokning av en ny anställningsintervju, bara ett vikariat men allt är bättre än inget, så nu är det bara att hålla tummarna igen!

När kvällen kom kastade jag ut T som fick hälsa på sina föräldrar medan käraste vännen och bloggkollegan kom och hälsade på mig för första gången. Det var så himla härligt att bara få sitta och prata i soffan, bara vi i flera timmar. Det tror jag inte att vi har gjort sedan L flyttade till Norge då vi oftast har våra respektive i släptåg, vilket också är trevligt men det är något särskilt att få sitta med sin närmsta vän och få prata om allt möjligt.

Nu är klockan alldeles för mycket för att jag ska få fortsätta sitta här... har ägnat senast två timmarna tittandes på Pretty Little Liars som jag hört en del om, så jag kände att jag var tvungen att kolla in serien själv. Det verkar inte vara någon höjdarserie men jag har ändå fastnat så pass mycket att jag tittat på flera avsnitt i rad. Avsnitten finns att se bl.a. här!

Imorgon förmiddag blir det ännu ett tårtkalas för min käraste sambo som fyllde år i veckan, den här gången är det hans familj som kommer, och de kommer på tidigt förmiddagsfika så nu MÅSTE jag gå och lägga mig. T stannade kvar ute i sommarstugan inatt med sina föräldrar så jag och Pepsi ska för första gången sova själv i lägenheten vilket känns lite konstigt. Jag önskar just nu att vi hade kopplat in vår stereo i sovrummet så att jag hade kunnat somna till lite musik, det är alltid lite lättare när man ska somna själv....

Hur som helst, natti natt på er, sov så gott!

Hej mina vänner!
Idag är det en väääääääldigt seg S som sitter och skriver. Gårdagen bjöd på 25-års firande av sambon. Hela förmiddagen gick åt till att göra färdigt det sista hemmet och allmänt städa lite inför tårtkalas med min familj. De dundrade in vid femtiden och trots brist på stort bord så lyckades alla 12 få en egen sittplats.
När det närmade sig kväll snarare än eftermiddag tog vi fram en vinflaska, och den följdes senare på kvällen upp av några fler glas vin på en av stans uteserveringar tillsammans med två vänner till T. Det blev en lyckad kväll med alldeles för mycket av det goda så idag är jag inte helt i toppform.

De två senaste dagarna har vi besökt stan, dels på dagen för lite shopping och sedan igår kväll för en kväll på stan, och båda gångerna har jag insett hur underbart nära vi har till stan, det tar knappt 5 minuter med cykel, och bara ca 15 minuter att gå. Det är helt underbart skönt efter 6 år i Linköping där vi bodde i en stadsdel i stans utkant. Precis som jag anade innan vi fick lägenheten så älskar jag den! Jag älskar dess charm, jag älskar närheten till stan samtidigt som vår gata är jättelugn, jag tycker promenadvägarna med Pepsi är fina... men det jag uppskattar mest just nu är nog faktiskt läget, det är så bra det bara kan vara!

Dags att försöka få i sig något ätbart....

Trots att vi nu har bott här några veckor så finns det en hel del saker som inte är färdiga och på plats men nu känner jag att det ändå är presentabelt för omgivningen så här kommer de första bilderna av vår nya lägenhet. Men som sak, det är ju inte färdigt, så en del skrot syns både här och där.

Två bilder från vår hall som jag blev kär i första gången jag såg lägenheten, så skönt med en stooor hall jämfört med vad vi har haft förut!

 

När man kommer in i hallen har man badrummet i dörren rakt fram, ett ytte pyttelitet badrum, men det är stort nog för att funka fint för oss.

 

Om man istället väljer att gå till höger i hallen så kommer man in i den "lilla hallen" där man kan välja att gå in i vårt ytte pyttelilla kök, som verkligen är litet! Det är väl den stora nackdelen med lägenheten men jag tror vi ska få det att funka ändå tack vare två köksskåp som vi ställt inne till vänster med en bänkskiva på.

 

Går man istället till vänster i lilla hallen kommer man in i vårt sovrum.

 

Om man tar vänster i den stora hallen kommer man in i vårt vardagsrum där vi även äter eftersom det inte finns plats till det i köket. Det är stort och härligt med dubbeldörr ut till balkongen som man kan öppna och en öppen spis i hörnet som det tyvärr är eldningsförbud på men ändå mysig för att tända levande ljus i :)

 

Slutligen, vår balkong. Den ser riktigt trist ut men då det är vår första lägenhet med balkong så njuter vi till fullo av den!

 

Så där ja... det tog lite tid men nu har ni i alla fall fått se lite vårt hem som både jag och T trivs super i med sin härliga takhöjd och sin charm med gamla trägolv, hög takhöjd och den öppna spisen.

Nu kommer snart T hem med lite kvällsmat i form av pizza! Ha det gott mina vänner :)