Hakuna Matata

Så skulle man nog kunna beskriva vår familj just nu!

 

Det har varit några nätter med orolig sömn från lilla stumpans sida, vaknat flera gånger under natten och inga snabba smidiga omnattningar, utan istället en del skrik. Inatt var jobbigast hittills, hon somnade som vanligt vid 20-21 men vaknade när vi la oss vid 23 och efter det var det skrik och gråt större delen av tiden fram till 02.30.

 

Med andra ord är jag rejält mosig idag. Nu ska vi snart ta en promenad så att den lilla damen somnar och förhoppningsvis sover gott några timmar för idag flexar pappan ut lite tidigare så att vi kan åka och simma idag istället för på söndag. Fram till jul är det nämligen en lite trist period då han ska upp till Stockholm varje vecka någon natt för jobbet, med start den kommande veckan med två nätter borta.

 

Med de i åtanke så tror jag det får bli en väldigt lugn helg. Eventuellt väntar lite fotografering inför en julklapp, det ska också tas kort som kan passa som julkort, nästa vecka är det också julfest med jobbet för min del så jag hoppas även på att få lite shoppingtid under helgen. På söndag är det första advent och det är med andra ord hög tid att börja ta fram lite pynt. Jag har tänkt göra det hela veckan men tiden har inte räckt till...

Det är verkligen lite utav ett mysterium hur lite tid det känns som man har som föräldraledig. Det borde ju kännas som att man har hur mycket tid som helst kan jag tycka men så är verkligen inte fallet.

 

 

Eftersom vår lilla skruttfia åkte på en förkylning när helgen närmade sig fick det bli en lugn helg. Igår fick det bli en lång promenad tillsammans för den här familjen. Det var riktigt grått och trist ute men det var ändå skönt att gå en längre sväng, och mysigt att gå tillsammans. Selma somnade i stort sett direkt i vagnen och sov sedan gott i tre timmar ute i vagnen. När hon väl vaknade åkte vi ut till Välsviken för att kolla in XXL igen då Tobias inte hade varit där. Han hittade precis som mig en jacka :)

Därefter blev det ett besök på Maxi för att fylla på kyl och frys här hemma och det var verkligen välbehövligt! Tror knappt vi handlat så mycket på en och samma gång någonsin, vagnen var verkligen helt fylld! Men åh vad det är skönt att ha en fylld kyl och fullt skafferi igen!

Kvällen blev lite tuff då vår stackars tjej hade svårt att komma till ro och somna med en snorig näsa som bara blev värre eftersom hon grät.
Vi turades om att natta henne då hon vaknade flera gånger om, men något kvällsmys tillsammans hann vi inte få. Men så är det ibland!

 

Idag körde vi en repris och tog ännu en lång promenad tillsammans men denna gång sken solen och himlen var blå vilket gjorde det mycket mysigare. Stumpan somnade som en stock som vanligt! Väl hemma blev det lite sen höststädning i trädgården då vi tog bort de ihopkrattade lövhögarna och tog in de sista blomkrukorna.

Under eftermiddagen åkte vi till Sommarlagret och Jysk i jakt på en fin korg till vardagsrummet då vi båda tröttnat på att ha leksaker både högt och lågt där inne. Vi hittade till slut en fin på Sommarlagret, den var kanske i dyraste laget men vi tyckte båda två att den var väldigt fin och lagom i storlek så den fick till slut följa med oss hem och den blev perfekt! Vi åkte sedan vidare hem till Ts föräldrar där vi blev bjudna på riktig söndagsmiddag med tjälknul, potatis och sås, riktigt mumsigt!

 

Lilla stumpan verkade må lite bättre idag, inte lika snorigt skönt nog vilket gjorde nattningen lite lättare. Nu håller vi tummarna för att hon ska sova gott inatt då hon kan behöva en ordentligt nattsömn efter två nätter med knackig sådan...

 

Imorgon tror jag att jag och Selma ska ge oss ut på gardinjakt då jag vill ha ett par nya röda, tunna gardiner till vardagsrummet lagom till första advent :)

 

Hoppas alla haft en fin helg...!

Tidigare i år skrev jag om två böcker där de manliga karaktärerna inte var so much prince charming. Läs här.

 

Nu har jag läst uppföljarna till båda två.

 

The Game Changer av J. Sterling är fortsättningen till The Perfect Game. Handlingen fortsätter där vi slutade. Jack blir allt mer känd och parets liv förändras med paparazzi, hängivna fans och galna ex. Kan Jack och Cassie lita på varandra och gå vidare från det som har hänt? 

Boken är helt okej, problemet jag har är att jag har fortfarande inte förlåtit Jack. Ja, jag är sjuk som lever mig in i böckerna ;) men jag kan inte hjälpa det. Sedan har jag svårt för en del beslut som Cassie tar också. Men som sagt, det handlar bara om att jag önskar att de ska göra andra val och hantera saker annorlunda. :)

 

Mine är Katy Evans uppföljare till boken Real. Serien som handlar om Brooke och underground fightern Remington "Riptide" Tate. Paret möter nya utmaningar och tvingas skiljas åt. Båda sliter med att gå vidare från det som hänt och lita på varandra igen. 

Bra bok, lättläst och man faller mer och mer för Remington. En karaktär som sliter mycket med sig själv men man vill bara hålla om honom. 

 

I grund och botten handlar  både Evans och Sterling uppföljare om det att gå vidare och utveckla tillit till varandra. Kärleken-övervinner-allt-till-slut. 

 

...det där bakslaget jag väntat på!

 

Det kom i den form som alla "erfarna" föräldrar pratar om när man stolt berättar att nu minsann har vi fått till rutiner... Helt plötsligt blev nämligen vår lillskrutt jättesnorig och vi vet ju alla hur hemskt det är att försöka sova med en täppt näsa, och precis lika jobbigt var det så klart för Selma som vaknat ofta inatt och varit ledsen, och den trötta mamman har fuskat och ammat varje gång fast hon inte var hungrig alla gånger.

 

Jag trodde redan igår att det kanske var något på gång då hon var så himla rosig om kinderna under besöket på öppna förskolan. Jag har dock jättesvårt att känna av febervärme med handen. Nu tror jag kanske inte att hon hade feber men en ordentlig förkylning kanske det blev i alla fall. Det känns åtminstone skönt att det är fredag idag så vi får vila tillsammans hela familjen i helgen och kan hjälpas åt lite mer.

 

Under veckan som gått har vintern plötsligt anlänt. Det har inte kommit någon snö men kylan  har definitivt slagit till, och i samband med att man vaknat och tittat ut på den frostvita trädgården så har äntligen jullängtan slagit till med en vecka kvar till adventshelgen!

 

Jag har av någon anledning gått och haft ångest över julen och nyåret, att behöva möta år 2014 då det känns som att klockan börjar ticka ner allt fortare på min föräldraledighet som når sitt slut sista mars. Under veckan blev det ett besök till jobbet, ett riktigt besök sedan jag gick hem där jag i lugn och ro pratade med kollegor och tittade vad som hade hänt i lokalerna och jag tror att det kanske lindrade min ångest lite. Jag kan ju inte påstå att jag VILL börja jobba igen men det kanske inte behöver vara så hemskt jobbigt som jag inbillar mig att behöva gå tillbaka. Mina kollegor har verkligen gjort ett kanonjobb under hösten då man gått från 1-6 avdelningar till en 1-3 och en 3-6. Under min tid hemma har vi även fått en ny chef som verkar väldigt drivande i positiv bemärkelse och som verkligen har satsat pengar på förskolan som man varit i behov av läääänge.

 

Så nu känns det som att jag släppt alla de där negativa känslorna för en stund i alla fall och bara kan njuta av min favorithögtid som närmar sig med stormsteg :)

De senaste två kvällarna har vi haft långa nattningar här hemma då jag påbörjat projekt, somna utan bröst och helst utan nappflaskan. Nattningarna har tagit mellan 1,5-2 h men till min stora förvåning har hon faktiskt inte varit hysterisk utan bara trött och ledsen och till slut har hon somnat efter lite buffande på rumpan.

Jag blev ännu mer förvånad när hon vaknat på natten för att amma, och sedan efter cirka 10 minuters amning tvärt har somnat om igen!! Jag var tvärsäker på att hon skulle vara jättejobbig att söva ner varje gång hon vaknade.

Imorse vaknade hon tidigt och låg och pratade en stund bredvid mig innan hon kröp nära och vilade en stund innan hon somnade om på nytt!

 

Det här går lite för enkelt för att vara sant känns det som så jag vågar inte hoppas på att det fortsätter att vara så här enkelt, utan väntar på någon form av bakslag. Men det betyder ju inte att man kan få njuta av att få sova i lugn och ro  några nätter med bara 1-2 amningspauser, istället för som i vanliga fall känna att man ammar hela natten... :)

I helgen läste jag K.A Tuckers serie Ten Tiny Breaths.

 

I del ett, Ten Tiny Breaths möter vi den äldsta syster Kacey Cleary som rymt iväg med sin 15 åriga syster Livie till Miami efter att onkel Raymond spelat bort alla deras collage-pengar och full en kväll hamnat i Livies säng, med henne i den. Med de sista sparpengarna från jobbet på Starbucks hyr de sig en liten lägenhet. I huset bor flera olika karaktärer bland annat en grinig hyresvärd, en pervert, en blondin med större bröst än ryggen tål och tvivelaktigt yrke. För tuffe, viljestarka Kacey är ingen av grannarna något större problem förutom snygge Trent i lägenhet 1D. När han är i närheten vet hon inte vad hon ska göra av sig själv och den annars mycket repliksnabba Kacey hittar inte orden. Kaceys förflutna har gjort henne hård och hon kämpar mot att släppa personer in. Trent är fast besluten att tränga genom skalet, vilket han också gör steg för steg. Men han har också ett hemligt förflutet.

 

Serien fortsätter några år senare i One Tiny Lie med Livie och hennes collage-liv. Livie lever med sin pappas ord "make me proud" i bakhuvudet. Hon är perfektionen definerad. Med sin systers och psykologs (med tvivelaktiga metoder) hjälp försöker hon leva livet. Planen att bli läkare var tidigt etablerad men studierna är inte lätta och när hon dessutom redan på första festen stöter på Princetons snyggaste player Ashton börjar det bli svårt att leva upp till perfektionen. Ashton är helt fel för henne, hans bäste vän och rumskompis Connor däremot passar bilden av perfektion mycket bättre. Tyvärr vill inte Livies hjärta detsamma som hennes huvud.

 

Four Seconds to Lose är tredje delen i denna serie. Nu har vi lämnat systrarna och följer istället Kaceys chef Cain. Med beskrivningen 29 år, ägare av den framgångsrika strippklubben Penny och väldigt attraktiv bland damerna låter kanske Cains liv som rena drömmen för en man men saker är inte alltid så lätta. Cain ser på sitt yrke med stort ansvar för dessa kvinnor, där han ser reslutaten av allt från misshandel, droger och andra missbruk. Cain ser det som sin uppgift att underlätta och göra livet säkert för sina strippor tills de klarar att gå vidare till bättre liv.

En dag söker vackra Charlie jobb på Penny´s och Cains hjärta stannar. Han har en stark regel om att aldrig blanda nytta med nöje och absolut inte ha fysisk kontakt med kvinnorna som jobbar för honom. Men Charlie är speciell, hemlighetsfull och svår att motstå.

 

Jag fastnade i serien. Den är spännande, händelserik, full av romantik, kärlek, hemligheter och karaktärer man tycker om. Rekommenderas!

 

Följande böcker har en sak gemensamt, den kvinnliga karaktären är inte supersnygg, smal med ben att dö för. Nej, de är kruviga, knubbiga, "feta" men får ändå drömmannen.

 

"Dangerous curves ahead" av Sugar Jamison är väldigt underhållande och en av mina favoriter bland dessa böcker. Handlingen utspelar sig i en småstad där tidigare advokaten Ellis Garrett precis öppnat en butik för alla de kvinnor som inte passar in i standard-storlekarna i butikerna (been there!). Inte nog med det, hon har också dumpat kritiska ex-pojkvännen Jack som gjorde stor skada på hennes självförtroende. En dag stöter hon på polisen Mike på det lokala caféet. Han är snygg, trevlig, smart och hon hade en förälskelse i honom 4 år tidigare. Problemet är inte nog med att han helt tycks ha glömt bort henne men han är också Ellis systers ex.

Sugar Jamison är som en härlig blandning av Alice Clayton och Lucy Dillon. Rekommenderar verkligen den här boken! Jag satt och skrattade öppet, så roliga karaktärer och smarta repliker. 

 

 

"On the plus side" av Tabatha Vargo handlar om rika och överviktiga Lilly vars mamma kommer på den brillianta idéen utan Lillys vetskap att anlita den attraktive och i-stort-behov-av-pengar-Devin att förföra dottern. Problemet blir, så klart, att han förälskar sig i Lilly vilket absolut inte var planen.

On the plus side är lite som alla andra böcker, en stor kliché. Visserligen är de böckerna sköna att läsa ibland. 

En bok som man läser snabbt och glömmer snabbt.

 

"Perfection" av R.L Mathewson (bok två i serien Neighbor from hell) gjorde mig rätt ledsen. Boken handlar om mulliga Zoe som förlorar jobbet av fel orsaker och tvingas av ekonomiska skäl agera assistent till grannen Trevor. Trevor är en mansgris som tycker sig förtjäna Mrs.Perfect. Hans krav är tydliga och det är därmed också lika tydligt varför han är singel. De två hamnar i säng med varandra och arrangemanget passar Trevor bra tills han kan hitta Mrs.Perfect.

Jag kan tänka mig att ni redan i beskrivningen listat ut vad som sker. Neighbor from hell-serien är rätt humoristisk den också, enskilda böcker men som alla har gemensamt att männen alla är från samma släkt, Bradford. Trevor är svår att tycka om, han går ut rätt hårt mot Zoes utseende och jag har väldigt svårt för sådana människor. Men han behöver som alla andra manliga karaktärer i romantiska böcker överhuvudtaget bara inse att drömkvinnan inte är som retuscherade Heidi Klum på tidningens framsida.

 

Igår hade vi en jättemysig dag!

Efter en lång frukost tillsammans packade vi och klädde oss för en förmiddag i skogen. Min ena syster med familj kom strax efter 11 och vi promenerade mot skogen. Selma somnade efter bara 1 minuts promenad, min lilla tröttis!

Efter ca 1 km promenad svängde vi in på en stig som leder till skolskogen, en mysig plats som används flitigt av ena förskolan i närheten som har en avdelning med utomhuspedagogik. Medan Selma sov gott i vagnen och de andra barnen lekte förberedde vi en brasa för korvgrillning. Det blev en mysig stund om än lite kylig efter en stund då jag var lite dålig på att aktivera mig.

 

Väl hemma igen var det dags för Selma att byta om, och ena hörnet av vardagsrummet förvandlades till en ministudio då min svåger skulle hjälpa oss fånga vår dotter på kort, med det främsta målet att få ett lämpligt kort att skicka ut som tackkort. Jag hade räknat med att Selma skulle tröttna ganska fort men han fick faktiskt plåta en lång stund och det blev kort både i dopklänning, vanlig klänning, med Pepsi, utan kläder med bara guldhalsband och kort utan något allt på henne. Senare på kvällen fick jag ca 300kort som tagits och jag kände nästan att jag blev tårögd när jag gick igenom korten... så himla många fina kort! Om man har möjlighet skulle jag verkligen kosta på en fotograf om man inte har turen att känna någon som är duktig på att fota. Vi har ju besökt en fotograf som tog vanliga klassiska porträttkort men det här blev något helt annat då vi dels fick många varierade kort och det var både närbilder och bilder på hela henne.

Tanken är att vi nu ska välja ut våra favoriter som han sedan ska ägna lite mer tid åt att putsa till, men det känns som att han kommer få tillbaka över 100 kort :p

Det fanns även några kort jag kan tänka mig att göra en canvastavla av som får pryda en vägg men vi får se, förslaget jag fick var också att försöka ta liknande kort som då kanske blir ännu bättre. Tyvärr lyckades vi inte få något riktigt klockrent kort på pepsi och Selma tillsammans. Vi fick några fina men det var ju inte helt lätt då Selma började bli lite småtrött och Pepsi trivdes väl kanske inte superbra utan såg mest ut att längta därifrån medan Selma klappade och kände på honom, så jag ville inte plåga honom utan nöjde oss bara med några få kort innan han fick gå...

 

 

Nu hör jag en dam som börjar bli trött och i behov av en liten förmiddagslur!

Igår var en alldeles vanlig dag men också väldigt lyxig för min del...

 

Igår var nämligen första gången som T tog hand om nattningen av Selma helt själv. Förut har vi i stort sett bara lyckats söva ner henne genom att jag ammar. De senaste kvällarna har jag dock ersatt bröstet med vällingflaskan som hon till slut lärt sig ta. Eftersom jag lyckats med det så fick så klart även T testa det.

 

Jag trodde kanske att han skulle klara det men att det skulle gå så otroligt smidigt som det gjorde trodde jag nog inte. De myste med ett kvällsbad, ta på pyjamas, bokläsning och allra sist släcka ner och lägga sig med vällingflaskan och det dröjde inte många minuter innan hon sov och han kom tassande ut ur sovrummet. Hon vaknade som vanligt efter en stund, och pessimisten i mig var övertygad om att det var "kört" så jag skulle få amma henne ändå, men T tog till flaskan igen, och när all välling var slut strök han henne över ryggen tills hon somnade och hon sov då resten av kvällen tills dess att vi gick och la oss vid 12!! Så smidigt! Jag brukar få springa fram och tillbaka mellan sovrummet och TVn och söva ner henne på nytt, men han behövde bara gå in en enda gång till.

 

 

Nu hoppas jag på att det helt enkelt är enklare för honom som inte luktar bröstmjölk så att vi kan få fler kvällar med så smidiga nattningar :)

 

Om inte annat var det härligt att få se lyckan i Ts ögon över att ha fått natta sin dotter ordentligt för första gången <3

Min tjej har nu hunnit bli 6 månader och hon utvecklas bara mer och mer!

 

Under veckan hände dock det som absolut inte får hända... hon vaknade upp ensam i sängen medan jag var på toaletten, och föll ur vår (höga) säng och ner i golvet! Jag hörde dunsen när hon landade och skriket som följde och tårarna sprutade på mig innan jag ens hann se henne. Det blev ett samtal till rådgivningen och ett besök på akuten för att lugna mina nerver, men lilla stumpan verkade ha klarat fallet utan en skråma, inte ens en liten bula skönt nog.

Nu gick det bra den här gången men det kanske det inte gör nästa gång, och ju äldre hon blir ju mer rörlig kommer hon bli och därmed ökar risken för att det händer igen.

Sedan det hände har jag hängt på nätet och olika forum för att börja läsa på lite om olika sömnmetoder för att få lite tips på hur vi ska få henne att lära sig sova i sin spjälsäng som hon näst intill totalvägrat. Det finns flera olika metoder men det är egentligen bara en jag fastnat för och är intresserad av att läsa mer om och det är "Somna utan gråt". Det är väl egentligen ingen metod efter vad jag har förstått det men ändå en hjälp för hur man kan gå tillväga.

Jag vägrar att testa någon av skrikmetoderna innan vi testat alla andra sätt som finns då jag inte kan tänka mig en värre känsla än att sitta i ett annat rum och höra henne skrika hysteriskt efter oss.

 

Steg 1 oavsett vilken metod vi väljer känner jag är att avvänja henne vid nattamningen/snuttandet något som jag tror kan bli helvetiskt då jag experimenterade lite igår och försökte få henne somna om utan amningen men det gick inte alls, och efter 2 h med gråt la jag ner då den här helgen inte var rätt helg att börja av flera anledningar.

 

 

Någon som läst boken eller allmänt har tips att dela med sig av hur man avvänjt nattamning, lära barnet sova i sängen?

Haha, ja, boktiteln avslöjar en hel del.

Idag läste jag Lauren Gallaghers bok "The princess and the porn star". Man får en rätt klar bild av handlingen.

 

Boken handlar om popprincessan Rachel som får en andra chans till comeback efter att varit nere i knarkträsket. För att få liv i karriären beslutar sig produktionsbolaget att ändra hennes image och anlitar porrskådisen Buck Harder i hennes senaste musikvideo. Under produktionen så fallar självklart de två för varandra. Problemet är att Rachels karriär inte tål en skandal till, och en affär med en porrstjärna vore katastrofalt. 

 

Det låter som en riktig slisk-roman men Gallagher har trots storyn skapat två karaktärer som man faller för. Det är en sort söt kärlek mellan två egentligen helt vanliga människor. Kändes rätt verklighetstrogen och gav en realistisk bild (vad jag kan gissa) över hur det är att vara under allmänhetens kritiska granskning. Jag vill inte bli känd! Ingen märkvärdig bok men lättläst, söt och lagom med drama.

 

Vi har varit i en långvarig arvsprocess nu. Vi närmar oss 2 års jubileum.

För snart 6 veckor sedan fick vi sista checken och lämnade in den, hela den processen där orkar jag inte gå in på men det har inte varit lätt det heller. Man trodde att år 2013 och två i-länder så skulle en check inte vara några problem att få överfört. I alla fall så tog J idag kontakt med ansvarig, som visade sig efter all denna väntan ha spärrat checken för flera veckor sedan. Vi har alltså väntat i 6 veckor på pengar som aldrig var på väg. Det som irriterar något så enormt är att personen i fråga aldrig tyckte det var lämpligt eller NORMALT att höra av sig till mottagaren dvs oss att checken var spärrad. Väldigt sjukt också att inte banken kunnat sett detta när vi bett dem spårat checken flera gånger för att se vart i processen vi låg.

 

Jag.är.så.trött.på.andra.människor.just.nu.

 

Så jag sitter nu och ber till gode gud att A) Denna människa, som vägrar vara samarbetsvillig, ser till att föra över pengarna så snabbt som möjligt, vi lever trots allt i 2013. B) Att NAV aka "försäkringskassan" betalar ut mina sjukpengar utan problem C) Att mammapengarna godkänns på första försök (vilket de sällan görs).

 

Annars blir det en jävligt tuff jul...

 

 

Till skillnad från vissa så har jag gått från att vara bokmal till att det nu tar mig evigheter att läsa en bok. Det beror väl i och för sig inte på att jag inte vill läsa utan att jag har svårt att hitta tiden att få sätta mig ner för mig själv och läsa i lugn och ro, något jag verkligen kan sakna.

 

Men nu har jag i alla fall äntligen läst ut tredje boken i Crossfireserien, För dig nära, och jag tyckte väl samma sak om den som jag tyckte om de tidigare böckerna i serien - det vill säga sisådär! Jag har lite svårt att fastna för någon av karaktärerna, stör mig mest på dem. Sen är det det där med sexscener... jag har inget emot det men jag har lite svårt för Sylvia Days sätt att skriva dem,  det är liksom bara vulgärt... hm, vet inte hur jag ska förklara men till skillnad från Femtio nyanser böckerna så innehåller ju de både en story och sex, här känns det som att det är sex, sex, sex och ett försök till att få till en story. Irriterande nog så var ju inte detta sista delen i Crossfireserien som jag trodde så självklart har den inget direkt slut, och det stör mig då jag är sån som måste läsa slutet. Med andra ord kommer jag förmodligen att köpa och läsa även nästa bok i serien när den väl släpps, fast jag egentligen inte tycker om böckerna!

 

 

Nu är den i alla fall utläst och jag tänkte spana in CDON för att se om det kanske får bli en beställning på lite nya lättlästa böcker. Egentligen har jag tänkt läsa En man som heter Ove då jag bara hört positivt om den, och jag har själv läst första kapitlet och tyckt den var bra men det är inte riktigt den sorts bok jag är sugen på just nu. Är snarare sugen på en riktig roman, med mycket kärlek och drama men kanske lite mindre sex än vad jag läst på sistone.

Jag märker att jag har behov av att skriva om böckerna jag läser, det blir en del böcker och nu har jag börjat glömma huruvida jag läst den eller inte. 

 

I veckan läste jag serien This man av Jodi Ellen Malpas. En serie som faller i kategori med Fifty shades och Bared to you. 

 

27 december är lillan beräknad. Jag har känt mig mer och mer sliten sista tiden, varken kontor eller avdelningstid har lockat. J jobbar dessutom en del kvällar så jag känner att en 2-åring själv hemma med tung kropp bidrar en hel del till att kroppen protesterar. Så i måndags blev jag 100% sjukskriven, då ska jag egentligen gå i mammaledighet 9 december. Så nu är jag hemma! 

 

Man får alltid dåligt samvete för kollegor när man inte kan jobba som tänkt men nu har både läkare och jordmor sagt att det var dags att avsluta jobbet, så det fick bli så ändå. Jag hade en vecka 50% men slutade ändå upp med att jobba övertid varje dag då jag inte klarar att säga nej till mig själv. 

 

Nu har jag skickat in papprena till NAV som betalar ut mammapengar. Något sent... får hoppas att jag får pengar i tid så vi har inkomster som vanligt ;) 

Jag ska vara hemma fram till 15 september 2014 sedan har J pappaledigt fram till januari då lillan har barnehageplats. En av fördelarna med att jobba i privat barnehage är att man gärna får en platsgaranti ;) Väldigt skönt!

 

På tal om jobb så håller fortfarande tillsynet på att sammanställer all information. Jag var på "intervju", läs: förhör, förra veckan. Även fast man vet att man gjort sitt jobb blir man ändå så osäker i sådana situationer. Väldigt många frågor hur saker fungerar i vår barnehage, ex hur garanterar jag som ledare att alla följer rutinerna? Alla som arbetar med andra människor vet ju att det är bara så mycket du kan göra, men i grund och botten måste du ju bara lita på att folk gör sitt jobb. Att vi har ett schema där man signerar när man bytt en blöja betyder egentligen inte en garanti för att det faktiskt blivit gjort. Men vem har tid att följa alla runt och kontrollera?

 

Ibland blir man bara så trött.

 

Kram!

Entertainment weekly har publicerat de första karaktärbilderna på Anastasia och Christian för den kommande Fifty shades of Grey. Premiärdatumet är nu flyttat till februari 2015. 

 

Klockan är 20.24 och jag sitter ensam i soffan medan min dotter sussar sött efter att ha somnat med... håll i er.... vällingflaskan!!

Inte nog med att hon den senaste tiden faktiskt somnat och gett sin mamma och pappa lite egentid om kvällarna (även om det fortfarande springs en del fram och tillbaka för att somnas om), idag somnade hon alltså utan att ammas till sömns! Jag ser det som en jättegrej då detta innebär att vi kanske snart kan börja dela på läggningarna, något jag fått ta ensamt ansvar för på grund av amningen.

 

Min lilla tjej börjar bli stor på riktigt och jag vet att jag tjatar om det men det är verkligen helt ofattbart hur fort hon växer! Jag försöker verkligen att njuta av nuet och skriva ner små anteckningar om henne för att inte glömma något...

 

 

Nu är vi snart halvvägs in i november och det börjar bli dags att fundera på vad man vill skriva på den där härliga önskelistan som är användbar inför min favorit högtid julen!! Precis som de tidigare åren har jag svårt att komma på något men det finns vissa saker jag kommit på i alla fall.

 

Överst på listan tror jag det får bli ett fint namnsmycke med min älskade Selmas namn. Det finns många fina och jag har svårt att bestämma mig för vilken stil jag vill ha på det och om jag vill ha ett armband eller halsband. Jag använder halsband mycket mer än jag använder armband, men ett armband kanske är mer praktiskt och användbart tillsammans med små barn, och det passar ju till alla kläder.

 

Fina armband från www.alskadebarn.se

 

 

 

 

 

 

 

Fina halsband från mestore.se.

 

Gillar även det här armbandet från mestore.se, fast med svart rem, och namnet istället för födelsedatan.

 

Som sagt många fina smycken! Lättast är kanske att bara överlåta valet till köparen då jag verkligen tycker alla är fina!

 

Utöver det önskar jag mig diskmedelskub från Cult design, kanske med en liten bricka tillsammans med en tvålkub.

 

 

 

Idag var det Fars dag, och det var första gången T skulle firas. Jag får nog erkänna att jag kunde ha gjort ett bättre jobb med firandet så som frukost på sängen och annat men idag var det babysim som stod på schemat och det fanns ingen ork att gå upp tidigare för att ordna med sånt för att vara ärlig. Jag funderade ganska mycket på present men i slutändan bokade jag in mina föräldrar som barnvakt för att överraska världens bästa pappa med ett biobesök.

 

Valet föll på filmen Mig äger ingen: En gripande men samtidigt varm och humoristisk berättelse om 5-åriga Lisas villkorslösa kärlek till sin alkoholiserade pappa. Det är också en skildring av Sverige på 70-talet och arbetarklassens bleknande ideal. Mamman lämnar familjen och Lisa kämpar för att behålla bilden av hjältepappan. Till slut ställs Lisa inför ett livsavgörande val. (www.sf.se)

 

Det händer egentligen väldigt lite i filmen men den var väldigt tragisk och gripande och man känner med både pappan och dottern. Det har pratats en del om Persbrandts prestation i den här filmen och jag måste säga att han spelade rollen som alkoholiserade pappan fantastiskt bra!

 

Medan vi njöt av ett biobesök fick Selma spendera lite tid med sin mormor och morfar, och vi kom hem till ett städat hem då min mamma varit snäll och plockat med både leksaker och vikt tvätt åt oss.

Dagens babysim var också en mysig stund och vår lilla tjej hade helt plötsligt lärt sig simma! Från att bara sparkat lite lätt med benen, till att idag sparka vilt och helt plötsligt kunna ta sig framåt på egen hand med badringen. Lite mer träning behövs för att hitta balansen då hon doppade ansiktet några gånger, men det är verkligen häftigt att se hur mycket de här stunderna ger henne och hur snabbt hon utvecklas!

 

 

Man ska verkligen aldrig säga att det har vänt!

Igår fick jag tillbringa ännu en kväll i sovrummet fram till läggdags, och ovanpå det hade vi en tjej som skulle ligga och amma heeeela natten OCH som vaknade vid halv 7 imorse när mamman var dödstrött efter en jobbig natt.

Jag har försökt att analysera vad som gick snett igår och har två teorier... Den första är att hon fick sova för mycket på dagen då hon sov ca 2,5h + 1h, eller att den sista tuppluren helt enkelt var för sen då hon vaknade vid 16.40. Därmed ska jag testa att tvinga henne vara vaken efter 16.00 (beroende på hur sömnen sett ut under dagen).

 

Nu ska hon i alla fall snart väckas då vi ska åka till mamma och pappa och släppa in bärfolk som ska leverera sängram, och sedan vidare till öppna förskolan där vår stora tjej ska på sin första fotografering!!

Igår somnade min lilla sessa 21.20 och sov sedan resten av natten!! Det är så himla skönt att få några kvällar för oss själva. Jag vågar dock inte riktigt hoppas på att det faktiskt börjar bli en vana utan försöker bara att se det som en liten motivationshöjare till att fortsätta kämpa!

 

Idag började T dagen med shopping då han åkte och köpte nya innerdörrar till oss innan jobbet! Vi har börjat montera några och det blir stor skillnad och så himla mycket snyggare! Selma och jag däremot har spenderat dagen hos min syster som hade en ledig dag. Vi fick äran att gå igenom deras gamla barnkläder och det slutade med att vi kom hem med två stora kassar med kläder, skor och ytterkläder som vi bytte mot en liten slant. Jag är nog lite kräsen då jag gärna köper nytt, men det är ju bara för att barnkläder är så himla kul att köpa. Däremot är det ju perfekt att få ärva en del och därmed bara köpa kläder man verkligen tycker om, och inte tvingas köpa de där nödvändiga plaggen. Perfekt också att ärva ytterkläder som kostar lite mer och som man kanske gärna har något extra av vid blött väder.

 

Imorgon är det dags för nytt BVC-besök! Det ska faktiskt bli lite roligt att se hur mycket hon har växt då vi nu börjat växla över till strl 74 så har det antagligen hänt lite sen senast :)

 

Update: .... och igen! Idag somnade min lilla solstråle för kvällen redan klockan 21, och det krävdes bara en enda omnattning. Däremot ville hon ligga nära, nära under natten så jag är ganska trött ändå. Men just nu spelar det ingen roll för nu kan jag nästan inget annat än att tro att vi faktiskt är på väg åt helt rätt håll och att det inte bara är tillfälligheter :)

Igår var det den 2 november och Selmas farmor fyllde år! Vi åkte ut mot stugan direkt efter frukost och tog en promenad i solen. Selma somnade gott i vagnen och Pepsi njöt av att få springa runt fritt i blåbärsriset. Till födelsedagsmiddag bjöds det på kalkon (sååå gott!!) och citronpaj till efterrätt.

Det blev en heldag ute i stugan och klockan hann bli 18 innan vi åkte hemåt igen. Det var jättemysigt och jag hade gärna stannat en stund till men eftersom målet just nu är att lägga Selma kl 20 så ville jag inte riskera att hon somnade i bilen.

 

Väl hemma blev det lite lek innan vi tog ett kvällsbad och lite gröt till kvällsmat för att vara redo att somna vid 20. Just den här dagenn blev hon verkligen trött alldeles lagom till kl 20 då jag la henne. Den stora skillnaden denna gång var att hon somnade och vaknade som vanligt, men det räckte att jag gick in till henne i tre omgångar, och när klockan var 21.20 kunde jag njuta av en myskväll i soffan tillsammans med min älskade sambo resten av kvällen utan att störas något mer av att hon vaknade!! Frågan är om det var en tillfällighet eller om det här slitet den senaste veckan kanske trots allt börjar ge lite resultat?

Det låter kanske inte som någon jätteframgång att nattningen tog 1h och 20 min men nu handlar det om vår lilla tjej som i stort sett inte sovit alls utan sin mamma, vilket gett mig i stort sett noll i egentid på kvällarna och framför allt noll tid för mig och T att umgås med bara varandra. Ännu bättre blev kvällen när jag satte mig framför TVn alldeles lagom till säsongspremiären av underbara serien Downtown Abbey!!

Nu ska man väl inte hoppas för mycket på att turen har vänt, men det ger mig i alla fall mer energi och tålamod till att fortsätta kämpa ännu en vecka och se om det faktiskt vänder eller om det var en engångsföreteelse.

 

Idag var det i alla fall babysim igen och idag var det lite extra roligt då Selma somnade i bilen på väg dit vilket innebar att hon var på alldeles strålande humör när vi väl var framme och hon simmade runt och plaskade och log verkligen med hela ansiktet! Den andra anledningen var att världens snällaste B har lånat oss sin Gopro kamera som tål vatten så vi fick möjligheten att filma och fota vår tjej i vattnet och under vattnet framför allt!! Så himla roligt!! Än så länge har vi inte hunnit lägga över filmen men det ska bli så kul att få se! Vi fick låna kameran tills skidsäsongen drar igång så vi hinner nog med att filma och fota henne vid 1-2 tillfällen till :)