Hakuna Matata

Årets jul blev så bra det kunde bli tror jag! Min tabbe var beslutet att jobba den 23/12 vilket gjorde att jag inte orkade engagera mig i de traditionsenliga sysslorna och någon jul känsla infann sig inte riktigt förrän vi spanade efter tomten i fönstret, fick se Selmas ögon växa när hon fick syn på sin farfar iklädd tomtedräkt. När han väl knackade på dörren blängde hon sig fast vid mig med väldigt nära till gråten, men hon kände sig mer bekväm med det hela för varje paket hon fick. Jag älskar verkligen julen men numer är det verkligen Selmas dag och jag njuter av att se henne glädjas, förundras och känna spänningen. På julafton blev det gemensam frukost innan vi åkte uppåt några mil för att fira jul med Ts släkt och underbart nog var marken vit där! Det blev julmat, bebismys med Selmas nya tremänning, julklappsspel och älgspaning innan vi åkte ytterligare några mil för att fira vidare med min släkt.

Det blev ett nytt möte med en ny tomte! Denna gång var det inte lika otäckt och tomten fick till och med en kram innan han gick. 

Juldagen och annandagen har vi njutit av strålande sol , -13 grader och snöaktiviteter såsom pulkaåkning, sparkåkning och till Selmas stora glädje en ridtur på kusinens ponny.

Till vår stora glädje möttes vi av ett vinterlandskap när vi kom hem till Karlstad också och det har blivit pulkaåkning och korvgrillning med vänner på Skutberget, och pulkaåkning hemma på vår egen lilla kulle.

 

Idag fick Selma busa med farmor och farfar några timmar medan vi njöt av relaxavdelningen på badhuset, ett besök som T fick i fars dag-present men som blivit bortglömt i och med knäoperation och sjukdomar. Men idag så! Tyvärr var det väldigt mycket folk och det tog tid innan man kände att man verkligen kom ner i varv, men trots allt folk så fick vi en väldigt mysig stund tillsammans :)

Min stackars tjej har haft närmare 40graders feber och jag har nog aldrig sett henne så sliten :( Typiskt nog är T på tjänsteresa sen igår så jag har fått dra hela lasset själv. Vi har mest tittat på Pippi och läst böcker så det är väl inte så betungande men det är jobbigt att se henne så hängig, hantera gnället och att vara instängd i ett hus. Men ikväll är T tillbaka så imorgon får han ta över och jag gå till jobbet. Idag har hon varit lite piggare så att jag i alla fall kunnat lämna henne i soffan själv för att göra lite annat. Så nu har jag ansökt om föräldrapenning inför vårens lediga onsdagar, det har plockats i köket, bytts gardiner och tvättats. Skönt att få göra något annat för en stund. Jag känner mig rätt mör efter de här vabdagarna och jag längtar efter att få återgå till jobbet imorgon för en break ifrån det hela hur hemskt det än låter. Tålamodet har räckt hittills för att bara finnas här för henne men det börjar nå sin gräns, därför känns det skönt att få lämna över till pappa som kommer med ny energi.

Igår kläddes julgranen så vi har det extramysigt nu  - hon tittar på Pippi och jag njuter av granen.

I helgen har jag och Selma bott hos mina föräldrar medan T haft huset fullt av vänner från Linköpingstiden. Det blev en playdate med halva mammagruppen som vi hängt med från start, och båda de mammorna väntar nu tillökning! Det kändes jättekonstigt att se hur ena mamman hade en 6månadersbula! Det känns som att det var alldeles nyss vi satt där med magarna och väntade på våra små, men våra småttingar är ju verkligen inga bebisar längre även om det är svårt att förstå.

I övrigt så närmar sig julen med stormsteg och det skapar en viss stress då det fortfarande återstår en del klappar. Och jag som brukar vara tidig med allt pynt har inte fått upp en enda tomte än! Jag längtar verkligen efter julledigt och tanken på att jag ska vara föräldraledig varje onsdag hela våren gör att jag inte känner samma stress över att maxa denna ledighet då jag och Selma kommer ha en egen mysdag tillsammans hela våren <3

Idag har jag varit och tittat på världens goaste lille tomtenissa som deltog i sitt första lussefirande! Idag har det varit kallt och marken och träden har varit täckta med frost, det tillsammans med en mörk eftermiddag och massor av små tomtar, lucior, stjärngossar och pepparkaksgubbar gjorde att lite julkänsla infann sig. Barnen sjöng högt och glatt och var så duktiga! Selma satt stilla på sin plats under hela firandet och tittade runt på alla stolta föräldrar och syskon och kompisarna som sjöng. Det har tränats inför detta uppträdande och Pippapp (Tipptapp) har sjungits av och till under senaste veckan.

 

Själv har jag spenderat två dagar på hemmaplan efter något som jag eventuellt var magsjuka. Efter en supermysig söndag med julmarknad tillsammans med J&F efterföljt av adventsfika hemma hos dem, så kröp vi ner i veckan hemma på kvällen. Jag mådde lite illa vilket snart blev väldigt illa samtidigt som jag hade kramp i magen.

Om det faktiskt var magsjuka vet jag inte, förmodligen inte men jag var galet trött hela måndagen och för att vara säker på att inte smitta någon på jobbet så blev det en hemmadag även idag. Men imorgon är det jobb som gäller igen, och på kvällen väntar möten på två av stans restauranger då vi ska kolla läget för bröllopsmiddag i maj :)

Vi har valt att hålla bröllopet minimalt men vill ändå göra en grej av det och då är en bröllopsresa så klart given! Svärmor har redan lovat att ställa upp som barnvakt under en vecka och ett bidrag till resa blir present från båda våra föräldrar. Så den stora frågan är var man vill resa?!

Vi hade från start siktet inställt på N.Y. men intresset har avtagit allt eftersom - vi vill gärna dit någon dag men det känns kanske inte som den sortens resa vi vill göra på vår bröllopsresa. Istället lockar sol, bad, härliga stränder - möjligheten att bara få slappna av tillsammans där ingen av oss behöver sitta med ett vakande öga över vår dotter. Möjlighet till några utflykter... Och eftersom det är en vecka som är max så får det ju heller inte vara alltför lång restid... så var åker man? Någon som har några tips?

 

Har försökt googla fram lite tips men det är inte så lätt. Hittills är det destinationer som skopelos (ön där Mamma Mia spelades in till stor del) och Korsika som många tipsar om men jag vet inte... Får nog kika lite mer!

Längtan efter julledigt växer sig bara större och större, dels på grund av trötthet, längtan efter familjetid, julmys men också för att komma ifrån jobbet en lite längre tid då en okej stämning, gick mot en sämre och idag kändes det nästan som att vara tillbaka på högstadiet med allt drama det innebar! Det handlar om att en vi-känsla blivit en vi- och dom-känsla som eskalerade snabbt när "dom" la ett (i mina och flera andras ögon) katastrofalt dåligt schemaförslag och där diskussionen kring det varit väldigt hård. Kvällens möte avslutades med att en kollega på en annan avdelning kastar sig om och viskar sin kollega i örat för att sedan titta på varandra och skratta... DÄR kände jag hur jag förflyttades till högstadiet med allt vad de innehöll med grupperingar, skvaller, ta sida i konflikter och så vidare. Tyvärr har jag svårt att skaka av mig de här negativa känslorna och kan därmed inte riktigt släppa jobbet när jag väl är hemma.

 

Under måndagen ska alla schemaåsikter skickas till chefen som får ta någon form av beslut (bara det! Att vi inte kan enas!!) och sedan får vi helt enkelt godta det schema hon väljer. Jag ber till gudarna om ett bra schema, för ett dåligt schema i kombination med en arbetsplats med den stämning som råder nu... ja då är det inte mycket med jobbet som känns bra längre. Jag vet inte, kanske ska man bara söka sig vidare - det kanske är dags för miljöombyte? Helt klockrent har det aldrig känts på nuvarande arbetsplats även om det inte varit jättedåligt heller... men det är alltid svårt att ta det där steget för man vet ju alltid vad man har, men aldrig vad man får...

Sen någon månad tillbaka, och för resten av mitt liv kommer 23 maj att ha en särskild plats i mitt hjärta då det är den dagen som jag säger "ja" till min älskade T - efter 13 år tillsammans, 8 år som sambos, 5 år som förlovade och 2 år som föräldrar. Vi har pratat om det i flera år men motivationen har inte riktigt funnits där (ekonomiskt) då ett hus lockade mer. Men som föräldrar känns det nu jätteviktigt att faktiskt vara gifta. Vi har väl också börjat landa i hur vi vill att den stora dagen ska se ut och det är att den stora dagen blir med ett mycket litet sällskap med bara de allra närmaste för att sedan följas upp av en liten resa på tu man hand.

Fortfarande återstår en hel del frågetecken, men kyrkan är bokad och idag fick jag med mig min vigselring hem i en liten ask. Lite tidigt att köpa ring kanske men det finns många bra erbjudanden i juletider och det känns skönt att sprida ut kostnaderna lite. Det pirrade lite i magen när vi var på väg hem med ringen och allt kändes helt plötsligt lite mer verkligt, att vi faktiskt SKA göra det denna gång och inte bara prata om det.

 

Nu när ring är avklarad är det klänning som är det stora frågetecknet. Jag vill ha en brudklänning men då det förmodligen blir en enkel middag på restaurang så vill jag ju kanske inte ha någon jättelång, stor klänning, utan funderar snarare på en kort klänning. Svårt, svårt, svårt!