2011-08-29
10:21:58
Tre av fyra avklarat... /S
För att jag ska känna mig riktigt hemma på en plats så känns det som att jag har fyra saker som måste vara ordnade... tänker nästan på det som fyra stödpunkter... för att livet ska kännas stabilt, i balans, precis som ett bord eller stol behöver fyra ben för att stå stadigt..
...Först är det att ha en familj, nära vän i din närhet. Genom flytten så är jag det närmaste familjen jag varit på sex år och jag träffar systrar eller föräldrar flera gånger i veckan, och Tobias dagligen :)
...Ett hem att göra till sitt eget. Vi var ju Karlstadbor egentligen redan när vi bodde inneboende hos mina föräldrar i väntan på en egen lägenhet, men det var först när vi fick flytta in i vår lägenhet, packa upp våra saker o.s.v. som jag faktiskt fick den där härliga "hemma-känslan" som man får när man kliver innanför dörren efter en dag på vift.
... Ett arbete att gå till. Att sitta ensam hemma och inte göra något "vettigt" medan alla andra går till jobbet är ganska värdelöst efter ett tag och jag bara längtar efter att få komma igång att jobba, att få kollegor och ännu en fast punkt i min vardag. I fredags fick jag veta att jag fick det 1 åriga vikariatet jag verkligen ville ha, och jag känner mig supertaggad inför startdatumet. Tror det är ett område jag kommer trivas toppen i, och det härliga är att när mitt vikariat är slut, ska man öppna en ny avdelning så då hoppas jag vara en given kandidat för en fast tjänst.
...Sista stödpunkten är vänner, och det är väl den punkt som återstår för mig att bygga upp då jag inte har en enda egen vän här i Karlstad ännu. Jag hänger ju med T och träffar hans vänner ibland, men just det där att ha en vän att ringa när man sitter uttråkad, eller en promenadkompis... helt enkelt att ha någon att ringa utanför familjen. Jag hade långt ifrån ett stort nät av vänner i Lkpg men det fanns ändå någon i telefonboken jag kunde ringa. Jag kan dock inte påstå att jag känner mig ensam då jag till skillnad från min tid i LKpg, har mina två systrar att ringa här i karlstad.
Med andra ord jag tre av mina fyra stödpunkter ordnade och jag börjar känna mig mer och mer hemma i Karlstad, inser att jag faktiskt inte bara är här över sommaren som de tidigare åren. Jag älskar vår nya lägenhet och dess läge även om jag önskar att det funnits ytterligare ett rum. Jag älskar och har verkligen nyttjat det faktum att jag bor i samma stad som min familj, har umgåtts massor med särskilt min ena syster som är hemma sina sista veckor som föräldraledig. Slutligen har jag äntligen fått ett jobb att gå till, och inte bara ett jobb som ska ge mig pengar utan ett jobb där jag kommer vara en verklig del av ett arbetslag, och jag känner mig sprickfärdig inför att komma igång och jobba och dela med mig av mina erfarenheter!
Hahaha, nu när jag precis är färdig med mitt inlägg så fick jag en liten Aha-upplevelse då jag plötsligt mindes den här;
...Först är det att ha en familj, nära vän i din närhet. Genom flytten så är jag det närmaste familjen jag varit på sex år och jag träffar systrar eller föräldrar flera gånger i veckan, och Tobias dagligen :)
...Ett hem att göra till sitt eget. Vi var ju Karlstadbor egentligen redan när vi bodde inneboende hos mina föräldrar i väntan på en egen lägenhet, men det var först när vi fick flytta in i vår lägenhet, packa upp våra saker o.s.v. som jag faktiskt fick den där härliga "hemma-känslan" som man får när man kliver innanför dörren efter en dag på vift.
... Ett arbete att gå till. Att sitta ensam hemma och inte göra något "vettigt" medan alla andra går till jobbet är ganska värdelöst efter ett tag och jag bara längtar efter att få komma igång att jobba, att få kollegor och ännu en fast punkt i min vardag. I fredags fick jag veta att jag fick det 1 åriga vikariatet jag verkligen ville ha, och jag känner mig supertaggad inför startdatumet. Tror det är ett område jag kommer trivas toppen i, och det härliga är att när mitt vikariat är slut, ska man öppna en ny avdelning så då hoppas jag vara en given kandidat för en fast tjänst.
...Sista stödpunkten är vänner, och det är väl den punkt som återstår för mig att bygga upp då jag inte har en enda egen vän här i Karlstad ännu. Jag hänger ju med T och träffar hans vänner ibland, men just det där att ha en vän att ringa när man sitter uttråkad, eller en promenadkompis... helt enkelt att ha någon att ringa utanför familjen. Jag hade långt ifrån ett stort nät av vänner i Lkpg men det fanns ändå någon i telefonboken jag kunde ringa. Jag kan dock inte påstå att jag känner mig ensam då jag till skillnad från min tid i LKpg, har mina två systrar att ringa här i karlstad.
Med andra ord jag tre av mina fyra stödpunkter ordnade och jag börjar känna mig mer och mer hemma i Karlstad, inser att jag faktiskt inte bara är här över sommaren som de tidigare åren. Jag älskar vår nya lägenhet och dess läge även om jag önskar att det funnits ytterligare ett rum. Jag älskar och har verkligen nyttjat det faktum att jag bor i samma stad som min familj, har umgåtts massor med särskilt min ena syster som är hemma sina sista veckor som föräldraledig. Slutligen har jag äntligen fått ett jobb att gå till, och inte bara ett jobb som ska ge mig pengar utan ett jobb där jag kommer vara en verklig del av ett arbetslag, och jag känner mig sprickfärdig inför att komma igång och jobba och dela med mig av mina erfarenheter!
Fyra ben för att få en stadig stol, precis som en stabil tillvaro...
... eller fyra fästpunkter för att tältet ska stå stabilt och inte blåsa bort... använd vilka metaforer ni vill, men jag känner att det är fyra saker i mitt liv jag behöver för att känna mig hemma och rotad på en plats.
Någon som håller med, eller har andra punkter?Hahaha, nu när jag precis är färdig med mitt inlägg så fick jag en liten Aha-upplevelse då jag plötsligt mindes den här;
Någon mer som läst om Maslows behovstrappa? Skulle tro att alla läst det under gymnasiet kanske?
I alla fall inser jag att mina fyra punkter stämmer väldigt bra in egentligen på den här trappan..
Kommentera inlägget här:
