Hakuna Matata

I lördags gick vi upp tidigt hela familjen för att äta en liten frukost och sedan hoppa in i bilen och styra mot Göteborg! Selma somnade skönt nog ganska snart och sov nog mer än halva resan, och vaknade upp lagom till en liten paus för frukost nr 2. Det var lite kyligt men ändå så mysigt att sitta där tillsammans och äta den klassiska äggmackan och veta att man har en rolig helg framför sig. Väl framme i Göteborg åkte vi direkt till Universeum! Selma är ju egentligen lite för liten, och att dessutom ha spenderat en massa timma i bil innan gjorde väl att hon hade lite spring i benen och det gick fort mellan de olika sakerna, men vi hade redan på för hand bestämt oss för att bara släppa och följa henne i hennes takt. Vi fick se apor, hajar, ormar, fåglar, fiskar och många andra spännande saker. Halvvägs igenom besöket blev det en lekpaus i deras lekhörna på källarplanet, innan vi tog en lunchpaus för att sedan ta oss an resten av huset och återbesöka höjdpunkterna. Efter fem timmar började energin tryta och vi bestämde oss för att avsluta dagen efter en jättehärlig dag på Universeum.

Hotellet visade sig vara helt perfekt! Inte lyxigt på något vis men fräscht och rejält stort rum med pentry gav oss inte så mycket mer att önska! Selma hade stor lekyta på rummet, det fanns stolar och bord så att vi kunde välja att äta tillsammans på rummet och sedan mysa ner oss i sängen tillsammans och titta på lite TV innan sovdags. Både jagoch T hade ställt in oss på att Selma skulle vara vaken långt in på kvällen men vi gjorde ett försök och bäddade ner henne vid 19.30, släckte alla lampor och låg och vilade, och efter 20 minuter hördes små snarkningar. Därmed fick vi kvällen för oss själva och kunde se på en film innan vi själva däckade.

 

På söndagen började vi dagen med hotellfrukost (en av mina höjdpunkter ;) innan vi packade bilen och åkte till Alfons Kulturhus. Det låg mitt i stan och var ett jättemysigt hus med en liten shop med jättemycket fina och pedagogiska leksaker till bra priser, ett litet lekland med Alfons helikopter, höghus med rutshkana, en minibiograf där det visades Alfonsavsnitt, en uppbyggnad av Alfons lägenhet, en spelhörna, läshörna,lekhörna och ett scenrum med korta aktiviteter med jämna mellanrum. Selma var nog ganska perfekt i ålder och tyckte det mesta var jätteroligt, vi passade på att se två scenframträdanden och köpa ett jättefins Alfonsmemory innan vi efter cirka 2,5 h avslutade besöket. Både jag och T tyckte att det var ett jättemysigt ställe men kanske inte helt värt pengarna då det kostade i stort sett lika mycket som Universeum. Men nu har vi varit där, och besöket var jättemysigt.

Strax innan 14 började vi rulla tillbaka hemåt igen efter ett jättemysigt dygn i Göteborg! Är så nöjd över att vi faktiskt tog oss iväg på en liten höstutflykt då det tyvärr oftast inte kommer längre än till planeringsstadiet för vår del i många fall :p

September har svischat förbi och nu är snart oktober här! Jag tycker det märks tydligt hur det blir allt mörkare om kvällarna, och hur luften börjar förändras till den där svala och krispiga luften. Den sista tiden har jag varit väldigt trött och sista veckan har jag faktiskt både lagt mig och somnat innan kl 22 flera kvällar. Det är otroligt sällan jag gör det, men nu i brist på någon bra bok och någon serie att titta på så har jag valt att lyssna på kroppen och gå och lägga mig istället.

Trots tröttheten så gillar jag hösten. Vi har haft några mysiga helger tillsammans hela familjen, och det mysigaste har faktiskt varit något så enkelt som att promenera tillsammans. Senaste promenaden gick vi i skogen i helgen. Det var förvisso väldigt blött på sina ställen men mysigt ändå, och Selma traskade på och pratade och pratade, och det var en sån där guldstund när man bara blir alldeles varm i kroppen över att se sin fina familj.

 

För att ha något att se fram emot i höstmörkret så har vi också bokat in en liten tripp till Göteborg där vi ska njuta av en hotellnatt och hitta på något skoj tillsammans så som Universeum, jag funderar även på om vi ska ge Alfons kulturhus en chans kanske. Ännu längre fram väntar en Ullaredstripp med mina systrar med en övernattning, och får jag som jag önskar så blir det även en Stockholmstripp med min man för att se musikalen "Kristina från Duvemåla", men vi får väl se vad som hinns med och vad plånboken tillåter :)

 

Sen väntar ytterligare en fantastisk rolig sak i mitten av oktober men det tar vi en annan gång!

Veckorna går och den senaste veckan har det verkligen känts som hösten har anlänt. I slutet av förra veckan fick Selma feber och första vabdagarna fick tas, och denna veckan har det varit grått och regnat massor varje dag, och mörkret har känts av både om kvällarna och tidiga morgnar.

 

Jobbet rullar på och jag njuter av att få jobba med äldre barn igen, det passar mig så mycket bättre! Det är en fantastiskt fin barngrupp vilket så klart sätter en guldkant på tillvaron, det enda som inte gör det helt perfekt är att jag saknar mina kollegor väldigt mycket på min gamla avdelning. Men det är ju så när man jobbar så tätt tillsammans som man gör i förskolans värld.

 

Imorgon är det dags för min och Selmas lediga dag igen och då blir det en sväng till öppna förskolan tillsammans med kompisarna från föräldragruppen vilket ska bli kul då vi inte ses lika ofta längre då vi är i lite olika fas. Någon har flyttat till en grannort, en del av oss jobbar och några är hemma med barn nr 2, men det är ändå kul att vi fortfarande försöker ses med jämna mellanrum och jag hoppas att vi fortsätter med det :)

Vardagen med en nästan 2,5 åring är verkligen ingen dans på rosor! Den sista tiden har varit stentuff rent ut sagt... vi har slitit vårt hår, suckat högt, i desperation höjt rösten till skriknivåer, och vid riktigt tuffa tillfällen har till och med tårarna hotat med att tränga fram. Man blir galen över den flintahårda viljan som vill allt annat än vad jag för tillfället vill, över hur det testas till max, och så ledsen över det dåliga samvetet som kommer som ett brev på posten varje dag när man känner att dagarna mest består av konflikter, ordet NEJ, och gränssättande. "5 positiva för varje negativt ord" har gått på repeat i mitt huvud men det är svårt att komma upp i de där 5 positiva när det är konflikt efter konflikt.

 

MEN sen kommer de där guldstunderna när vi äntligen bara kan skratta och ha kul tillsammans igen! Idag hade vi en sån härlig stund. Jag var trött efter en lång dag på jobbet, och hade väl i ärlighetens namn förväntat mig en kväll med mer av ovannämnda, men istället kom jag hem till en sann solstråle som dansat, sjungit och hoppat om och om igen och pratat och pratat och pratat. Jag har verkligen sugit åt mig av stunden som en svamp och försökt vara närvarande i stunden till 110% både för hennes och min skull så att vi har något att se tillbaka till när den där tuffa dagen kommer igen.

Under hösten kommer vi att ha en ledig fredag tillsammans varannan vecka och jag ska verkligen försöka göra det till våra guldstunder under veckorna. Göra saker som hon tycker är kul!

 

 

Semesterveckorna rusade förbi och idag inledde vi vår andra jobbvecka här hemma.

 

Hur var då sommaren 2015... Nja, jag kan väl inte påstå att den kommer att vara en av de somrar som jag bär med mig närmast hjärtat direkt. Visst har vi haft det mysigt tillsammans men utan den där härliga sommarvärmen så var det svårt att få de där sommarkänslorna. Sommar för mig är lata dagar på stranden. Vi har förvisso legat på stranden men de flesta dagar har vi gjort det huttrandes för de kalla vindarna.

Tyvärr har vi väl varit ganska dåliga på att hitta på aktiviteter också vilket gjort att dagarna mest gått i ett. Vi fick i alla fallen härlig avslutning på vår semester, då vi sista veckan bilade ner till malmö för att hälsa på Ts kompis D. Det blev två nätter i Malmö där vi mest strosade runt lite. Det blev en fin eftermiddag kväll i en supermysig lekpark följt av en dag på Ribersborg där vi promenaderade runt och spenderade några timmar på stranden innan vi åkte hem och mellanlandade innan vi promenerade ner på stan för ett restaurangbesök och en promenad i jättemysiga Slottsparken. Dag 3 packade vi ihop oss efter frukost och åkte vidare upp mot Gränna där vi spenderade större delen av tiden i en liten äventyrspark innan vi så klart gick för att handla lite polkagrisar. Mot kvällen åkte vi mot Jönköping där vi mötte upp min ena syster med familj. Det blev pizzakväll inne i deras stora familjesvit, barnen myste framför TVn i sängen tills klockan närmade sig 22 och vi sa tack och god natt och åkte upp till vårt hotellrum.

Dagen efter åkte vi vidare mot Vimmerby där vi började med en lunch i gröngräset följt av ett besök på inspelningsplatsen av Bullerbyn. Det fanns inget direkt att göra där men det var lite mysigt att se och väldigt fina omgivningar. Nöjda med vårt besök åkte vi mot huset vi hyrt de kommande två nätterna, där min andra syster väntade med familj. Glada barn som sprang över den stora gräsmattan och ett ganska stort hus där vi försökte fördela oss i de olika rummen på bästa sätt. Dagen fick avslutas med lite grill.

När vi vaknade upp dagen efter väntade huvudmålet för vår resa, nämligen två dagars besök på Astrid Lindgrens värld. Vi insåg ganska snabbt att det var ganska lönlöst att försöka gå tillsammans alla tre familjer och splittrade oss ganska omgående för att få ut mesta möjliga av dessa dagar.

Vi styrde så klart stegen mot Villa Villerkulla omgående och en nöjd tjej fick se Pippi Långstrump på riktigt! Det blev två dagar med flera Pippi-möten, Emil-möten, lek i parken, och allra mest skoj på de olika teatrarna. Vad Selma tyckte var roligast är svårt att säga. Jag tror hon fascinerades mest av Pippi då hon är mest bekant med de karaktärerna, men av föreställningarna tror jag hon föredrog Emil precis som sin mamma och pappa.

Höjdpunkten för mig var att se Selma dansa loss tillsammans med skådespelarna som efter föreställningen bjöd in till musikstund.

 

Visst kostade det en slant att gå in två dagar, men det var verkligen jättebra och värt varenda krona! Två dagar var verkligen nödvändigt för att dessutom känna att man hann se allt utan stress. Dag 2 var tyvärr vår hemresedag och då det är en bit att köra bestämde vi oss för att packa ihop vid 14 för att inte vara för trötta för körningen då Selma dessutom var dödstrött och ändå behövde sova middag. Djupt imponerad då stumpan klarade bilresan hem helt utan paus!

 

Det här var första semestern vi gjorde tillsammans med mina systrar och deras familjer och det var jättemysigt! Även om vi delade oss på dagarna så fick vi ju gemensamma kvällar och morgnar, och trots att ålderspannet är från 6 månader upp till 8 år så lyckades de större delen av tiden att leka bra tillsammans och verkligen ha kul. Nu är det bara att börja fundera på vart vi ska styra resan nästa sommar, kanske får det bli ett besök på Kolmårdens zoo och Bamses värld :)

Imorgon är Selmas och mina ensamma dagar över - pappan i huset återvänder från sin vandring på Kungsleden och Kebenekaise. De första dagarna gick bra av dessa nio dagar, men de senaste dagarna har energin inte riktigt funnits och därmed inte humöret och tålamodet heller tyvärr, vilket så klart går ut över Selma :(

Det är aldrig kul att vara ifrån den man älskar men det är samtidigt så himla nyttigt att få chansen att verkligen sakna varandra på riktigt. T har varit saknad sen han åkte men sista dagarna har längtan nästan värkt inom mig och det är konstigt nog en ganska skön känsla när man varit tillsammans så länge. Det är så lätt att ta varandra och det man känner för givet, att man glömmer betydelsen i det man gör av ren vana, så som en kram eller en kyss.

 

För att lindra saknaden lite har jag kastat mig in i projektet att skapa fotoböcker av våra bröllopsbilder och Kroatienbilderna. Det är så mysigt att sitta och titta tillbaka på bilderna från vår dag!

 

I övrigt har jag och vår lilla juvel gjort lite av varje. Första dagarna hade vi sol och värme och vi badade och åt mat på stranden nästan varje dag. Det blev också ett dygn i Sunne för att hälsa på släkt, andas in lantluft, leka med kusinerna som också var där, gosa med små kattungar och mera bad. Sista dagarna har vi haft regn och det har istället blivit mycket lek och mys på hemmaplan, lite lek på muséet och en sväng på IKEA för att inhandla lite fina saker till Selmas nya säng.

 

Men imorgon återvänder som sagt pappan och jag längtar efter honom och efter att få planera in lite saker för de resterande semesterveckorna. Självklart kunde jag hittat på saker på egen hand men det lockar inte på samma sätt, jag vill göra saker med HELA min lilla familj.

Närmast till hands ligger nog ett besök i Rottnerosparken med ett efterföljande besök på Diner 45 :)

Nu vet jag vad mitt nästa projekt är och som jag nu ägnar mitt surfande åt!

Efter att ha fått ett utbrott över det ständigt rådande kaoset i vårt hem så har jag nu bestämt att det är dags att ta tag i det. Jag/vi har en förmåga att ganska snabbt få vårt hem att se stökigt ut genom att det ständigt skapas små högar överallt i husets alla rum i stort sett. Ni vet den där tidningshögen på köksbordet, räkningarna som flyttas till en annan särskild hög, också de där betalda räkningarna som ligger i en annan hög i väntan på att komma in i sin pärm, och Selmas leksaker som hamnar lite överallt, och de där vinterkläderna som hänger kvar i förrådet tillsammans med några av Selmas urväxta skor, eller trängseln på fönsterbrädorna där det fylls på med mer och mer blommor som man får av snälla vänner och släktingar tillsammans med pyssel Selma tar med från förskolan. Vi är helt enkelt urusla på vardagsplockandet!

 

Men nu ska det rensas! Jag är på jakt efter lite smart förvaring åt t.ex. den där posthögen i köket som man inte hunnit läsa och inte är redo att slänga, eller de där reklambladen man har läst och som man behöver ha kvar några dagar extra. En smart liten förvaringsplats i hallen för nycklar och telefon som kan läggas bort på en barnsäker plats och helt enkelt gå igenom varje rum för att se hur vi kan optimera förvaringen och se till att var sak har sin plats för att de där högarna inte ska skapas.

 

Jag tror det får bli ett challenge of the year att bita tag i då jag knappast räknar med att vi kommer bli superbra på plockandet över en natt, men det är väl något att sträva mot i alla fall!

 

 

I torsdags kändes det som att vi avslutade ett kapitel när Selma äntligen fick sin nya säng. Det kändes lite sorgligt att flytta ut hennes spjälsäng även om vi är jättenöjda med den nya sängen. Idag tog jag tag i projektet att skruva isär den för förvaring och det kändes som ett avslut på småbarnstiden på något vis, då den nya stora sängen är ännu ett tecken på att vår lilla tjej börjar bli stor. Kanske känns det lite sorgligt för att man minns alla känslor man kände den där dagen när man skruvade ihop den och bäddade den i väntan på att någon skulle komma till världen och faktiskt sova i den, innan vi visste vem det var som gömde sig där i magen.

 

Första natten i nya sängen gick helt fantastiskt bra! Jag hade ställt in mig på en jättekamp där vi skulle höra trampet av små fötter komma tassande om och om igen. Istället chockade hon oss mitt i vår sena middag genom att säga "Ja måste sova ja!" för att sedan marschera in på rummet iklädd pyjamas och stänga dörren. Till slut var vi tvugna att öppna dörren för att se om hon verkligen lagt sig, och där låg hon nerbäddad i sin nya säng tillsammans med alla gosedjuren i ett mörkt rum! Det tog förvisso en lång stund för henne att somna, och hon ropade några gånger så vi fick gå dit och kolla läget, men inte en enda gång lämnade hon sängen!

Igår somnade hon på samma sätt men däremot vaknade hon mitt i natten och var jätteledsen och lyckades inte somna om trots att jag och T turades om att ligga bredvid henne. Till slut fick hon följa med in till oss där hon snabbt somnade gott på tvären medan jag tog kudden under armen och bäddade ner mig i hennes säng där jag sov gott tills jag hörde henne komma smygande runt 9-tiden imorse, och hon kom och kröp ner brevid mig.

 

Idag är vi lite trötta med andra ord. Medan Selma sover middag, springer T i Stadsloppet och jag har försökt lägga ut lite grejer till försäljning och plocka lite här hemma. I eftermiddag väntar kalas för äldsta kusinen L som redan hunnit bli 8 år!! Galet vad tiden går fort...

 

Selmas nya säng! Det fick bli Hemnes dagbädd från Ikea. Passade extra bra nu då vi hade turen att de hade prissänkt den 1000kr just nu :D

Efter månaders googlande på frisyrer, brudklänningar, blombuketter och annat som hör bröllop till, så har jag nu efter bröllopet ett nytt sikte när jag googlar runt om kvällarna. Nu har intresset för Selmas nya rum återupptäckts. Selmas rum är husets minsta rum och med en tjej på två år börjar det bli dags att låta en fullstor säng flytta in i hennes rum. Det innebär att mycket av lekytan försvinner, och vi har därför bestämt att hon ska få ta över gästrummet istället som är något större. Men hur det ska se ut är vi (läs jag) ännu inte på det klara med. Jag har varit sugen på att bygga en egen sängstomme med mycket förvaring för att få plats med mer på mindre yta men vet inte om det är något vi vill ge oss på. Därför har vi nu tagit sikte på IKEAS Hemnes dagbädd som jag tycker är så himla fin och som har två lådor under som ger förvaring.

 

Vad gäller tapeter så har jag hela tiden varit inne på en fondvägg med Majvillans blå tapet som heter Körsbärsdalen, superfin verkligen men vet inte hur bra den passar i just det rummet. Så det är vad det googlas på för tillfället :)

 

Förhoppningsvis får vi till ett sängköp till helgen. Det ska bli spännande att se hur nattningarna kommer bli den kommande tiden. Just nu är vi inne i en period där det tagit lite längre tid att somna för henne på kvällarna och det har varit lite ledsamt. Jag räknar därmed att det kan bli en del djupa andetag när hon nu då ska få en säng som hon kan krypa ur hur hon vill, men någon gång måste ju det steget tas och jag saknar verkligen att få mysa ner mig bredvid henne ibland och bara få hålla om henne de där kvällarna när hon inte vill ligga ensam.

 

Googlandet fortsätter i jakt på mer inspiration! Styleroom, Pinterest och Instagram är ju livsfarligt när det kommer till såna här saker :p

Då var vi hemma igen ifrån det som får avsluta hela bröllopsfirandet, nämligen bröllopsresan!

En vecka har vi spenderat i Makarska, Kroatien och vi har haft strålande sol och varmt hela veckan. Det var först vår sista kväll där som det kom in ett litet åskväder men det kom när vi lämnade stranden och försvann lagom tills vi skulle ut och äta på kvällen så det gjorde inget alls.

Det finns egentligen inte så mycket att berätta om resan. Jag har tyvärr haft fortsatta problem med mitt knä hela veckan vilket gjorde att vi fick glömma våra ursprungsplaner om utflykter hit och dit och istället för att upptäcka och skaffa nya erfarenheter, istället njuta av en vecka i lugn och ro på tu man hand. Vi hade tur nog att hotellet var precis lika bra i verkligheten som på bild, kanske till och med lite bättre. Makarska är en av de större orterna men ändå ganska liten med ca 13 000 invånare. Vi bodde i slutet av hamnpromenaden med fantastisk utsikt över havet, stan och de otroligt pampiga Biokovobergen. Vårt rum med havsutsikt levde kanske inte helt upp till de där bilderna man målat upp i huvudet men när första "besvikelsen" lagt sig så insåg vi att det var ett jättefint rum med jättefin utsikt. Varje dag följde samma mönster, en liten sovmorgon, underbar hotellfrukost ute på terassen till en utsikt som man aldrig tröttnade på, en promenad till den härliga stranden för att spendera dagen med sol, bad och till min stora glädje - massor av bokläsning! T som är mer rastlös i själen tog en runda eller två varje dag som avbrott i solandet för att promenera runt medan jag läste, läste och läste lite till. Lunch på stranden och fortsätta njuta innan vi packade ihop för dagen för att hinna fräscha till oss, slappa lite på hotellrummet innan vi gick längs strandpromenaden för att hitta kvällens restaurang.

Den äldre delen av staden var väldigt mysig men smala, långa gator, stora torg fina gamla fönsterluckor, lyktor och dörrar.

 

Att som småbarnsföräldrar få den här möjligheten, att på tu man hand åka bort i en hel vecka. Få sova ostört en hel natt, vakna tillsammans i lugn och ro, äta alla måltider utan avbrott vare sig i ätandet eller samtalet, ligga på en strand och sola/läsa utan några som helst avbrott, eller bara ligga och hålla varandra i handen halvt slumrandes utan att behöva hålla ett öga på badande barn, kvällar där man har energin i behåll och inte fastnar framför en TV utan istället pratar och spelar spel... Det var verkligen så himla lyxigt! Det går inte att beskriva den här resan då det snarare handlar om en känsla hos oss själva, det går inte att fånga de häftiga bergen och det kristallklara vattnet varken på bild eller i ord då inget av det gör det rättvisa tyvärr.

 

Jag kan i alla fall varmt rekommendera Makarska!!! Vill man bara ha en sol och bad semester så passar det perfekt, vill man göra utflykter så fanns det gott om det också. Vill man resa med barn så funkar det fint då stränderna kantades av träd som erbjöd skugga hela dagen, det fanns gott om lekplatser och små fiskar att titta på i vattnet. Stränderna var dock stenstränder och därmed hade jag kanske valt att resa med lite större barn i så fall. Det var rena gator och verkade vara otroligt handikappsvänligt. Befolkningen var jättetrevliga med varierande kunskaper i engelska.

 

Den 23 maj... vår bröllopsdag, en dag vi planerat för i månader och som för alla våra kommande år tillsammans kommer att vara en speciell dag.

 

Jag har varit ganska lugn inför den dagen... trodde jag, men på torsdag kväll mådde jag extremt illa, ont i magen och det höll i sig till på fredagen så pass mycket att jag stannade hemma från jobbet. Efter några extra timmars sömn, och en dag helt ensam på hemmaplan så la sig det värsta illamåendet och både jag och T kunde pusta ut - ingen magsjuka, bara bröllopsnerver!

 

Efter en vecka med mestadels regn, blygråa moln så vaknade vi på lördagen upp till en strålande solig dag! Efter en gemensam frukost, och lite städning här hemma, blev jag upphämtad av pappa som fick agera lite chaufför när jag först åkte och hämtade min superfina brudbukett som jag verkligen älskade! Blommor var det jag la minst intresse på men som jag blev så himla nöjd över. Den såg ut som en godispåse, full med färg! Om någon letar florist i Karlstad så kan jag verkligen rekommendera Lavendel på Skoghall, jätteduktig, lyhörd och bra priser! Efter att ha buketten, Tobias knapphålsros, och tre rosa gerbera till middagen så åkte vi mot stan och min tid hos frisören. Väl där fick jag sitta ner till ett dukat litet frisörbord med champagne, jordgubbar och några chokladbitar medan min frisör började med håret. Det var bara jag och en annan blivande brud där så det blev tre härliga timmar, alla var på superhumör och jag kände mig jättebortskämd som blev så ompysslad! Sista timmen kom ena syster och höll mig lite sällskap också. Efter 3h och 10 min var håret och makeup färdigt och vi begav oss mot Stadshotellet där vi hyrt ett rum för natten. Rummet var superfint och det kändes riktigt lyxigt! Jag hoppade i klänningen, i skorna, på med armband och örhängen och gick sedan med min snygga blivande man genom hotellskorridoren mot bilen.

Här började nerverna kännas av igen och det pirrade i magen. Vi anlände sist till kyrkan för att ingen skulle se oss, så med 4 minuter kvar till klockringningen, anlände vi till parkeringen, syrran hjälpte mig fixa klänningen innan hon gick in och satte sig och det helt plötsligt var dags att öppna dörrarna och stega in till tonerna av kanon D-dur av Pachelbel som spelades på piano. Jag hann gå ungefär ett steg innan tårarna steg och jag fick kämpa mitt yttersta för att inte börja fulgråta. Väl där framme kunde jag slappna av lite, jag glömde alla som satt bakom oss och tänkte verkligen bara på oss och vad vi gjorde där och då. Tårarna steg igen när det var dags att gå ut och vår kantor började spela When you say nothing at all som vi valt som utgångsmusik, och väl ute ur kyrkan kom de på riktigt.

 

Vi smög runt kyrkan för att invänta att kyrkan tömdes på gäster och gick sedan ut igen för att få uppleva riskastningen, och sedan krama om alla fina människor som valt att komma på vår dag trots att bara närmaste familjen var inbjudna till middagen efteråt. Det hurrades, kramades och fotades i massor innan vi vinkade hejdå till alla och mötte upp vår fotograf för 1,5h fotografering. Vi hade verkligen supertur med vädret och hon var jättenöjd efteråt då hon trodde att vi fått massor av fina bilder tack vare det perfekta solljuset vi fick under eftermiddagen/kvällen.

 

Med fotograferingen avklarad rullade vi mot stan, parkerade bilen och gick till restaurang Via Appia där vi bokat Kupolen längst upp. Det kändes lite udda att kliva in bröllopsklädda på en fullsatt restaurang och alla stirrade på en när vi klev igenom restaurangen och in i hissen för att möta våra familjer. Vi inledde kvällen med att skåla i mousserande vin och njuta av den fantastiska utsikten från balkongen, innan vi satte oss till bords och njöt av den fantastiskt goda maten. Menyn bestod av västerbottensvåffla med löjrom till förrätt, oxfilé med örtrostad mandelpotatis, murkelsås och sparrissallad till huvudrätt och chokladfondant med blåbärsglass till efterrätt. Allt var verkligen supergott, och de hade lyckats träffa rätt med båda vinsorterna och det mousserande vinet också - det fanns verkligen inget att klaga på. Under den tidiga kvällen kunde vi alla njuta av utsikten och medan mörkret la sig var det istället den mysiga "stjärntaket" och ljuset från kandelabrarna som gjorde det så mysigt.

 

Efter några timmar med god mat, massor av prat och skratt, minnen och skålande så bröt vi upp kvällen. Jag och T gick till vårt hotellrum och bröllopslyxen fick fortsätta när vi vaknade upp nästa morgon i vår stora säng där jag fick min morgongåva i form av ett jättefint halsband och världens sötaste armband, få avnjuta hotellfrukost, njuta av utsikten från balkongen innan vi packade ihop våra saker.

 

Det finns verkligen inget mer vi kunde ha önskat av vår bröllopsdag, och det överträffade våra förväntningara på dagen. Det finns verkligen inget jag ångrar, utan det blev precis rätt! Jag är så glad att vi valde att göra det litet utan att för den sakens skull snåla på något. Jag kände mig jättefin i min klänning, i min frisyr, i mina smycken. Jag är glad att jag valde att unna mig en riktig brudbukett istället för att plocka ihop en för dagen. Det hade också kunnat bli jättefint men nu fick jag verkligen vara med och skapa buketten själv efter egna önskemål utan några direkt begränsningar. Jag är glad att vi valde att anlita en fotograf (även om vi inte fått se bilderna än) då nära och kära lyckats fånga många fina bilder, men också många suddiga bilder. Jag är glad att vi valde bort den stora festen för en intim middag som blev så personlig. Jag är glad att vi valde att unna oss en restaurang, och restaurang med festlokal då vi fick bästa tänkbara service utan att någon behövde tänka på något, vi fick världens finaste lokal med Karlstads bästa tänkbara utsikt och vi fick njuta till fullo utan andra störande restauranggäster som vi kunde ha fått om vi valt vårt andra alternativ.  Jag är glad att jag lyckades övertala T om att det var en bra idé att sova på hotell även i sin egen stad då det förlängde festkänslan. Framför allt är jag glad över att få vara gift med världens finaste människa!

 

Det är galet vad tiden går fort och vi är nu inte ens två veckor ifrån bröllopet! Skönt nog så tror jag allt är klart, det enda som återstår är egentligen att hitta ett par fina örhängen för min del, men det känns inte som någon superviktig grej, jag lär ju hitta några även om det inte blir exakt sådana jag kanske tänkt mig.

Den här veckan har vi en hemmavecka. Stumpan hämtades på förskolan i fredags eftermiddag då hon var hostig och sedan dess har det hunnit utveckla sig till en rejäl förkylning med feber av och till. Igår var T hemma och vabba och idag var det min tur, och resten av veckan är vi lediga. De dagar som återstår till bröllopet lär rusa förbi då vi innan dess ska hinna med ett födelsedagsfirande, ett dop och en begravning.

 

Fjärilarna i magen kommer varje gång jag tänker på bröllopet, och jag glömmer nästan bort att det följs av en semesterresa på tu man hand, och att det sen bara är tre ynka veckor kvar till vår sex veckor långa semester!!

 

Herregud vad helgerna går fort nu! De senaste två söndagarna har jag suttit med världens lördagskänsla och verkligen fått påminna mig om och om igen om att jobb väntar dagen efter!

Denna helg avslutades med en date i Stadsparken en solig söndag, med vår bröllopsfotograf! Vi pratade om vad vi var ute efter, vilken plats vi valt och vad vi gör om vädret inte är på vår sida. Slutligen var det dags för en provfotografering där hon fotade lite utifrån vad vi sagt att vi ville ha, för att se om vi förstod varandra rätt.

Det här var första gången i mitt vuxna liv som jag gjorde en sån här fotografering och jag vet inte om det kommer ske så många fler gånger. Det var precis så awkward som jag trodde! "Låtsas inte om att jag är här, var bara naturliga", "Gosa lite med varandra"... Jag skyller ingenting på fotografen som var jättetrevlig och förklarade bra, det handlar bara om att jag själv vantrivs framför kameran, och likaså gör min blivande man. Platsen var dock supervacker då vi fotades bland körsbärsblommen så jag väntar nu med spänning på vad denna lilla provfotografering resulterat i då vi skulle få fem bilder. Kanske fanns det fem guldkorn mitt i allt det där obekväma :p

Miljön var som sagt jättevacker och jag ska verkligen försöka få till en fotosession med vår juvel där, antingen försöka på egen hand eller kalla in svågern om han har tid innan det blommat över eller regnat bort.

Vi följde upp fotosessionen med en sväng på stan där vi lyckades fixa Ts bröllopsklädsel, och han kommer bli sååå snygg!!

Idag hade jag bokat in en klipptid. Jag har för första gången i mitt liv hittat en frisör som jag trivs toppen med på alla sätt och vis. Kostar lite mer än jag egentligen vill betala men det är något jag unnar mig! Eftersom jag trivs så bra med henne så är det även hon som ska göra mig fin på bröllopsdagen både vad gäller smink och hår. Jag har velat fram och tillbaka vad gäller håret men berättade vad jag lutade mest åt och skönt nog var det precis det hon själv ville göra med mitt hår om hon fått välja själv. Så tillsammans kom vi fram till hur det ska se ut ungefär, sen ska jag fundera lite på detaljerna tills det väl är dags.

Det är så skönt då mer och mer börjat falla på plats! Jag har kommit till beslut om att jag vill ha en färgglad bukett och att jag faktiskt ska kosta på mig en riktig brudbukett även om det blir dyrt, så den ska beställas under veckan. Det som återstår är väl musiken i kyrkan... in- och utgångsmusik ska bestämmas och sen är jag lite sugen på att be en tjej sjunga en sång. Jag vet inte vad än men det skulle nog kännas lite mer personligt och en härlig känsla varje gång man hör den låt man än nu väljer, i framtiden. Förslag på sådana låtar tas tacksamt emot då vi inte har någon låt som är vår. Jag älskar ju "All of me" med John Legend men den är ju ganska sönderspelad tyvärr...

 

Så musik är väl nästa projekt att fundera på!

Igår var det precis en månad kvar till vår bröllopsdag och pirret i magen börjar infinna sig vid tanken på den stora dagen som hela tiden känts så avlägsen! Att maj månad är späckad med händelser gör ju att tiden verkligen kommer rusa förbi oss.

Under veckan var jag och provade brudklänningen efter att de sytt in den åt mig och den passade nu perfekt och jag har dessutom kommit till ett beslut om vad jag vill ha för band i midjan, och med det beslutet taget så har jag också närmat mig ett beslut när det gäller buketten då jag gått från att vilja ha en i ljusa pasteller till att vilja ha en riktigt färgrik bukett. Våra ringar är inlämnade för putsning och gravering, passen ligger och väntar på att bli hämtade och det mesta är helt enkelt klart!

Om någon vecka ska vi träffa prästen och det är väl där de stora frågetecknen ligger nu då han ville veta saker vi inte alls funderat på så som vad vi vill ha för in- utgångsmusik... vet ni hur ofantligt mycket det finns att välja på - massor, upptäckte vi!

 

Men först ska vi fira stumpans två årsdag som infaller om en vecka. Det känns så självklart på något vis att hon fyller två då hon har utvecklats så himla mycket sista månaderna, och tiden då hon var så där pytteliten känns så jätteavlägsen. Det är verkligen galet att hon bara funnits i vårat liv i två år då jag verkligen inte kan minnas livet innan henne, vår älskade skatt!

I helgen ska vi väl försöka inhandla någon present kanske, vi ska även hälsa på hennes nya lilla tremänning, och träffa vår bröllopsfotograf för att planera och provfota :)

Galet men sant så närmar vi oss stumpans 2 årsdag som nu är 1,5 månad bort och ju närmare vi kommer den ju mer humör verkar den lilla damen få (hur det nu ens är möjligt?!). Orden "min", "kan!" och "nej!" används allt mer frekvent samtidigt som hon blänger på en med onda ögat, eller kastar sig fram och tillbaka i famnen/på golvet, eller slår mot en med handen i luften. Saker och ting ska vara på ett visst sätt och det finns inga andra sätt som duger... som nu... damen ska sova och läggningsprocessen startade för 1,5h sedan. Vanligtvis går det som en dans - hon dricker sin välling, sträcker upp flaskan när den är tom, låter sig bäddas ner och vi stänger och går ut, hör hur det pratas en stund innan hon tystnar och somnar. Men idag... idag var det tydligen inte bara Apan och Pippi som skulle ligga i sängen utan även en av hennes små filtar. Täcket dög inte utan nu är det istället lilla filten som ska ligga på henne, problemet är att lilla filten är för liten helt enkelt för att fylla sitt syfte och det ropas med tårarna sprutandes, jag kommer in och lägger rätt och en stund senare börjar processen om. Med andra ord djupandas det en hel del här hemma, rösten höjs med jämna mellanrum och när damen sover rasar vi ihop i soffan utan ork till att ta tag i allt det där andra som ska göras.

 

Men, och det finns så klart ett väldigt stort MEN... varför skulle människor annars frivilligt välja att genomgå detta flera gånger om.

Men... hur jobbigt det än kan vara så är det trots detta en helt fantastisk tid!!! Nya ord sprutar ur henne, hon har utvecklat sin humor och hon pratar och berättar smått om sina tankar, och saker som hänt och saker hon vill göra och har därmed utvecklats från att bara prata om det som händer här och nu. Hon älskar fortfarande att mysa och vi ligger gärna och myser en stund på sängen tillsammans där hon bubblande kan skratta och prata om både det ena och det andra.

 

Den här helgen bjöd på gråa moln och blåst men vi trotsade faktiskt vädret och åkte ut mot Arnäs udde för en promenad i skogen med en paus i ett vindskydd för fika/korvlunch tillsammans med Ts familj. Pepsi fick njuta av att springa fritt (i spårlina) och Selma traskade på så att vi alla var mäkta imponerade av henne!

Idag blev det en promenad till ridskolan här i närheten för att klappa på favvodjuret hästen, för att sedan promenera genom skogen hem. Under eftermiddagen fick Selma leka lite med sin farmor och farfar medan jag och tog en sväng i några affärer på jakt efter skaljacka och skalbyxor till henne, innan vi avslutade vår barnfria stund med ett besök hos min syster och deras alldeles nykläckta lilla tjej. Jag börjar förstå tanter som pratar om barn som livets mirakel för det är just vad det är. Det var svårt att greppa att det bara är två år sedan vi själva satt så med vår underbara lilla tjej - tiden går såååå fort!

När övriga familjen börjar bli sitt vanliga jag så har jag istället börjat må dåligt. Huvudet känns lite som ett bowlingklot och jag känner mig allmänt matt - som om jag åkt på en rejäl förkylning utan att vara snorig eller ha feber. Idag fick det med andra ord bli en dag i sängen/soffan. Det var skönt att få vara ensam i ett tomt hus och bara få vila och när det var dags att hämta stumpan på förskolan så kände jag mig åtminstone lite bättre. Imorgon är det vår lediga dag så jag hoppas att jag ska ha lite ork till lek så inte dagen blir en lång pina för att jag inte orkar hålla min dotters tempo.

 

Förutom att jag känner mig sjuk så har jag insett att min vanliga höstdepp nog infaller nu. Jag har känt mig orkeslös och omotiverad till det mesta de sista veckorna, och allmänt låg - inget har lockat och inget har känts kul. Med andra ord längtar jag efter våren mer än någonsin just nu...

Helgen blev skönt nog bättre än jag vågat hoppats på. Solen har visat sitt härliga ansikte och trots att jag haft två sjuklingar här hemma så har de i alla fall varit lite piggare och vi har två dagar i rad följt upp frukosten med en gemensam promenad i skogen med snowracern till hands för snålskjuts när benen inte orkar mer. Idag gjorde även Ts familj oss sällskap på promenaden, något som uppskattades mycket av alla - från vår sida då vi varit så isolerade och från deras sida då de äntligen fick träffa Selma då veckorna sprungit iväg sen vi senast sågs.

Igår kväll orkade T släpa sig iväg på biljardkväll med kompisarna och jag passade på att lägga mig i soffan med datorn och leta hårinspiration till bröllopet. Jag är riktigt sugen på att piffa till bröllopsfrisyren med ett fint hårsmycke men det är jättesvårt! Jag vill ha ett fint, i lite klassisk stil med lagom mycket bling, och snål som jag är får det inte kosta så mycket.

Det blev ett spontanköp via Tradera till slut så nu hoppas jag det är lika fint i verkligheten som på bild!

 

För att få lite egentid på bortaplan, lämnade jag familjen under eftermiddagen för att simma några längder. Det var verkligen inte igår, men åh vad skönt det var!! Det var jättelugnt och jag delade min stora motionsbana med 2 andra simmare och simmade helt själv i den hälften av tiden så jag kunde verkligen låta tankarna sväva iväg och det gav mig lika mycket träning som det gav mig avslappning - något jag måste börja göra oftare! Det blev 40 min i bassängen innan jag åkte hem och blev serverad mat, och fick trösta en väääääldigt trött tjej utan matlust :(

Energin börjar återvända men eftersom hon knappt äter något vissa dagar så får hon ändå inte den energi hon behöver. Imorgon vabbar T innan jag tar över på tisdag och sen får hon en ledig dag på onsdag. Då har hon varit hemma i 1,5 vecka från förskolan och jag hoppas verkligen att hon ska vara pigg nog så att hon kan gå tillbaka!!

Imorse vaknade jag med ett blytungt huvud som försvann med panodil och skogspromenaden... hoppas nu bara att det inte var början på samma förkylning som T och Selma har, men det är väl bara att vänta och se!

 

Idag började jag läsa om Femtio nyanser av honom. Jag stör mig fortfarande en hel del på den (gillar de andra bättre i serien) men jag måste ju läsa om den innan filmen!

 

 

En superfin Geggamojaoverall är beställd åt stumpan för nästa vintersäsong, och idag rinde de från salong Aqua för att meddela att jag var sååå välkommen på vår bröllopsdag för att få håret uppsatt och en makeup lagd! Jippie :D Efter att ha kikat igenom vår planering så kan jag nu se att i stort sett hela dokumentet är gulmarkerat (gult=klart) och det känns så himla bra!! Nu måste jag bara komma på vad jag vill göra med håret, något som inte är så lätt som jag trodde...

 

Söndag och vi är hemkomna igen efter vår lilla Stockholmstripp. Selma har spenderat en helg hemma hos sin mormor och morfar medan vi njutit av ett besök på ABBAmuseét, god mat, en Evitaföreställning, en hotellnatt med den så härliga hotellfrukosten och en dag strosandes runt på Stockholmsgator och affärer. Det var lite konstigt att åka ifrån Selma. Vi har ju gjort saker tidigare utan henne men av någon anledning tyckte jag det var lite jobbigt att lämna Karlstad med henne kvar, även om det så klart gick bra!

Den här lilla trippen är förresten en del av mitt nyårsmål - att bli bättre på att göra saker jag/vi inte brukar! Det är verkligen värt jättemycket att få göra en sån här grej, eller bara gå på grejer i sin egen stad! Det tankar på med energi :)

 

En annan grej som gjorde oss på bra humör under helgen var att vi äntligen kom fram till ett beslut gällande restaurang för bröllopsmiddagen! Därmed är alla de stora besluten fattade och nu återstår bara mindre detaljer så som att skaffa pass, köpa BH som funkar till klänningen, och hår/smink och smycken, gravera ringar. Det känns riktigt skönt!! Hur det än går med de där mindre besluten så har vi bokat/bestämt så mycket att det nu verkligen blir av!

 

Nu ska vi njuta av lite tid i soffan innan det är dags att sussa. Imorgon blir det en vabdag för min del då Selma fortfarande är hängig och nu också lite småförkyld.

Igår kunde vi bocka av ännu en punkt på vår to do-lista inför bröllopet och det var vår bröllopsresa! Vi har velat fram och tillbaka länge men har nog hela tiden lutat en hel del åt Kroatien som valet till slut föll på. Det blir en hel vecka utan barn, där vi bara ska vara vi två! Jag tror ärligt talat att det kommer bli lite konstigt - att försöka falla tillbaka till våra "gamla" roller - att vara ett par där man i en veckas tid bara har varandra att ägna sig åt - men jag tror också det är guld värt. Nygifta på en ny plats, ett turkost hav, god mat, vin och nya saker att uppleva och se. Jag tror att jag kommer längta efter vår lilla tjej galet mycket men jag hoppas att det håller sig på en rimlig nivå så att man inte sitter och längtar hem halva veckan! Jag har trots allt aldrig varit ifrån henne mer än en natt åt gången, och nu ska vi vara borta en hel vecka!! Men hon kommer att ha det så himla mysigt med sin farmor och farfar så det ska nog inte gå någon nöd på henne.

Det känns så skönt att ha bockat av några av de där större grejerna! Nu är det bara en restaurang/lokal vi måste bestämma oss för av de där större grejerna och en hel del mindre detaljer :)

 

Min och Selmas helg blev för övrigt förlängd! I fredags ringde de från förskolan och jag fick hämta hem en pigg tjej som dock inte var i form för förskolans värld och helgen fortsatte på samma vis. Pigg men orkar inte med några som helst motgångar och har varit supertrött vid lunchtid trots att våra dagar varit lugna. Därmed fick det bli en dag hemma idag och imorgon får hon vara hemma med sin pappa. På onsdag har vi ju vår lediga mysdag så jag hoppas hon ska vara i form för förskolan på torsdag igen! Hon har gått från att vara jättefrisk sitt första år i livet till att åka på en förkylning eller feberdag titt som tätt... men det är väl det som hör till första året i förskolan!