Hakuna Matata

Om ni bara visste hur jäkla trött jag är på mitt knä...

 

Förut blev jag mest rädd, nästintill skräckslagen varje gång jag hade några känningar i knät för att jag var rädd för att det skulle hoppa ur led igen, men nu börjar frustrationen ta överhanden.

 

Den senaste tiden har jag haft känningar i knät av och till. Det kan gå både en och två månader utan att jag känner något och sen PANG! Då kan jag ha ont den dagen eller också kommer det och går under 1-2 veckor för att sedan bli helt bra igen för en tid.

Efter förra omgången av knäproblem som även innefattade läkarbesök, röntgen och sjukgymnast så känner jag att det verkligen tar emot att besöka en läkare igen för knät då undersökningarna var så fruktansvärt obehagliga. Sen känns det som att det bara skulle vara negativa nyheter jag skulle få, som att det antingen inte finns något att göra utan att det är något jag får lära mig leva med eller att det krävs en operation med en väldigt lång och tuff rehabilitering (något sjukgymnasten varnade mig för då).

Ï slutändan kommer det nog bli så att jag får släpa mig iväg ändå för det här känns inte alls som att det fungerar med det yrke man valt. Att aldrig veta när smärtan kommer, tänk om den kommer när jag är själv på förskolegården och jag måste springa ifatt ett barn, eller mitt eget barn för den delen...

 

Däremot vill jag inte dra igång något under min föräldraledighet för jag kan ju inte vara själv med Selma med ett nyopererat knä om det nu är där det landar...

 

Hur som helst är jag jäkligt trött på skiten :(

Den här helgen har vi stängt in oss i stort sett hela helgen! Det blev en hemmakväll i fredags med TV-mys i soffan och lördagen ägnades åt något så roligt som förrådsrensning... Vi har nu bott här i 11 månader och rensningen innebar att vi packade upp de sista lådorna som stått ouppackade hela året. Förrådet har varit kaotiskt, med dels ouppackade lådor, och sedan kom vi igång lite smått och skruvade upp hyllor på väggarna för att börja organisera upp det men det slutade bara med att vi ställde upp allt där tillfälligt, och sedan har hyllorna fyllts på allt eftersom med mer prylar. Den senaste månaden har både jag och T dessutom fått ta hem flera kartonger med saker från våra föräldrar i form av gamla leksaker och andra minnessaker. Men efter en hel dag med rensning, sortering, och inköp av backar har saker och ting fått en egen plats. Det enda som återstår är att torka av hyllorna men det hanns inte med så det får vi ta imorgon.

 

Idag var det babysim igen och det gick lika bra som sist! Hon sprattlade en del med benen, försökte komma fram till leksaker som flöt i vattnet, hon fick dyka 4 gånger, och flyta i badringen en stund innan vi avslutade i bubbelpoolen. Därefter blev det en tur till mamma och pappa som håller på att renovera sitt sovrum då T erbjudit sig att hjälpa till... man får väl försöka bjuda igen lite med tanke på vad mycket renoveringshjälp vi fick när vi flyttade in ;)

 

Under eftermiddagen blev det en sväng till Bergvik där det shoppades lite smått till Selma och jag tittade efter något att ha på mig på det kommande dopet, men orecis som jag trodde hittade jag inget alls! Jag tror det får bli en sväng på stan någon dag på egen hand utan Selmis, inte för att hon störde så mycket idag men jag har ändå svårt att koncentrera mig när hon är med.

 

 

Mamman är inne i en uggleperiod så självklart fick bland annat den här söta bodyn följa med hem! Det blev även ett par fina tossor och lite nya strumpor till den växande damen :)

Idag var det babyrytmik igen och det var lika bra som vanligt. Selma har nu kommit in i en period där ALLT är väldigt spännande och hon sträcker ut händerna i försök att greppa saker med händerna för att kunna stoppa in i munnen. Att få till någon ögonkontakt med henne under dagens sångstund var i princip omöjligt då allt runt omkring henne var så mycket mer spännande än mamman. Intressantast av allt var ett vindspel som ledaren gick runt med så det plingade ovanför varje barn - vääääldigt spännande!

 

Igår när jag satt i min ensamhet kom jag att tänka på vad mycket negativt man oftast får höra från föräldrar, hur man beklagar sig över olika saker angående barnet och föräldraskap. Under graviditeten fick vi höra mycket sånt och till slut funderade man nästan på vad var egentligen det positiva med att få barn?

Igår insåg jag att jag nog gör precis likadant... man beklagar sig för att hon inte vill somna utan mig, för att hon har en kinkig dag o.s.v. men för min egen del är det nog för att det är så omöjligt att berätta om de positiva delarna av att vara förälder... det går inte att sätta ord på de känslor som uppstår över de allra minsta lilla ting...

 

...så som att få vakna upp vid hennes sida på morgonen och bara ligga och titta på när hon vaknar upp genom att sträcka på sig, känna på min hand och mitt ansikte, hur hon gäspar och ler, gnuggar sina ögon för att till slut ligga och sprattla med både armar och ben..

 

...eller att höra hennes gapskratt/fnitter när man kittlar henne vid armhålan eller halsen...

 

...att se hur hela hon skiner upp när du visar ditt ansikte...

 

...eller bara att se på när hon sover och höra hur hon ligger och andas tungt...

 

...hur kan man förklara för någon som inte har barn, att alla dessa små stunder får en att bli alldeles varm i kroppen, och att de kan få mig att glömma allt som för stunden kändes så jobbigt, att det har hänt att mina ögon tåras av lyckotårar bara av att höra henne skratta hysteriskt.

 

Jag inser att vår resa som föräldrar bara har börjat och att det förmodligen kommer komma stunder där vi på riktigt sliter vårt hår och suckar tungt, men det finns inget som slår alla dessa små stunder av total lycka!

 

 

Pappan befinner sig i Stockholm och här har det regnat och blåst större delen av dagen så jag och Selma har ägnat oss åt lite shopping på EM möbler där vi fyndade ljuslyktor och två kuddar till superpriser då de firade 5 år, och därefter åkte vi vidare till syster för fika och prat. För tredje dagen i rad så var det lite si och så med dagssömnen för Selmas del och det blev nog inte mer än 1,5-2 h sammanlagt så jag räknade med en lång kväll med en kinkig tjej och utan möjlighet till någon hjälp från pappan.Förstå då min enorma förvåning när jag lyckas lämna henne i vår säng sovandes efter att ha ammat när klockan var 21.30!! Trippade runt på tå första 40 minutrarna i väntan på att hon skulle vakna, gjorde mig redo för att själv kunna gå och lägga mig för när hon väl skulle vakna så jag slapp göra det till ljudet av hennes gråt.
Men det ögonblicket kom aldrig och nu sitter jag här ensam och vaken och bara njuter av att få vara själv lite. Eftersom det inte händer särskilt ofta (nästan aldrig) att hon sover på egen hand så har jag väldigt svårt för att gå och lägga mig, det känns lite som att jag kastar bort möjligheten till egentid, samtidigt som jag måste orka med morgondagen...

Men en liiiiiten stund till ska jag njuta av horisontalläget i soffan och ägna några minuter åt att läsa vidare i sista boken i Crossfiretriologin!

Musiktips är ju alltid trevligt tycker åtminstone jag och här är några låtar som jag spelar väldigt flitigt just nu...

 

 

Yael Naim - New soul

 

 

Of monsters and men - Little talks

 

 

The kooks - ooh la

 

 

 

The postal service - Such great heights

 

 

Edwars Sharpe & The magnetic zero -Man on fire ( även deras 40 day dream)

 

 

The naked and famous - Punching in a dream

 

Jag älskar Spotify! Det är ju så lätt att upptäcka och bli tipsad om musik man gillar :)

Idag var det vår fjärde gång i bassängen med Selma och idag kunde vi faktiskt se att våra dopp har gett något för hennes del. Vi gjorde idag tre dyk som alla gjick jättebra och jag vågade mig på 2 av dem, men framför allt märkte vi att hon sprattlade massor med benen och inte bara låg passiv i vattnet och hon försökte ta sig fram till de olika leksakerna - jättekul!! Efter badet åkte vi hem för att möta upp svärföräldrarna som hade med sig en släpkärra med ved som de hjälpte oss stapla i nya vedboden, medan jag fixade i ordning mat till de som fick göra slitjobbet. Nu har vi i alla fall nästan en full vedbod och kan elda på hela vintern :)

 

När de åkt hem kom mina systrar hit för vår första gemensamma powerwalk sedan jag blev gravid, alltså 1 år sedan! Det var jättemysigt, alltid roligare att gå med sällskap! Det blev 4,5 km varav den den senare halvan av promenaden blev i riktigt ösregn.

 

Nu ska jag ta en kinkig liten tjej som sovit alldeles för lite idag och sedan får det bli lite mys med pappan som åker till Sthlm för jobb imorgon bitti tills på tisdag...

Dagar och veckor rullar på...

 

Förra veckan var vi på babyrytmik för första gången. Det var sånger, ramsor och dans  under en timmas tid, väldigt mysigt och Selma trivdes toppen. Imorgon är det dags igen, och det känns lite skönt att ha en aktivitet spikad varje vecka de kommande veckorna då man får lite variation i vardagen och man får träffa andra vuxna och bebisar vilket är lite skönt...

På onsdag kickar även BVCs arrangerade föräldraträffar i gång för några onsdagar framöver då fokus främst kommer ligga på babymassage men även lite annat.

 

Igår var vi på babysim för tredje gången och det var dags för Selmas första dyk! Jag var alldels för nervös för att våga vara den som doppade henne så den lotten föll på Tobias. De gjorde två dyk, första dyket gick superbra och hon reagerade knappt men efter det andra dyket åkte underläppen fram och hon blev lite ledsen, tror dock att det främst berodde på att hon var trött. Medan T gjorde iordning Selma passade jag på att hoppa i den stora bassängen och simmade några vändor och det var riktigt skönt. Jag blev riktigt sugen på att införskaffa ett simkort till badhuset här i stan och försöka komma i väg och simma 1-2 ggr i veckan. Men vi får se...

 

Jag som klagat på Selmas sömnrutiner... Jag tar tillbaka det! Det var perfekt att ha det så att hon somnade bredvid mig när jag lade mig för att sedan kunna flyttas över i egen säng, för de senaste 2-3 nätterna har damen nämligen börjat med att protestera så fort jag tar bort bröstet och därmed ligger och snuttar heeeeeela jävla natten... Hoppas verkligen att det är något tillfälligt annars kommer amningen inte att fortsättas med särskilt långt efter hennes 6 månaders dag!!!

Nu är det tydligen klart och jag kan INTE säga att jag är nöjd med valet!

 

Det har spekulerats länge om vilka som kommer få huvudrollerna i 50 shades of Grey-filmatiseringen och det har varit många bra kandidater men jag måste säga att jag är besviken över vilka man valt.

 

När filmen kommer upp på bio kommer man att få se Charlie Hunnam som Christian Grey och Dakota Johnson som Anastasia... Det är väl främst rollvalet till Christian som inte riktigt tilltalar mig, men det kanske blir bra i slutändan ändå....

 

      

Jag överlevde våra tre dagar ensamma och lyckades till och med få lite egentid sent på tisdagkvällen då jag lyckades lämna henne sovandes i vår säng vid 22-23. Veckan har som vanligt passerat megasnabbt och jag njuter verkligen av min föräldraledighet - kan inte förstå att dagarna går så fort när man gör så lite!

Bebisträffen var lika mysig den här gången och man märker hur de blir mer och mer intresserade av varandra. Denna gång låg Selma och R och tittade på varandra och höll varandras händer, Selma råkade även få ett ordentligt tag i stackars Rs stora hårkalufs och log brett när hon skrek. Det testades en del inför helgens dop så vi bjöds även på två olika tårtsorter :)

Här hemma har vi i alla fall kommit så långt i planeringen att vi beställt och fått hem inbjudningskorten som vi nu bara ska försöka få adresser och frimärken på innan de går iväg!

 

BVC-besöket gick bra, hon vägde 6600g och var 64 cm lång på sin 4 månaders dag, och därmed hade hennes kurva planats ut lite men det beror väl på att hon inte ammar lika intensivt och att hon rör sig mer. Jag passade på att fråga lite om sömnen men hon tyckte inte att det var värt att bråka med henne utan istället försöka acceptera att det är en period som är övergående. Det kanske går att komma till rätta med om man tjafsar massor men det kan dröja länge och risken är att man inte orkar med dagarna istället. Tyvärr finns ju risken att den här övergående perioden inte ger sig förrän vi slutar med amning, och det har jag väl tänkt fortsätta med till februari eller något om hon vill amma så länge så att hon är avvänjd när jag börjar jobba i april. Med andra ord kan den här perioden fortsätta i sex månader till! Det kändes dock lite lättare trots allt när man VET att det inte är värt att bråka. Så länge man tror att det kanske finns något sätt att ändra det på så växer frustrationen.

Istället tänkte jag försöka med att kanske börja lägga henne ca 10-20 minuter tidigare än vi själva brukar lägga oss och se om man successivt kan få henne att bli natttrött lite tidigare. Igår var hon supertrött och somnade faktiskt 21.30 så vi fick en kväll för oss själva vilket var jätteskönt!

 

Idag var det dags för babysim igen och den här gången verkade hon mer uppmärksam på allt runt henne, och det var inte bara den egna handen i munnen som var intressant. Vi testade på badringen en liten stund och  fortsatte uppleva vattnet genom att dra henne fram och tillbaka på mage och rygg, och uppleva vatten som hälls över huvudet/ansiktet.

 

Eftermiddagen bjöd på kalas för systersonen Z som fyllde 3 år under veckan, och ikväll blir det filmmys hos syster :)

 

Nu ska jag gå igenom ärvda kläder igen, dags att titta på de större storlekarna!!

Jag älskar min dotter så ofantligt mycket och jag är så tacksam för att vi lyckades få amningen att fungera. Jag tycker våra amningsstunder är jättemysiga MEN jag börjar bli riktigt less på att man bara kan få henne att somna för kvällen genom att amma, och ännu mer frustrerande är det att man ligger 1,5 h i sängen med henne halvslumrandes bredvid sig men att hon vaknar vid varje försök man gör att ta bort bröstet.

 

Jag har läst lite på olika forum och det som för att det känns extra tungt och jobbigt är att många verkar ha samma problem och det verkar som att det för många fortsätter under ganska lång tid. Jag har läst om flera som varit uppemot 1 år och mer som fortfarande bara somnar genom amning.

 

På fredag är det dags för nytt BVC-besök och jag hoppas då på att få lite goda råd och tips om hur vi ska kunna lägga henne på annat vis. För att gå hemma med henne hela dagarna och dessutom vara den enda som kan lägga henne på kvällen blir väldigt jobbigt. Jag har alltid haft ett stort behov av tid för mig själv så att få någon kväll i veckan som T kan lägga henne och jag kan få vara för mig själv lite vore väldigt skönt.

Jag vet att vi har en supersnäll tjej och många har det mycket jobbigare men man kan ju bara relatera till sin egen situation, och att hon inte vill lägga sig innan oss, och att det bara är jag som kan lägga henne (genom att amma), ja... det börjar helt enkelt bli lite frustrerande!

 

Idag har det blivit en hel dag på hemmaplan med Selmas mormor på besök så att jag kunnat jobba lite i trädgården vilket har varit välldigt skönt då det är ett litet projekt jag väldigt gärna vill få färdigt innan hösten är här på riktigt.

 

Imorgon väntar ny bebisträff och därefter blir det en sväng på stan för att lämna tillbaka overallerna jag köpte. Jag fick nämligen veta att syster hade både en windstopperoveraller för hösten  och en vinteroverall i de storlekar jag köpt så då var mina köp ganska onödigt.

 

Nu ska jag göra mig redo för sängen då jag har en liten selma som sitter och gråter i babysittern efter att ha vägrat att somna efter 2h nattningsförsök, så nu slänger jag in handduken innan jag blir knäpp, och går och lägger mig jag med då hon med största säkerhet kommer somna intill mig. Natti natt på er!

Halva helgen har passerat utan att jag hänger med! Idag har vi inte gjort något alls känns det som trots att vi hunnit med en minishoppingrunda, ÄNTLIGEN fått iväg kort på framkallning samt beställt dopinbjudningskort, bygga vidare på vedboden, fika hos mamma och pappa och allmänt mys med vår underbara tjej.

 

Veckan som gått gick i raketfart. Bebisträffen var återigen väldigt lyckad och det känns väldigt kul att ha hamnat i en föräldragrupp där det finns ett intresse för att ses på fritiden. Det blev återigen några timmar med fika och bebismys. Det var ännu lite roligare den här gången då Selma verkade mer intresserad av de andra knottarna och faktiskt låg och jollrade/pratade med en annan liten tjej när de låg i babygymet tillsammans.

På tisdag är det dags för nästa träff igen.

 

Vi har också hunnit med en shoppingrunda på stan tillsammans med Selmas mormor. Tanken var att jag skulle köpa jeans men det slutade med att jag kom hem med två amningstoppar, en fleeceoverall och en vanlig overall till Selma, gardintyg till lilla frökens rum och en pyjamas och skallra som hon fick i present av mormor - med andra ord massor med grejer till Selma och nästan inget till mig själv, precis så som de senaste shoppingrundorna sett ut :p

 

Imorgon ska vi för första gången gå på babysim! Det ska bli riktigt roligt då Selma tycker det är jättekul att bada i badkaret. Förhoppningsvis trivs hon lika bra i en pool. Det ska ockskå bli kul att få göra något tillsammans hela familjen :) Det enda jag funderar över är hur man ska lyckas byta om på sig själv med henne med sig för man vågar väl inte ta med varken vagn eller bilstolen och lämna det i omklädningsrummet?

 

När helgen är slut blir vi ensamma i tre dagar framöver då T måste till Stockholm för jobbets räkning. Det känns lite trist då det alltid är lite skönt när han väl kommer hem och man får lite tid för sig själv... men det ska nog gå bra!

Nu ska vi fixa lite hamburgare till kvällsmat och sen får vi se om vi kanske kan få till en liten filmkväll om Selma tillåter då hon fortfarande vägrar somna innan hon får lägga sig med mig - dock har hon sovit hela nätterna fram till 8.45 vid fyra tillfällen under denna veckan så jag kanske inte ska klaga för mycket på henne!

Imorse vaknade jag upp 8.40 av ljudet av min dotter som ligger och sprattlar och pratar lite för sig själv i sin säng, och jag inser att jag fått sova själv och ostört hela natten! Hon vägrar fortfarande somna in på natten på annat sätt än att amma, men jag har den sista tiden kunnat flytta över henne i egen säng efter bara 15-20 minuter så att jag själv sedan fått sova själv tills dess att det är dags att amma på nytt. Inatt fick jag sova både själv och 9 ljuva timmar av sammanhängande sömn! Det var välbehövligt då jag den senaste veckan har varit jättetrött och till och med fått gå och lägga mig en stund på dagen. Jag läste på en annan mammablogg att hon hade börjat känna sig supertrött när bebisen var runt 4 månader och hon trodde att det där pigghetshormonet kanske inte fanns i kroppen längre och det känns som att det skulle kunna stämma. Jag ska dock inte klaga då Selma sover bra för det mesta och sällan vaknar mer än en gång för att ammas, men det är ändå skönt att få sova helt ostört så länge.

 

Idag är det dags för ny mamma/bebisdejt! Vår förra träff var jättelyckad och det blev 4h timmar av prat, bebismys, skratt och barngråt. Det var nog många intryck att ta in för vår lilla tjej då hon var supertrött och kinkig hela kvällen och dagen efter. Antar att det blev lite chockartat att befinna sig bland massor av okända människor på en ny plats, och till ljudet av minst ett barns skrik och gråt då bebisarna aldrig var nöjda och glada samtidigt. Idag styr vi kosan mot en annan mamma för att se hur de bor och jag hoppas på ännu en rolig träff!

 

I övrigt rullar dagarna på och det känns som att jag kan börja urskilja vissa rutiner i våra dagar. Oftast går vi upp vid 9-9.30 för frukost och lite lek i babygymmet. Efter 45-60 min börjar energin ta slut för Selma och då passar vi på att gå en promenad med Pepsi, och för det mesta sover hon sig igenom promenaden och kanske ytterligare 1-2 h om man har tur. Sen blir det mera lek eller att vi åker iväg någonstans tills dess att T kommer hem. Ibland blir det en eftermiddagslur eller så badar vi och tar på pyjamas i ett försök att söva ner henne för kvällen runt 20 då hon oftast är väldigt trött. Tyvärr lyckas vi aldrig lägga henne för natten då hon ALLTID vaknar efter 20-40 min trots att hon fortfarande är jättetrött, och då är hon kinkig, trött och vaken med oss fram tills dess att vi går och lägger oss vid 22-23 och hon får ligga i sängen bredvid mig och amma.

 

Nu är det dags för den där lilla förmiddagsluren och promenaden innan det är dags att göra sig klar att åka på bebisdejt!

 

Den senaste tiden har man kunnat känna hur luften blir kyligare om morgonen och kvällarna, hur det blir lite mörkare lite tidigare - med andra ord är hösten på väg.

Vädermässigt har vi haft en hel del regn och åska, men jag tycker fortfarande att det har varit väldigt mysigt, särskilt åskan.

 

Nu när det är lite svalare är det lite lättare att komma igång med träningen. Jag ska inte säga att jag fått det till en vana än då det forfarande sker lite sporadiskt men lättare är det i alla fall. Nu har jag gått till steg 2 i Olga Rönnbergs bok Träning för nyblivna mammor och det var verkligen jobbigt! Det var ett ganska stort hopp från steg 1 till 2 men det ska nog gå bra. Det svåra med att få träningen att bli av är att Selma har så oregelbundna sömndagar, man vet inte från dag till dag hur mycket hon kommer sova under dagen. Vissa dagar kan hon sova 3-4 h i sträck och då är det ju verkligen inga problem att hinna med att träna och duscha, men hon har också dagar när hon bara sover 20 min åt gången och då hinner man ju knappt börja.

 

Idag blir det i alla fall en promenad mot dagens mammaträff! Senast vi träffades i mammagruppen var vi hemma hos oss men då var det bara Selma och en bebis till som hunnit bli födda, nu kommer det istället vara 6 små killar och tjejer bland oss mammor. Det ska bli riktigt kul att ses och få se de andra bebisarna. Selma är ju äldst i gänget och den yngsta bebisen är nästan precis 2 månader yngre. Jag hoppas att vi ska lära känna varandra lite bättre så vi kan komma igång och umgås ännu lite mer. I höst har vi alla anmält oss till babyrytmik tillsammans i alla fall :)

 

Nu hör jag att Selma är på gång att vakna, dags att starta dagen på riktigt med andra ord!

Idag började vi dagen med en promenad tillsammans, det blev ingen jättelång promenad då det började regna lite smått efter en stund.

Till skillnad från de flesta andra människor så måste jag nog erkänna att jag tyckte det var lite skönt när regnet sedan tilltog och åskan mullrade. Efter en sådan här sommar som vi har haft med sol, sol och mera sol så känns de här regndagarna bara mysiga och jag kan äntligen sitta inne med gott samvete! Jag har varit sugen på att pyssla med lite småsaker här hemma, och att åka och gå i affärer men jag får inte riktigt till det när solen står högt på himlen får då bara MÅSTE jag nyttja dagen på ett bra sätt utomhus. Men idag var det en perfekt innedag då regnet öste ner och åskan gick så idag plockade jag ÄNTLIGEN fram fotoalbum, foton och tomma albumblad för att äntligen sätta in de sista framkallade korten där de hör hemma. Vi hjälptes åt att sätta in korten och det var riktigt mysigt att sitta tillsammans vid köksbordet och pyssla med korten medan regnet smattrade och det mullrade av åskan. Extra mysigt blev det så klart av att de kort som återstod att sätta in var från sommaren 2010 och därmed innehöll bilder från vår Pragresa då vi förlovade oss :)

 

Imorgon väntas tydligen ännu mera regn och jag vet redan vad jag ska ägna mig åt då! Det kommer bli att slutföra det jag pysslat med under kvällen medan T är ute med sina kompisar som var i stan, nämligen att skaffa mig ännu mer jobb genom att börja samla ihop nya kort som ska skickas iväg på framkallning. Det är en del att gå igenom då vi som sagt inte framkallat något sedan 2010!
Jag har kommit in i en ny period när jag börjar tycka att systemkameran är lite intressant igen. Jag har ju gjort några halvdana försök till att lära mig att fota även utan helautomatik men det har väl gått sisådär på grund av min brist på tålamod när det kommer till inlärning. Men nu är jag igång igen då jag verkligen vill lära mig att ta fina kort på vår fina Selma. Jag gjorde ett försök härom dagen då jag bunkrade upp i vår säng för att det skulle kunna bli fina kort med fin bakgrund. Några kort blev jättefina men många kort blev också inte alls fina. Jag lyckades i alla fall så pass bra att jag vill göra ett nytt försök igen och testa med lite andra inställningar. Kanske ska jag också passa på att låna lite andra objektiv av svågern bara för att försöka uppehålla intresset lite längre denna gången.

 

Nu ska jag snart krypa ner i sängen då jag gissar att vår underbara dotter vaknar om en timma eller så för lite nattamat... Sov gott allihop!

Igår hände det! Selma låg på rygg och pratade med sina leksaker medan jag stod i hallen och pratade med T, när jag vänder mig om och går tillbaka till henne så ligger hon helt plötsligt på mage och ser supernöjd ut! Nu kan hon därmed vända sig både från rygg till mage, och mage till rygg. Sedan hon väl förstod knepet så vill hon mest rulla över till mage hela tiden, tyvärr har hon inte riktigt balansen för att ligga kvar på mage så efter en stund tippar hon över på en sida och hamnar på rygg igen till sin egen missbelåtenhet.

Jag blev alldeles varm i kroppen när jag såg hur nöjd hon var. Lite extra glad var jag nog efter gårdagens upplevelser då jag äntligen tog mod till mig att gå genom sjukhusets entré för att besöka en mycket sjuk släkting.

Sjukhus är jättejobbiga att vara på för mig. Det är något som kommit de sista åren... Men det är så många tragiska livsöden bakom de väggarna. Den dagen vi fick lämna sjukhuset med Selma kände man sig så klart jättestolt över vad man bar på sin arm men samtidigt skämdes jag nästan, att jag fick gå där i mitt lyckorus medan man passerade alla sjuka människor, en del mindre sjuka, andra dödssjuka.

Igår tog i alla fall jag och mina systrar mod till oss för att besöka en av de där sistnämnda och det var precis så jobbigt som jag hade föreställt mig. De som känner mig vet hur svårt jag har för att visa känslor, och därmed var gårdagen jättetuff. Det var jobbigt men gick ändå bra hela besöket, fram till avskedskramen när hon tackar mig för att jag kom och visade upp Selma, och det var inte ett tack bara för det besöket utan det hördes på hennes röst att det var ett tack för att hon fick se henne innan hon dog. Nu är det inte säkert att hon kommer att gå bort, men för 2 månader sedan var hon "frisk", och nu är hon jättedålig och man har upptäckt cancer i hela kroppen så prognosen ser allt annat än bra ut.

Man blir definitivt påmind om hur otroligt skört livet är,  och bara för att livet är underbart just nu så kan det se helt annorlunda ut på bara ett ögonblick...

 

Det får bli en extra kram om de jag älskar, och njuta ännu mer av de där små vardagliga stunderna som trots allt kan vara helt underbara...

 

Idag var fem veckors ledighet över för den här familjen!

Pappan är tillbaka på jobbet och jag och Selma ska försöka skapa oss en vardag med lite rutiner igen. Jag är lite nervös för att återigen vara ensam hemma med Selma. Inte nervös för att ta hand om henne, utan för att kanske bli lite rastlös. Innan semestern trivdes jag utmärkt med det men då var det också fortfarande lite nytt och vi hade ännu inte lärt känna varandra fullt ut. Vi har fortfarande inga riktiga rutiner då hennes dagar ännu ser väldigt olika ut från dag till dag när det kommer till sömnen, och ammar gör hon ju när hon blir hungrig. 

Jag hoppas dock att vi snart ska kunna hitta en rutin så att våra dagar blir lite lättare att förutse och planera, och det vore också skönt att få gå och lägga sig i tid om kvällarna. Nu ska det erkännas att vi näst intill gett upp bärandet om kvällarna och istället väljer den enkla vägen vilket är att hon får ligga i sängen och amma tills hon somnar intill mig och där sover hon hela natten om jag själv inte vaknar upp någon gång under natten och flyttar över henne... Det är verkligen raka motsatsen till hur vi vill ha det men det får vara så nu helt enkelt så får vi ta nya tag snart igen!

 

Nu när semestern är över är det även dags att  komma igång och röra lite mer på sig. Under ledigheten har det varit lördag varje dag när det gäller mat och gott, och även om jag kört några styrkepass så har det blivit lite för långt mellan passen. Men nu när T jobbar så kommer vi i alla fall komma igång med lite promenader igen då ansvaret för Pepsis promenader hamnar på mig och Selma igen åtminstone en gång om dagen.

Även om jag inte är särskilt aktiv så är Selma det då hon sparkar och rör på sig massor: Det är svårt att förstå hur otroligt mycket det händer på 3 månader. Just nu ligger hon på golvet och kämpar med att försöka vända sig från rygg till mage, något hon inte lyckats med ännu men det ser ut som att det nog inte lär dröja alltför länge innan hon klarar det...

 

Idag blir vår lilla skrutt 3 månader!
Tiden går verkligen superfort samtidigt som jag inte kan förstå att det bara är 3 månader sedan hon på riktigt blev en del av vårt liv och vardag.
Dagen har "firats" med ett sprutstick i varje ben då det var dags för första vaccinationen, något som gav både Selma och mig tårar i ögonen. Jag trodde inte att jag skulle tycka att det var så jobbigt, men när det väl blev dags kände jag hur jag blev blank i ögonen och det där trycket över bröstet. Men nu är det gjort och det gick bra, nu hoppas vi bara på att vi slipper några efterkänningar av sprutan.

Igår hade vi tjejkväll här hemma medan T var ute och fiskade. Det blev en väldigt lugn kväll här hemma om än lite tråkig för min del då Selma var supertrött så jag lade mig och ammade henne på vår säng då det är ett säkert kort för att få henne att sova. Jag laddade med telefonen i ena handen och boken i den andra och det var tur! Hon somnade snabbt men kom aldrig ner i djupsömn utan vaknade vid varje försök jag gjorde till att lämna henne, vaknade hon. Det slutade med att jag låg och läste vid hennes sida i 1h och 45min innan jag lyckades lämna henne sovandes!
klockan hann därmed bli 23 och så mycket mysig egentid som jag hoppats på blev det inte då jag själv blev för trött för att orka annat än att slösurfa. Jag lyckades i alla fall bestämma mig för vad jag ska köpa till T som fyller år i helgen och jag hittade även två ganska intressanta kandidater som eventuellt får ta över hedersrollen som min telefon. Jag har letat ny mobil läääänge men har sån beslutsångest då jag vill ha en bra telefon men samtidigt inte känner att jag vill lägga 5000-6000kr. Nu ska jag nog kika närmare på samsung galaxy s4 mini och HTC One mini som kommer under augusti/september. Måste också be T kolla över dem och se om de kan vara något att ha...

På måndag är det dags för jobb igen.

Jag känner mig inte riktigt redo för det om jag ska vara helt ärlig ;) Det har varit väldigt skönt med semester!

Förra onsdagen drog vi upp till Lillehammer för att ta med lilleman på trollparken. Ett ställe jag rekommenderar för er föräldrar med barn mellan 3-5 år. Eftersom attraktionerna är anpassade för småttisar är besökarna också just bara - småttisar och deras föräldrar. Väldigt lugnt och otroligt vacker miljö. Öyer (ca 3 km från Lillehammer) ligger mitt imellan två berg så ni kan tänka er utsikten. Jag fick inte tagit bilder som gjorde miljön rättvisa tyvärr.

Vi betalade ca 900 nok för två dagar, lilleman gick gratis. Då får man göra allt. De har allt från karuseller till badland. En av kvällarna köpte vi också kvällsbiljett för "trollnatt". Då sprang massa troll runt i parken, de var teater i skogen och på stora scenen samt annat skoj. Lilleman som älskar troll efter att ha läst"Bockarna Bruse på badhuset" en miljongånger tyckte detta var otroligt spännande.

 

Vi bodde på barnas hotell (choice), också det VÄLDIGT barnanpassat. Flera olika lekrum, pool, tre stora hoppborgar, lekområde ute, barndisco varje kväll, ansiktmålning, you name it. Vi hade rabatt så vi betalade bara 400 kr natten dessutom. Eftersom det är barnas hotell är det ingen som tittar snett på dig när din unge ligger på golvet också skriker i protest över vad det nu än kan vara, de är bara glada att det inte är deras barn ;)

 

5 minuter gångavstånd från hotellet låg även en annan nöjespark, vi gick inte dit för vi såg att karusellerna var mer anpassade för äldre barn. Brevid låg också lekland om man inte bara vill gå på trollparken vill säga.

 

Så jag rekommenderar verkligen familjesemestern dit om man inte vill dra till de vanliga stressområderna som Skara eller Liseberg!

 

Efter Lillehammer drog vi ner till mamma, det tog ca 4,5 timme. Väl framme fick jag tyvärr feber och hemsk hosta. Inte så roligt att avsluta semestern sjuk men då hinner jag i alla fall bli frisk till jobbet på måndag. 

 

Vi kom hem igår, kändes väldigt skönt. Borta bra men hemma bäst som man säger.

Imorgon ska jag på ultraljud, då får vi förhoppningsvis veta på vem som ligger i magen mer specifikt ;)

 

God kväll!

Nu har mer än halva Ts semester passerat och vi fortsätter att njuta av lediga, soliga dagar!
Den här sommaren har varit den bästa på länge vädermässigt och att det även är vår första sommar med Selma i vårt liv gör den ännu mer fantastisk. Vi spenderar dagarna vid sjön, vi har också firat vår förlovningsdag med 3 rättersmiddag på en uteservering som avslutades med ett glas tillsammans med vänner, vi har också hunnit med årets första fisketur - en mysig men tyvärr fiskelös sådan. Idag bestämde vi oss för att göra ett miljöombyte och åkte till Örebro där vi strosade runt på stan och myste i deras fantastiska stadspark som jag förälskade mig i - så himla mysigt ställe!
Nästa helg får vi, eller framför allt jag, efterlängtat besök från Linköping då studiekompisen M kommer förbi med sin familj på sin hemväg från Sälen, precis som de gjorde förra året :)

Något som varit mindre kul de senaste dagarna är en jätteledsen liten Selma under några kvällar som bara gråter och gråter, förmodligen på grund av en ond mage. Hennes gråt skär verkligen i mig och till slut känner jag hur tårarna kommer i mina egna ögon på grund av att man känner sig så hjälplös, man vill ju bara att de ska må bra och att inte kunna ge tröst känns jättejobbigt. Förhoppningsvis är det en period som snart passerat :(

Den här sista tiden på vår lediga tid tillsammans ska vi väl fortsätta njuta av på samma sätt som vi gjort hittills, men vi ska också påbörja planeringen av sensommaren/höstens kommande dop...

Den här dagen har vi spenderat vid Örsholmsbadet, precis som vi gjorde igår!

Det har varit jättehärligt och Selma har sovit gott i sin vagn större delen av tiden där. Något bad har det inte blivit för min del då jag inte har någon bikini som passar nu när man bröst fyllda med mjölk som därmed gjort dem några storlekar större, jag är också lite nojig över att åka på mjölkstockning om man badar då man blir kall så jag håller mig i solstolen med en bok i handen.

 

Jag känner att jag blir mer och mer bekväm med att ta med Selma på små utflykter då hon är lättare att göra nöjd under den vakna tiden. Nu kan hon sitta i knät längre stunder och bara se sig omkring, något hon inte riktigt orkade med tidigare.

 

Jag måste säga att sommaren 2013 verkligen har inletts med underbart sommarväder. Det kanske inte är den där riktigt stekheta värmen, men för min del passar det fint med den svalkande brisen, särskilt nu när man har en liten tjej som inte trivs med den där kvalmiga värmen.

 

Nu ska jag återgå till mitt surfande på nätet i hopp om att hitta lite inspiration till Ts födelsedagspresent. Jag har en idé men har inte bestämt mig än...