Hakuna Matata

Idag var fem veckors ledighet över för den här familjen!

Pappan är tillbaka på jobbet och jag och Selma ska försöka skapa oss en vardag med lite rutiner igen. Jag är lite nervös för att återigen vara ensam hemma med Selma. Inte nervös för att ta hand om henne, utan för att kanske bli lite rastlös. Innan semestern trivdes jag utmärkt med det men då var det också fortfarande lite nytt och vi hade ännu inte lärt känna varandra fullt ut. Vi har fortfarande inga riktiga rutiner då hennes dagar ännu ser väldigt olika ut från dag till dag när det kommer till sömnen, och ammar gör hon ju när hon blir hungrig. 

Jag hoppas dock att vi snart ska kunna hitta en rutin så att våra dagar blir lite lättare att förutse och planera, och det vore också skönt att få gå och lägga sig i tid om kvällarna. Nu ska det erkännas att vi näst intill gett upp bärandet om kvällarna och istället väljer den enkla vägen vilket är att hon får ligga i sängen och amma tills hon somnar intill mig och där sover hon hela natten om jag själv inte vaknar upp någon gång under natten och flyttar över henne... Det är verkligen raka motsatsen till hur vi vill ha det men det får vara så nu helt enkelt så får vi ta nya tag snart igen!

 

Nu när semestern är över är det även dags att  komma igång och röra lite mer på sig. Under ledigheten har det varit lördag varje dag när det gäller mat och gott, och även om jag kört några styrkepass så har det blivit lite för långt mellan passen. Men nu när T jobbar så kommer vi i alla fall komma igång med lite promenader igen då ansvaret för Pepsis promenader hamnar på mig och Selma igen åtminstone en gång om dagen.

Även om jag inte är särskilt aktiv så är Selma det då hon sparkar och rör på sig massor: Det är svårt att förstå hur otroligt mycket det händer på 3 månader. Just nu ligger hon på golvet och kämpar med att försöka vända sig från rygg till mage, något hon inte lyckats med ännu men det ser ut som att det nog inte lär dröja alltför länge innan hon klarar det...