2014-10-14
12:40:59
Sjukdagar /S
Idag är min andra dag på hemmaplan. Söndagskvällen bjöd på ett enormt illamående som höll i sig hela natten och kompletterades med en sprängande huvudvärk, och med en 12h dag framför mig på jobbet så fick det bli ett samtal för att sjukanmäla mig då orken var lika med 0. Det var en märklig känsla att sova vidare och vakna upp till ett tyst och tomt hus, en hel dag framför mig helt på egen hand. Illamåendet höll i sig men kändes bättre än kvällen innan. Jag roade mig med att bädda ner mig i soffan och titta på TV-serier och passa på att läsa en bok för jobbets räkning. Eftersom jag ändå tagit ut min karensdag och illamåendet fanns under ytan så blev jag hemma idag igen. Skillnaden mot att vara hemma och vara sjuk nu, mot innan jag blev mamma är att känslan av dåligt samvete är dubbel - dels tänker jag på mina kollegor som sliter på jobbet och dels ville jag hela tiden gå till förskolan och hämta hem Selma. Men hur mycket till vila hade jag kunnat få med en energisk 1,5åring hemma?! Då hade jag nästan lika gärna kunnat jobbat :p
När jag väl kunde lägga samvetet åt sidan så njöt jag - njöt av att få vara alldeles för mig själv och jag insåg hur mycket jag behövde en lugn dag helt utan måsten. Den första jobbperioden har gått fantastiskt bra men jag insåg också hur mycket stress jag bär med mig. Helgerna är till för att varva ner men det har istället blivit ett stressmoment då det är så mycket press på helgen - att hinna träffa människor, att hinna umgås som familj/med min dotter, egentid.... allt ska på något vis rymmas på två dygn! Jag antar att det är an process innan man hittar vägar för att uppfylla allt detta, eller att kanske släppa kraven...
Efter en dag där illamåendet knappt känts av så är det imorgon dags att återgå till jobbet. Vad illamåendet beror på har jag ingen aning om. Ett tag trodde jag att det kanske var magsjuka på G, och jag började till och med fundera på graviditet men det är det knappast... Jag vet inte, kanske är det bara en inre stress som påverkade mig på det här sättet?
Idag började vi för övrigt dagen med att gå på vårt första utvecklingssamtal. Det gick fint och vi fick en bild uppmålad av vår lilla Selma som förskoletjej - en glad kavat tjej med massor av energi som har hittat en bästa vän som hon leker med hela dagarna. Att vara mamma är verkligen ingen lek alla gånger men jag kan ändå känna att det är det livet handlar om, så mycket glädje och lycka den ungen bär med sig... Det finns inget som skulle kunnat göra mitt liv så rikt som det är med henne i det!
Kommentera inlägget här:
