Hakuna Matata

2013-05-12
13:28:25

Från inget till ständigt ätande /S
Tänk att det kan svänga så "fort"!
Första veckan med amningskrångel kändes förvisso som en evighet men nu mina vänner har det verkligen vänt! Helt plötsligt började amningsBHn sitta trångt, och till slut höll den inte saker och ting på plats, och jag kan nu konstatera att jag gått upp 3 kupstorlekar på bara något dygn och jag hoppas verkligen att det stannar där annars kan det nog bli tufft att hitta en bra amningsBH i en vettig prisklass.
Lilla stumpan hade i alla fall fortsatt gå upp i vikt men vår BVC-sköterska tyckte vi skulle fortsätta väcka henne tills hon hittat sin kurva - men det problemet lider vi INTE av längre. Vår lilla Selma har nämligen kommit på att man faktiskt kan äta precis när man vill! Hon kan nu amma i 30 minuter för att sedan bli hungrir 30 minuter senare, eller 3 h senare! Ett angenämet problem egentligen med tanke på den tuffa starten men det blir ganska tufft för mig som ständigt får nattsömnen avbruten då det typiskt nog verkar vara nätterna som är hennes tid då hon gärna ammar ofta. Jag tror också att hon gärna sover intill oss på natten då hon flera gånger börjar amma men somnar ifrån efter bara några minuter. Jag brukar då försöka lägga tillbaka henne i sitt babynest men det går nästan aldrig utan protest och man får börja om tills tröttheten gör att man somnar själv och därmed har hon fått sin vilja igenom och sover intill mig. Det är tur att man vet att den här perioden är övergående, men tyvärr vet man ju inte hur lång den är innan amningen stabiliserat sig! Fördelen är ju i alla fall att nätterna varit väldigt lugna för Ts del vilket känns skönt inför nästa vecka då det är dags för honom att börja jobba igen.
 
Vår lilla tjej börjar bli "stor" också! Igår på sin 11:e levnadsdag föll den läskiga lilla navelsträngsstumpen bort och helt plötsligt kändes hon lite större - man kan liksom inte se att hon är alldeles nyfödd längre. Det märks också att hennes vakna stunder blir längre och att hon söker kontakt på ett annat sätt än tidigare. Hon är väldigt stark i nacken, och har varit sedan hon kom till oss.
 
Idag var det premiär för min del att kombinera barnvagnpromenad med vovvepromenad på egen hand och det gick faktiskt över förväntan och jag kände mig ännu mer nöjd med vårt barnvagnsval! Det var bara att styra vagnen med ena handen hur lätt som helst och ta Pepsis koppel i andra - helt utan problem! Promenaden i sig gick också väldigt bra och jag känner hur det blir lättare och lättare att gå och att mitt knä som känts väldigt stumt, äntligen börjar bli bättre.
 
Nu ska jag passa på att bege mig mot affären medan Selma sover i sin vagn och T jobbar i trädgården. Senare i eftermiddag ska vi nämligen fixa lite mat till mina föräldrar och min moster med man då vi ska hämta upp dem vid tåget efter deras Stockholmstripp.
 
Ha det gott, och njut av solen!

Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: