Hakuna Matata

2013-03-19
16:45:24

Bitter /S
Igår hade jag en dålig dag och det dåliga humöret har väl hängt kvar lite grann även idag.
Humöret kom med ett brev på posten som berättade att min ansökan om 50% graviditetspenning blivit avslagen då man inte anser att min arbetsförmåga är nedsatt med 25%. Ju mer jag tänkte på det ju argare blev jag. Man motiverade nämligen med att jag bara behövde lyfta i nödfall och att mina kollegor kunde hjälpa mig med lyften. Med tanke på hur många små barn vi har (något som jag nämnde i brevet) så förstår jag inte alls hur de tänker! Ska jag ropa på kollegorna när barn klamrar sig fast vid sina föräldrar och inte vill släppa taget för det anses inte som ett nödfall, eller om någon slår sig och gråter och vill upp i famnen - ska jag ropa på kollegan då med?? Eller på gården när ett barn kanske klättrar på staketet i försök att rymma (vilket har hänt) ska jag då jogga runt huset och ropa på kollegan??? NÄR anses arbetsförmågan egentligen vara nedsatt med 25% inom förskolläraryrket om de anser att jag kan överlåta nästan alla arbetsuppgifter på mina kollegor??? Och hur ska kollegorna orka med jobbet när det har en kollega som går på halvfart??
 
 
Jag blev som sagt arg, och jag blev även arg på min chef som inte direkt sagt stöttande saker vare sig i brevet eller när FK ringde för att prata med henne innan de tog beslutet - istället verkade hon, precis som dem anse att kollegorna kunde göra det mesta. Hade det inte varit så att jag bara hade 5 veckor kvar att jobba så hade jag definitivt överklagat, men med tanke på att jag bara får graviditetspenning som längst till och med sista april, och överklagan skulle ta sin lilla tid så känns det inte som att det är värt besväret! Istället valde jag idag att ändra mitt hemgångsdatum och tidigarelägga det en vecka, så nu gör jag istället min sista dag om exakt en månad, den 19 april, av de veckorna så är det ju två veckor som innehåller en röd dag vilket kortar ner arbetsveckan + en vecka där jag slutar tidigt 2 av fem dagar så jag hoppas att det ska hjälpa mig att orka med. Jag försöker att inte klaga då jag mår bra men energin räcker helt enkelt inte till för jobbet, jag är inte lika uppmärksam på omgivningen och jag är jättetrött bara halvvägs genom arbetsdagen.
 
Men nog om det! Idag fick jag tummen ur och gick och provade amningsBH - något som visade sig vara svårt!! Jag hittade en som satt bekvämt men hur sjutton ska man kunna veta om den sitter bra? Den var skön, allt satt där det skulle och jag fick plats med en handflata i varje kupa (tips från barnmorskan), men när jag testade att gå upp en storlek så satt den nästan lika bra - den kändes liiiiiiite större men utan att kännas för stor så i slutändan blev det den större storleken då jag räknar med att brösten kommer växa en hel del när mjölken börjar rinna till. Så nu har jag två bekväma BH:ar jag kan börja använda redan nu då mina gamla egentligen varit för små sedan en tid tillbaka, men nu är det så illa att jag fått skavsår. Det betyder också att jag har något att börja med på BB. Jag letade också lite efter stora, bekväma mjukisbrallor men där var det inte riktigt lika lätt så det får bli en ny runda en annan dag när energinivån är lite högre! Innan jag åkte hem blev det även två små mössor och strumpor medköpta till Liten, och en ren bil efter ett varv genom biltvätten. Så nu tänker jag pusta ut på soffan med gott samvete efter att fått några ärenden avklarade idag i alla fall!

Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: