Hakuna Matata

Ena stunden/dagen kan jag känna mig superpeppad och taggad, positiv inför allt och med ett stort socialt behov då jag bara vill åka runt och hälsa på alla och dra igång världens projekt på jobbet och jag känner att så mycket jag drömmer och längtar efter nog snart är inom räckhåll...

Nästa dag kan känslorna vara totalt de motsatta... När jag är på jobbet vill jag bara få åka hem, och är jag hemma så hamnar jag i soffan utan att orka göra något - inte ens titta på TV, för det mesta fastnar jag vid dessa stunder vid datorn där jag surfar runt utan att egentligen fastna för något mer än musiken som spelas. Sådana dagar känns det som att jag fastnat, som att jag aldrig ska bli bra i knät, som att det är lång väg kvar innan de där drömmarna ska uppfyllas om de ens någonsin kommer göra det, det finns ingen lust till något och det slutar ofta med att jag är allmänt otrevlig mot den jag älskar mest vilket leder till att jag blir irriterad på mig själv då han långifrån förtjänar det - det blir helt enkelt en ond cirkel av det...

Alla har vi våra upp och ner-perioder och just nu råkar jag befinna mig i en sådan....

Det jag har att se fram emot här näst är fredagen då jag och min underbara T firar hela 10 år tillsammans. Vi hade tänkt fira det genom att åka bort och spendera en natt på ett spa-hotell i Örebro men desto närmare vi kom desto mindre lockade den tanken mig. Det kändes så trist att åka bort och bo på hotell när jag inte har möjlighet att upptäcka staden vi övernattar i pga av knähelvetet så vi bestämde oss för att spara de pengarna. Istället blir det ett mysigt restaurangbesök och en kväll på tu man hand.