Hakuna Matata

Igår hade vi myskväll bara vi två här hemma.
Vi började kvällen med varsitt träningspass - jag hade verkligen ingen lust, speciellt inte då jag haft ont i knät av och till hela dagen, men när jag såg hur T pustade och stånkade på golvet med alla sina övningar så kunde jag inte fortsätta lata mig i soffan med gott samvete, jag MÅSTE ju träna för att bli bra i knät.
När vi var färdiga blev det hämtmat i form av kebabpita och italiensk sallad, gott och framför allt skönt att slippa stå vid spisen. Det var så skönt att bara vara hemma vi två, känns som att det var längesen!

Det känns som det var jättelängesen vi såg en film tillsammans men igår såg vi filmen Midnight in Paris. Den var lite speciell men jag gillade den. Det är svårt att återberätta filmen då jag tror att man kan få en felaktig uppfattning om den. Det är nog en film man antingen hatar eller som man faktiskt gillar. Jag kan inte säga att den var så bra att jag älskar den men den fick mig att fundera över filmens budskap och den var verkligen tänkvärd. Budskapet var att vi så sällan är tillfreds med vår tillvaro som den ser ut just nu, hur de flesta av oss drömmer om en guldtid som var/vore så mycket bättre än nutiden. Själv har jag en förmåga att fokusera på framtiden - hur bra mitt liv kommer se ut när jag har nått några mina drömmer, istället för att njuta av de drömmar jag redan nått. Filmens huvudperson drömmer om att få uppleva Paris under 20-talet då det enligt honom var guldåren.

Jag ska som sagt inte ens försöka att återberätt handlingen, men har man inget för sig så tycker jag att man ska chansa och se den, antingen kommer man ganska snart tycka att det är en skitfilm eller också kommer man att bli nyfiken så som vi blev...