Hakuna Matata

Jag har tänkt mig skriva ner en massa här som hänt och som jag har tänkt på. MEN, nu är jag helt blank.
Vad gör jag om dagarna då? Öhm. Denna vecka håller vi på med bråk. Alltså inte osämja utan det matematiska-bråket. Jag hör till den kategorin som fattar nada, jag har idag lärt mig att det inte bara finns "bråk" utan olika "bråk" men snälla fråga mig inte vad jag menar. (Jag förstår inte riktigt själv ännu).

Idag tvingades jag springa till bussen, jag kan konstatera att jag inte är redo för jogging ännu då mina lungor var på väg ut ur kroppen - bokstavligen.

Halva renoveringen är avklarad nu. Det är en besvikelse då de har skrapat upp väggen i hallen och gjort hål i garderobsdörren. Det suger rejält faktiskt. Med tanke på att vi fixa hallen själva. Själva renoveringen känns rätt slarvig dessutom då de bara målat ett lager färg i köket så det vita syns igenom. Badrumsmattan är full av bubblor men förhoppningsvis försvinner väl dessa till slut. Den kommande hyreshöjningen känns inte rimlig om vi säger så. Det som suger mest är att det de sabbade hos mamma har inte blivit fixat ordentligt heller, så jag förväntar mig inte att detta blir rättat.

Men jag se just på framtiden (harkel) - bara några månader kvar som student, sen väntas arbetslösheten. Kanske tvingas man flytta till Kiruna, nej just det ja. Där uppe sparkar de lärarna och stänger skolorna. Ja, det är alltså kört för mig.
Jag vill inte ta examen, skolan (hur slitsam och pissig den må vara) är faktiskt en trygghet. Jag vet vad som förväntas, jag har lite svårt att se mig själv som undervisande lärare om ett år. Jag vill men jag känner mig livrädd, alltså darrar i benen, muntorrhet och stammning-livrädd. 22 år och ansvarig för cirkus 25 ungars framtid? YES! Here I come.

Hakuna Matata, känns rätt långt borta just nu.