Hakuna Matata

Jag har inte känt någon direkt hemlängtan sedan jag flyttade till Linköping, det var bara precis i början, de första veckorna som jag och sofia brukade sitta och beklaga oss över vilken usel stad Linköping var, men efter bara några veckor så försvann de känslorna, man accepterade att man faktiskt  skulle bo här i tre år och när man väl gjort det började man se alla de positiva delarna med stan - och idag måste jag nog säga att som stad så föredrar jag nog Linköping framför Karlstad, tycker staden i sig är mycket mysigare.

Men nu har jag börjat längta till Karlstad igen... inte jättemycket men mer en känsla av hur skönt det ska bli den dagen jag och Tobias kan flytta tillbaka till stan och slippa alla dryga tågresor och stressade hembesök - att kunna hälsa på familj och vänner när man vill utan utan någon som helst planering. Jag började längta ännu mer när jag och Tobias för skojs skull tittade på bostadsrätter i Karlstad här om dagen... fick mig att längta efter den dag då man faktiskt gör det på riktigt... met lär väl dröja minst 1,5 år till och förmodligen 2 år - beror ju på om Tobias läser hela sin utbildning här eller om han läser sista året i Karlstad...Hur som helst är det alldeles för långt fram i tiden för att börja planera reda nu!

Kanske är det bara att man börjat tröttna på studentlivet... längtar efter den dagen när man är färdig...framför allt längtar jag efter pengarna, att kunna hitta på saker, visserligen lär man ju få mer utgifter också men ändå! Men sen gäller det ju att man faktiskt får en anställning någonstans också...!