Hakuna Matata

Sen någon månad tillbaka, och för resten av mitt liv kommer 23 maj att ha en särskild plats i mitt hjärta då det är den dagen som jag säger "ja" till min älskade T - efter 13 år tillsammans, 8 år som sambos, 5 år som förlovade och 2 år som föräldrar. Vi har pratat om det i flera år men motivationen har inte riktigt funnits där (ekonomiskt) då ett hus lockade mer. Men som föräldrar känns det nu jätteviktigt att faktiskt vara gifta. Vi har väl också börjat landa i hur vi vill att den stora dagen ska se ut och det är att den stora dagen blir med ett mycket litet sällskap med bara de allra närmaste för att sedan följas upp av en liten resa på tu man hand.

Fortfarande återstår en hel del frågetecken, men kyrkan är bokad och idag fick jag med mig min vigselring hem i en liten ask. Lite tidigt att köpa ring kanske men det finns många bra erbjudanden i juletider och det känns skönt att sprida ut kostnaderna lite. Det pirrade lite i magen när vi var på väg hem med ringen och allt kändes helt plötsligt lite mer verkligt, att vi faktiskt SKA göra det denna gång och inte bara prata om det.

 

Nu när ring är avklarad är det klänning som är det stora frågetecknet. Jag vill ha en brudklänning men då det förmodligen blir en enkel middag på restaurang så vill jag ju kanske inte ha någon jättelång, stor klänning, utan funderar snarare på en kort klänning. Svårt, svårt, svårt!