Hakuna Matata

Jag känner att det är väldigt mycket tankar just nu.
Kommande året kommer att innebära stora förändringar om allt går enligt planerna.

Det börjar redan nu i slutet av maj då J har beslutat sig för att jobba i Sverige denna sommar.
Det innebär att jag kommer mer eller mindre vara ensamstående mor. Det är väl helt okej men
samtidigt en stor förändring då han varit hemma nu i flera månader. Han har tagit det största ansvaret när det gäller hemmet och jag har i stort sett bara jobbat och varit mamma. Nu måste jag få till en rutin som fungerar för oss.
Jag måste ut med Åsa, handla, laga mat, sköta jobbet, sköta hemmet och vara en mor utan hjälp. Jag har inga barnvakter i närheten heller så jag vet inte hur jag ska lösa det med kommande personalmöte.

Annars går nya jobbet bra. Det är skönt med något nytt. Idag har jag exmpelvis suttit på kontoret och skrivit på de pedagogiska målen som ska in i kommande årsplan. Det är faktiskt roligt att få större ansvar. På onsdag har jag kontordag igen sedan spenderar jag tors-fre på seminarie om barns psykologiska hälsa.
Mitt nuvarande jobb är väldigt roligt, därför får jag en klump i magen av tanken att flytta tillbaka för jag vet inte hur jobbsituationen kommer att vara. Vill jag jobba i förskolan? Vill jag "bara" vara förskolelärare? Ska jag vidarutbilda mig? Satsa på att öppna eget som är min dröm men som jag inte vet vad jag egentligen menar med det.

Nu drömmer vi om nytt boende. Jag känner mig klar med den här lägenheten och enda anledningen att jag tolererar mitt hem är tanken på att vi inom snar framtid faktiskt ska flytta. Sen är frågan var vi ska flytta till. Hur mycket lån ska vi ta? Ska vi verkligen ta lån? Vad ska vi prioritera i jakten på hus? Billigt boende men en hög njutfaktor i vardagen med resor och bra ekonomi eller ta lån för att bo centralt i Karlstad? Kommer vi verkligen träffa bekanta oftare för det? Eller ska vi hellre köpa två bättre bilar och faktiskt ha en månadskostnad som i stort sett räcker med att en av oss jobbar heltid?

Sedan är det bilköpet. Ska vi köpa en ny bil och få en längre garanti? Eller ska vi köpa en nyare begagnad och inte förlora 100.000 i det vi sätter oss i den? Hur mycket pengar ska vi lägga på en bil? Ska vi köpa två, hur mycket ska vi lägga på dem? Vad ska man egentligen se på vid bilköp? Vad vill vi ha?

Och så bröllopsdrömmar... min älskade sambo informerade om att han planlagt frieriet. Så jag vet att han går i de tankarna. Men vad vill vi ha? Jag går i seriösa tankar om att gifta mig utomlands. Jag hittade ett jättefint hotell på Fiji som specialiserar sig på bröllop/smekmånader. Jag tror det skulle passa oss bäst. Han och jag på en strand bara vi två.

Många tankar just nu.

Fredag igen, och för min del innebär det långhelg då jag tagit ledigt måndag som är klämdag!
Det känns riktigt skönt då jag varit så trött och sliten under de senaste två veckorna när jag försöker komma in i nya jobbet. Jag börjar känna att bitarna faller på plats men jag känner också att jag har måååååånga namn kvar att lära och jag har fortfarande svårt att koppla ihop föräldrarna med rätt barn vilket alltid blir lite jobbigt när föräldrarna kommer på eftermiddagen och man inte är säker på vilket barn det är de letar efter! Men jag är på gång i alla fall ;)

Ikväll bär det av mot sommarstugan för en myskväll med god mat tillsammans med svärföräldrarna. Vi kommer att spendera natten där då det är fixardag som står på schemat imorgon. I höstas påbörjade vi nämligen projektet att omvandla den bastuliknande altanen till ett ljust och härligt uterum med vitmålade väggar, men det hann bli alltför kallt och rått för att vi skulle kunna slutföra, och med svärfars 60 års kalas i antågande så är det dags att göra färdigt. Sen är det även lite båtpyssel som står på agendan...

I övrigt rullar dagarna på, mina tankar snurrar fortfarande mycket kring hus och det har äntligen kommit ut ett nytt objekt som lockar oss, denna gång i den högre prisklassen så jag är inte alltför hoppfull då jag tror att det kommer överstiga vår gräns men titta måste vi ju göra i alla fall - för det kaaaaaan ju stanna inom vår gräns!

Hur som helst, ha en underbar helg!!

... och dalar...

Just nu är humöret i botten efter ett uselt försök till en promenad.
Jag har inte känt ett endaste dugg i knät på jättelänge och jag har kommit igång med promenader och cyklandet lite mer och kände mig mer och mer taggad. Igår började jag till och med känna mig peppad inför tanken att träna upp knät så att det ska klara av lite löpträning! Men så till idag... helt plötsligt kändes den där "hoppande" känslan i knät och mot min vilja så reagerar hela kroppen och helt plötsligt är jag tillbaka i den där stapplande gången där jag på något vis spänner hela kroppen så jag är jättetrött efter bara några steg, och knät känns alldeles stumt.

Så nu får cykeln stå imorgon så det blir bil till jobbet, och det där knäträningspasset som jag tänkt ta mig an ikväll får jag helt enkelt vara utan. Just nu hoppas jag på att det enbart handlar om lite överansträning då jag varit aktiv de senaste dagarna.

Just idag orkar jag inte ens försöka tänka positivt, så istället är onepiecen på, jag har parkerat min rumpa i soffan och planerar enbart att lämna den för att hämta lite glass ur frysen att trösta mig med :(
Förhoppningsvis kan jag känna mig lite mer positiv imorgon när jag vaknar...

Vad jag avskyr hur mycket blogg.se appen krånglar. Hela tiden. J.ä.m.t.

Skaffade instagram igår. Inte en dag för tidigt.

Den här helgen har passerat med raketfart mycket på grund av vår tripp till Ullared.

Lördagen startade redan kl 5.20 i lördags då vi hade bestämt oss för att åka mot Ullared kl 6. Som vanligt så drog det ut lite på tiden och klockan hann väl bli nästan tjugo över 6 innan vi var på väg. Väl framme efter en lååång bilresa, så var jag redo för shopping! Tyvärr visade det sig att det var en hel del med folk! Eftersom Tobias aldrig varit där, blev det att vi gick tillsammans den första stunden tills jag insåg att det tog alldeles för lång tid och att jag aldrig skulle hinna med att se på alla de saker jag ville se, om jag skulle gå med Tobias bland herrkläderna. Så sagt jag och gjort lämnade jag Tobias åt sitt öde för att gå och titta på kläder åt mig själv. Utbudet var stort men utbudet med kläder som föll mig i smaken var tyvärr inte så stort som det varit de andra gångerna jag varit där och de alla de där baströjorna och linnena som jag hade tänkt mig hittade jag så klart inte!

Därmed inte sagt att jag kom hem tomthänt så klart! I slutändan kom jag hem med 2 par byxor, två koftor, en klänning, en t-shirt, 5 par trosor och till Tobias stora förtret, en jumpsuit! Sen blev det så klart lite annat smått och gott som presenter, schampoo och balsam från hårvårdsshopen och bra-att-ha-saker. Så jag var helt klart nöjd med vår lilla tripp!

Idag fick vi slita oss upp ur sängen lite tidigare än vi kanske hade velat då mina systrar och deras familjer skulle komma och fira mig i efterskott. Eftersom vi var borta hela lördagen och även större delen av fredagskvällen så hade vi inte förberett något alls, samtidigt som vi ville ha sova så länge som möjligt idag efter en lördag med sömnbrist. Därmed ställdes kl på 9.40 och vi hade 50 min på oss att bli färdiga innan de skulle anlända! På den tiden hann vi med att städa toa, damma och dammsuga, äta frukost, baka muffins, handla, duscha och bädda - ganska bra jobbat om ni frågar mig ;)
Efter två intensiva timmar åkte våra gäster hem och vi åkt mot sommarstugan för att hämta hem vår efterlängtade vovve som fått spendera två dygn med svärföräldrarna.

I övrigt rullar dagarna på, precis som för Linda så upptar husjakten en stor del av mina tankar för tillfället och just nu är det väl mest frustration över bristen på nya objekt som kommer ut på Hemnet då det varit riktigt dött ett tag. Men tålamod är väl kanske inget jag är känd för när det kommer till saker/köp jag vill göra ;)

Nu pustar jag ut i soffan en stund innan det blir en liten promenad med vovven! Ha en fortsatt skön söndag...

Ja, nu vet vi vad J:s arv landar på och kan därmed med bestämt se på vilka hus som är i vår prisklass.
Men vad svårt det är att bestämma sig. Vad vill man verkligen ha?
För det första är jag så kluven i tanken med att flytta tillbaka till Sverige. Lämna ett jobb jag trivs med och som jag tjänar bra på och jobbar mindre arbetstimmar i.
Men så slår tanken på att kunna lämna lilleman hos en barnvakt, kunna åka till Mariebergsskogen en eftermiddag eller faktiskt kunna storhandla mat en söndag. Allt sånt som inte finns här.
Så jag måste flytta tillbaka helt enkelt.

MEN så är frågan vart i Värmland ska vi bo.
Karlstad lockar allra mest men rent ekonomiskt så är grannkommunerna mycket bättre. Det vore grymt skönt att inte ha något högt lån och istället kunna lägga pengarna på att må gott i form av resor och att jobba mindre.

Så vad är viktigast här i livet?

Så många frågor just nu.

Min första arbetsvecka på min första fasta tjänst i Karlstad är till ända och det blev trots allt en lugn sådan då många av barnen blev sjuka i slutet av veckan så idag hade vi bara fyra barn på fyra pedagoger och en student. Skönt nog var det min tidiga dag då det var lite för lugnt. Jag har varit lite utav ett vrak den här veckan som ramlat ihop i soffan efter dagarna på jobbet helt slut efter allt hjärnan hela dagen försökt att få in i form av namn och nya rutiner. Att hela tiden göra sitt yttersta för att barnen ska lära känna dig är också ansträngande och all överdriven vänlighet man försöker utstråla mot nya kollegor, barn och föräldrar. Men nu är det helg och tid för lite andrum och att smälta allt detta.

Särskilt lugn helg blir det dock inte!
Tidigt imorgon bitti bär det nämligen av mot Ullared för en dag med shopping! Det ska bli riktigt roligt och jag hoppas på att hitta en hel del kläder för att fylla på min garderob som jag inser har alldeles för lite kläder för det jobb jag nu har med mycket småbarn som ständigt kommer och kladdar ner en, lite skillnad mot hur jag haft det med de lite äldre barnen den senaste tiden!

Ha en underbar helg och håll tummarna för att jag ska hitta många fynd ;)

Idag var det äntligen dags för husvisningen som jag väntat länge på, ett hus som jag faktiskt var riktigt intresserad av! Tyvärr levde det inte upp till mina förväntningar, och hur man än vände och vred på det i tankarna så insåg vi att i slutändan så kommer det inte vara tillräckligt stort. Mitt i allt detta så insåg vi båda två att det kan gå fort men troligtvis så kommer det här med husletande/köp att bli en låååååång process.

I övrigt så har jag börjat på nya jobbet, och det känns bra men jag är helt slut om dagarna då det är så många nya intryck. Sen går tiden tyvärr inte särskilt fort nu i början när man inte är insatt i rutinerna och man har inte så mycket att pyssla med vid sidan av på de lugna stunderna. Imorgon börjar jag min dag med en timmes planering och jag har ingen aning om vad jag ska göra under den timmarn för att nyttja tiden på ett bra sätt!
På torsdag väntar en monsterdag på jobbet då jag börjar 6.30 och jobbar till 17.30, därefter ska allihop ut och äta för att sedan kl 19 gå på en föreläsning som jag antar slutar vid 21! Som pricken över i:et så öppnar jag på fredagen :p
Gissa om jag kommer vara trött på fredag kväll!

Idag var vi på banken för att diskutera bolån! Vi fick lära oss lite om hur de är upplagda och vi gick igenom våra tillgångar och hur mycket vi kan tänka oss att lägga på vårt boende, och hur mycket de tror vi har råd att lägga. Bankmannen vi fick prata med var bra och duktig på att förklara och han överröste oss med beröm över att vi hade det så bra med sparande och att vi var skuldfria så att få ett lånelöfte på 2 000 000kr skulle inte vara nåååååågra problem! Det kändes väldigt bra men samtidigt kände jag att man rycktes med i det hela och gick från att känna att det är alldeles för mycket pengar till att det inte skulle vara några som helst problem...

Väl hemma och efter lite prat med T och lite funderande så har vi dock landat på fötterna igen och vet återigen vad det är vi har tänkt oss och vad vi är villiga att lägga på ett boende. Det märktes med andra ord att han inte bara var en rådgivare utan också en försäljare då han väldigt ogärna ville räkna på höga procentsatser som vi ville ha som skräckexempel bara för att inse hur illa det SKULLE kunna gå även om det är väldigt liten risk för att ränterna skulle bli så höga.

Det känns i alla fall bra att ha ett lånelöfte färdigt från Nordea, och att veta att vi även kommer få ett lånelöfte beviljat från Swedbank, sen får vi väl se om vi hittar vårt hus innan de går ut om 6 månader.

Ikväll blir det middag ute tillsammans med J&F. Det ska bli riktigt mysigt! T ville bjuda ut mig eftersom jag fyllde år igår och jag tackar självklart inte nej till det - känns som om det var längesen vi var ute på något tillsammans.

I övrigt gjorde jag min sista dag på mitt nuvarande jobb vilket kändes väldigt sorgligt, särskilt då många barn vart lediga så jag missade min chans att krama om dem. Men det härliga med det här avslutet är ju att jag kan hälsa på dem inom en snar framtid. På måndag börjar ett nytt kapitel - bara att hoppas på att det blir ett bra sådant!!

Ha en mysigt helg!

Hej mina vänner!
Fyra lediga dagar passerar fort, alldeles för fort! Det har varit en lugn ledighet med mycket gott att äta som hör påsken till. Jag har hunnit med att träffa finaste vännen och se filmen Hunger Games, en film jag kan rekommendera men som jag såg med ett ständigt illamående då den var så hemsk, och allt annat än barnvänlig! Jag har hunnit med att njuta av lugnet ute i sommarstugan där vi umgåtts med svärföräldrar och svägerskan som var hemma över påsk, det blev en sväng för att fira påskafton med släkten i Sunne, en dag hemma med städning, träning och tvättning och annat smått och gott. En stor del av ledigheten har också ägnats åt reflektion för nu inleds vår husjakt lite mer på allvar.

Vi har fortfarande ingen jättestor handpenning, men nu har vi (läs jag) hittat ett hus som vår handpenning kan räcka till och som ligger i ett område vi gillar och som skulle ge oss båda cykelavstånd till jobbet. Det är inget jättehus men det kan byggas om efter behov. Tomten är alldeles lagom och gränsar till en stor allmänning med gräsfält. Priset är helt rätt men det beror också på att huset är litet (men kan som sagt anpassas och växa några kvadratmetrar) och i behov av renovering, men jag tror också att det är renovering som kan ske över en längre period. Jag försöker att inte hoppas för mycket som vanligt men utan att ha sett huset i verkligheten så känns det väldigt rätt! Vi ska i alla fall försöka att få en tid för att diskutera bolån under veckan som kommer så att man har ett lånelöfte om det går så långt som till budgivning.

I övrigt så inleder jag imorgon min sista vecka på mitt nuvarande jobb - från och med nästa vecka är det, det nya jobbet som gäller och nervositeten har börjat komma krypande! Men det blir nog bra i slutändan, även om det är pirrigt nu innan :)

Hoppas ni haft en skön påskhelg!

... magsjuka!

Mitt sockerbehov har varit helt enormt under en tid och det är väl för att jag tyvärr har låtit det skena iväg genom att äta sötsaker flera gånger i veckan i alltför stora mängder. Men efter min enda dag med magsjuka så är det sötsuget i stort sett puts väck. Till att börja med var det ju en kamp att få i sig något alls då allt ätbart kändes motbjudande, men jag trodde att det bara skulle vara de första dagarna, men nu har det gått mer än en vecka och sötsuget är fortfarande i stort sett borta!

Jag ska inte sitta här och säga att jag inte ätit något,  för jag har ätit glass flera gånger, någon enstaka kaka och godisbit men det har inte varit på grund av känslan att "jag måste ha det!!" utan jag har kunnat ta en bit och sen vara nöjd!

Kanske hänger det ihop med en stigande motivation som väckts i mig efter ett litet melt down jag hade här hemma och bokstavligen talat grät ögonen ur mig efter en misslyckad shoppingrunda där jag tvingades inse hur mycket jag faktiskt lagt på mig den senaste tiden, och paniken började komma krypande att inga av mina vår/sommarkläder kommer passa, och framför allt att vi dag för dag närmar oss sommaren och badsäsong och jag vill inte för allt i världen visa mig i det för omvärlden. Jag har väl inte känt mig bekväm i att visa mig i det på flera år men just nu är jag så obekväm i min egen kropp att det verkligen är jobbigt. Ännu jobbigare känns det då jag känner mig lite handfallen inför utmaningen - hur ska jag gå till väga för att bli av med så mycket som 20 kilo som det handlar om för att jag ska nå mitt tidigare viktmål som jag nådde för ca 3 år sedan, men då bara behövde tappa hälften så mycket för att nå. Den gången pluggade jag och kunde styra mina dagar helt som jag ville i stort sett; jag kunde träna när jag hade som mest energi, jag kunde äta på bestämda tider och jag bestämde allt jag skulle äta, jag kunde träna precis hur jag ville eftersom jag inte hade mitt knäproblem.

Så som situationen ser ut idag så handlar det om att träna innan eller efter jobbet och jag är helt slut efter jobbet för det mesta att jag har svårt att orka göra något alls. Vad gäller träningen så ägnade jag mig åt jogging som konditionsträning sist, något som i dagsläget känns helt uteslutet med mitt knä, och det gäller även mycket annan träning tyvärr då många tuffa träningspass är väldigt tuffa för just knäna har jag insett.

MEN allt det här är också dåliga ursäkter!
Bara för att jag har ont i knät så betyder ju inte det att jag inte kan träna något alls för jag har en träningscykel och jag har en vanlig cykel som jag kan köra på utan problem, det är bara det att det är så förbaskat tråkigt! Vad gäller träningen så har jag redan ett hårt program för nedre delen av kroppen så jag behöver egentligen bara lägga på några få övningar för att träna hela kroppen. Allra svårast tror jag det är med maten. Ett steg på vägen är att köra på godisförbud och det har jag gjort sedan förförra helgen (får inte köpa/ äta godis/kakor förutom när jag blir bjuden/bjuder, glass är ej inräknat) och det har som sagt gått ganska bra. Sen gäller det väl bara att försöka hålla sig till att äta en enda portion och inte slänga i sig en andra för att det är gott och för att man är superhungrig för ofta hinner jag inte känna efter om jag är mätt eller ej, utan äter mer ändå...

Så nu är det dags... jag kommer aldrig lyckas gå ner de där 20kg innan sommaren, och troligtvis inte heller 10kg men huvudsaken är ju faktiskt att jag gör mitt bästa för att klara av att gå ner i vikt varje dag... att lyfta den lata rumpan ur soffan och köra ett litet träningspass hellre än inget alls, och att tänka på vad jag stoppar i mig!
Jag önskar att jag var så modig som många andra bloggare och publicera osmickrande förebilder och mina före mått, bara för att sporra någon annan men jag är så oerhört obekväm med den obekväma sanningen att jag håller det för mig själv. Men jag kan ju tipsa som SaraLovisas blogg som jag tycker är helt underbar då hon är en sån där modig tjej som verkligen publicerat sådana bilder som visar den bistra sanningen samtidigt som hon sporrar sig själv och andra till att kämpa. Hon har en underhållande blogg som verkligen visar både bra och dåliga dagar och som till skillnad från många andra bloggar bidrar till att man själv accepterar att man FÅR ha bra och dåliga dagar. Nu kom jag ifrån ämnet känner jag!

Hur som helst - Någon som är med mig?

Just nu lyssnar jag på ljudboken Marian Keys "En förtjusande man". Boken handlar om tre kvinnor som alla på ett eller annat vis har en sammankoppling med Irlands populära politiker Paddy. Nyheten om att han ska gifta sig chockar alla, framför allt hans flickvän Lola som inte alls anade att han träffat en annan. Man får även följa journalisten Grace och hennes tvillingsyster Marnie som kände Paddy som yngre.
Det är en bra bok, händelserik och underhållande men mitt stora problem är att jag har jättesvårt att hänga med i vems historia jag följer och på alla namn tack vare ljudboken. Det är lättare att läsa själv. Men det är min åsikt. Så jag rekommenderar att läsa den istället.