Hakuna Matata

- Nyåret firades för första gången i mitt vuxna liv in med en riktig fest! Vi var 15 personer som var samlade för att fira här hemma med långbord, god mat och dryck. Själv fick jag dock vara nykter hela kvällen på grund av sessan i magen, men jag hade kul ändå även om tröttheten kom smygande under kvällen.

 - Graviditeten började kännas av mer allmänt och jag hade inte samma ork som tidigare, magen hade också en växtspurt under julledigheten då jag väl tillbaka på jobbet fick mina första gratulationer från föräldrar.

 - Vi förbereder oss mer och mer för ankomsten av vår sessa - det läses böcker, inhandlas saker, planeras föräldraledighet och äntligen hittar vi en favorit i jakten på barnvagn som vi bestämmer oss för, en sprillans ny istället för en begagnad som först var tanken!

 - Jag och familjen njuter av en fejkad sol på "Kusten", en fejkad sol och strand men ack så underbart!

 

- Livet känns lite tungt då jobbet är tungt, kroppen är tung, min knäskada känns av mer ju tyngre kroppen blir, och mitt immunförsvar är inget vidare då jag drar på mig en förkylning. Kanske är det hormoner, eller kanske är det bara lite för mycket just då men jag känner mig ganska nedstämd och ledsen.

 - Vi köper våra första kläder till sessan!

 - Vi letar tapeter för att göra iordning barnrummet, men det går inte särskilt bra då jag vet precis hur jag vill ha det men inga tapeter motsvarar de önskningarna!

 - Jag tänker alltmer på förlossningen, men inte så mycket med skräck utan snarare mer som en mental förberedelse. Jag inser också helt plötsligt att graviditeten har ett slut, något som känns väldigt skönt!
 Mot slutet av månaden börjar jag också känna mig piggare.

 

- Ännu en "biverkan" av graviditeten känns av då mina fingrar börjat svälla och jag måste plocka av mig förlovningsringen.

 - Jag får tummen ur och skickar iväg ansökan om havandeskapspenning, beskedet kommer någon vecka senare med ett avslag som gör mig fruktansvärt arg och besviken.

 - Börjar känna mig lite less på att vara gravid. Än så länge visar vågen bara +9kg... Tänk om jag då hade vetat att den skulle skena iväg + 10kg till!

 - Det blir grillfest med vännerna och jag skippar stödstrumporna för att vara fin - BIG MISTAKE! Jag har helt klart börjar samla på mig vätska och fötterna växer till det dubbla under kvällen...

 

- Renovering av barnrummet inleds som också färdigställs under denna månad.

 - Jag försöker ladda inför förlossningen genom att försöka få upp flåset efter att bara ha vilat sista tiden. Jag börjar också känna av den första riktiga nervositeten inför förlossningen.

 - Vi har våra träffar i föräldragruppen via BVC.

 - Jag får en underbart mysig födelsedag som jag njuter av till fullo.

 - Jag får äntligen gå hem från jobbet i väntan på bebis, och det är så skönt att få ta dagarna som de kommer helt och hållet i sin egen takt utifrån hur man mår just då!

 - Äntligen, äntligen, äntligen är väntan över!! Jag som förväntat mig att gå över tiden med bebis hade helt fel! Den 27 april går vattnet, men dröjer till den 30 april då vår prinsessa kommer till världen efter att jag fått värkstimulernade dropp. Den största och häftigaste stunden i vårt liv!

 

- Helt plötsligt har jag fått en helt ny roll, rollen som mamma! Det blir en tuff start då amningen inte vill fungera första veckan och det blir många tårar och en känsla av misslyckande och hjälplöshet. Jag vill nästan bara stänga in mig, bort från omvärlden och alla miljoner råd och tips och tjat om att amning är det bästa! Efter en vecka rinner äntligen mjölken till och sen den dagen har allt fungerat super.

 - Vi får känna på den första riktiga sommarvärmen med härliga temperaturer på +25grader!

 - Jag kommer igång med lite promenader och njuter av att ha min kropp tillbaka, att inte ha en stor tung mage, ont i knän och fötter och allt som följer en graviditet.

 - Jag får uppleva Mors dag för första gången som mamma! Någon vidare uppvaktning blev hanns inte riktigt med. I present fick jag en träningsbok för nyblivna mammor som jag hade önskat mig. Särskilt välanvänd kan jag så här i efterhand inte påstå att den är, men den är bra med mycket viktig information och övningar.

 

- Vi träffas i mammagruppen för första gången (på egen hand). Då är det bara 2 bebisar som kommit, och samma dag som vi ska ses får en mamma lämna återbud då vattnet gått och en tredje bebis är på väg!

-Vi njuter av sommaren med promenader, grillning, besök hos min mormor och vi har nedräkning till Ts semester!

- Det blir ett lugnt midsommarfirande på hemmaplan med typiskt midsommarväder, det vill säga regn! Några få kompisar kommer över för en grillkväll.

 

- Vi fortsätter njuta av den fantastiska sommaren som bjuder på sol i stort sett varje dag!! Bästa sommaren på många, många år!

- Vi försöker fortfarande komma in helt i vår roll som föräldrar och känner inte för att åka iväg på någon längre tripp men för att få lite miljöombyte blir det en dagstripp till Örebro där vi får en mysig dag tillsammans.

- Vi firar 3 årig förlovningsdag och går på middagsdejt. Känns lite konstigt att sitta och äta tillsammans utan Selma, men så mysigt och gott!

 

-T går tillbaka till jobbet och jag är lite nervös över att vara själv med Selma, att jag ska bli uttråkad över att gå hemma "själv". Oron var verkligen helt i onödan! Dagarna susar förbi och jag njuter av att ta dagarna som de kommer och få vara hemma och se hur vår dotter utvecklas.

- Vi kommer igång och ses i mammagruppen igen lite smått och mer ska det bli! Jättemysigt att ses och få prata bebis i mängder, att få se de andra små bebisarna, och se dem upptäcka varandra.

- Jag njuter av att Selma sover hela natten några nätter, men det är ett undantag. Amningen funkar toppen men jag tycker det är tufft att ha henne intill mig på nätterna då jag blir en levande napp. Det är nog tur att jag då inte vet att det ska dröja ytterligare några månader innan jag får sova för mig själv igen.

- Vi börjar på babysim! Det är verkligen supermysigt att åka iväg den där stunden tillsammans hela familjen. Efter några gånger börjar dock både jag och T tycka att det är lite jobbigt att vara uppbokad varje söndag och Selma verkar inte utvecklas så mycket heller, utan är ganska passiv i bassängen. Det är dock snabbt övergående och snart kan vi se hur hon sprattlande i badringen försöker simma fram till leksaker som ligger och guppar i vattnet. Babysim är helt klart värt att gå på, och jag tycker det har hänt massor hos Selma, tycker också att hon verkar uppskatta vattnet på ett helt annat sätt.

 

- Jag och Selma börjar på babyrytmik tillsammans med resten av mammagruppen! En gång i veckan med dans och sång. Selma tycker det är väldigt spännande att få se de andra bebisarna och att lyssna till olika instrument.

- Jag känner mig mer och mer hemma i rollen som mamma. Jag har uppskattat att vara förälder från dag 1 men jag måste också säga att det är något som hela tiden växer inom mig. Jag lär känna henne mer och mer hela tiden, upptäcker nya sidor, och njuter av att kunna interagera med henne på ett helt annat sätt än de första månaderna!

- Har lite problem med knät igen och känner mig så less, så hopplöst och irriterande!

 

- Stackars Pepsi får problem med sår och tvingas gå med tratt på huvudet.

- Vi går på höstmarknad i Sunne och lilla Selma verkar åka på sin första lilla förkylning med hosta.

- Vi firar 1 år som husägare! Vi känner oss verkligen hemma, och ångrar inte köpet ens för en sekund!

- En kär släkting går bort i den hemska sjukdomen cancer och det blir begravning, en fin begravning.
En vecka senare firar vi istället det motsatta genom Selmas dop som blir jättelyckat! Fin kyrka, nöjd unge genom hela dopet, mysigt dopfika och många fina presenter!

- Vi inleder kampen om att få till lite sovrutiner för Selmas del genom att lägga henne kl 20 varje kväll. Det är kämpigt men vi går myrsteg framåt...

- Selma för gå till fotografen för första gången, men tyvärr är min solstråle till dotter typiskt nog lite reserverad och vi får inte det där underbara Selmaleendet förevigat.

- Fars dag firas och jag bjuder ut T på bio, en kort biodejt tillsammans bara vi - så mysigt!

- Nattningarna fortsätter att gå framåt och helt plötsligt kan jag och T få kvällarna för oss själva igen - underbart!

Något annat underbart är att jag äntligen får på mig min förlovningsring som jag saknat sååå mycket!

- Den hittills värsta dagen som mamma kommer när jag för en kort stund lämnar min dotter sovandes i sängen för att komma tillbaka och hitta henne skrikandes på golvet. En fruktansvärd känsla - oron över att hon skadats allvarligt, dåligt samvete för att jag lät det hända! Det blir ett första besök på barnakuten som dock inte visar något alls som tur är.

- En rejäl förkylning för stumpans del med snor som ständigt rinner och jobbiga nätter för hela familjen.

 

-Under december har det hänt massor för Selmas del! Hon kan helt plötsligt ta sig fram på egen hand över golvet, hon sover i egen säng och dessutom i eget rum, dessutom tittar två små tänder fram!!

- Julen firades i dagarna 3 med start hos mormor och morfar, följt av julfirande här hemma tillsammans med farmor, farfar och faster och slutligen självaste julafton med firande tillsammans med pappas släkt innan vi åker vidare för att fira med min släkt där Selma får träffa på tomten för första gången!

 

--------------------

 

På ett sätt har det varit ett otroligt händelserikt år - jag har blivit mamma och fått följa min dotters utveckling varje dag!! Men å andra sidan innebär ju det att andra saker får stå tillbaka. 2013 har verkligen varit Selmas år, först väntan på henne då jag gick in i slutskedet på graviditeten och längtan efter henne bara växte, sedan att hitta sin roll som förälder men ändå fortsätta att vara ett par - vi är en familj men jag och T är ju också ett par som har en relation att vårda. Inte alltid helt lätt, men det går ändå lättare och lättare kan jag känna i och med att vi får egentid tillsammans på kvällarna.

 

Frågan är vad 2014 ska bjuda på? Dels ska jag tillbaka till jobbet, något jag räknar med kommer bli en smärtsam övergång! Vår gamla pärla ska bytas ut mot en nyare och större bilmodell. Selmas 1 års dag ska firas, vi ska njuta av en sommar tillsammans med ett barn istället för en bebis, fortsätta följa hennes utveckling och se henne ta sina första steg och höra hennes första riktiga ord. Kanske kommer vi också möta förskolans värld i rollen som förälder och inte pedagog, eller kanske får det vänta till januari 2015, vi får se. Jag räknar med att det nog kommer bli tufft att helt plötsligt försöka få ihop det så kallade livspusslet när vi båda jobbar men det ska nog gå bra! Min förhoppning är som så många andra år, att detta kommande år ska bli början på ett mer hälsosamt år för min del. Jag känner hur jag börjar hitta motivationen, och jag funderar starkt på att ta steget att köpa ett träningskort för att verkligen sätta press på mig själv!

Imorgon är det nyårsafton och det nya året kommer ringas in här hemma tillsammans med mina systrar och deras familjer. Förra året hade vi en fest med långbord ett gäng kompisar, i år blir det istället huset fullt med barn - ett helt annat sorts nyårsfirande men säkert lika bra :)

 

Och så var julen över för denna gången!

 

Den innehöll det vanliga... mat i mängder, mys vid granen, fina klappar, mängder av godis, en tomte! Det som skilde detta år från alla de tidigare är ju så klart att Selma kommit in i våra liv! Det som saknades för att göra det hela komplett var snö. Selma fick träffa tomten för första gången och fick även sitta i hans knä en stund medan pappa lät kameran gå varm efter mammans order.

Vi fick fina klappar alla tre, min favorit var från T som köpt pärlörhängen till mig, och för att vara helt ärlig så var nog Selmas favorit etiketten på alla klapparna ;)

 

Efter att ha spenderat de senaste tre dagarna i mormors hus tillsammans med övriga släkten och familjen så var det väldigt skönt att få komma hem till sitt eget hus och bara vara vi tre då det blir väldigt intensivt även om det är mysigt dessa dagarna. Nu blir det nog några lugna dagar framöver och imorgon blir det lite bilpyssel då vår pärla börjar bli sliten och det var tre grejer som gjorde att den inte gick igenom fredagens besiktning. Negativt är så klart att behöva lägga ut pengar på bilkrångel, men positivt är att vi fick en push att komma igång med billetandet på allvar. Jag vet dock inte om de olika provkörningarna gör oss så mycket klokare då det inte skiljer jättemycket i körupplevelse, däremot skiljer det väl en del i pris och kvalité på de olika märkena och det är väl det som gör det så svårt - hur mycket man vill lägga, vad man vill få för de pengarna i fråga om årsmodell och milantal, och att välja ett märke och en modell som inte är känd för att krångla. Just nu klurar jag en del på en Ford Mondeo, men vi ska fundera och testa några fler modeller innan vi kan komma till ett beslut.

 

Nu blir det soffmys framför underbara filmen Snowroller :)

Kära vänner, julen är ju verkligen en tid för att krypa ner i soffan med en god bok! Jag tänkte tipsa er om senaste bokuppelvelserna från mig!

 

Serien om The black dagger brotherhood av J.R Ward, en serie som sträcker sig (just nu) i 12 böcker! Jag har inte läst alla. 

Detta är i alla fall en serie du måste läsa bok för bok. Den är skriven så att läsaren i varje bok följer huvudsakligen en kärlekshistoria men man får samtidigt möta flera karaktärer då Ward skriver från flera perspektiv. 

 

The black dagger brotherhood utspelar sig i dagens New York där människan är helt ovetandes om vampyrernas kamp mot så kallade "lessers". I första boken Dark Lover möter vi vampyrernas kronprins Warth som efter sin väns plötsliga död åtar sig att passa på hans dotter och halvvampyr Beth. Självklart är det inte annat än kärlek vid första ögonkastet mellan dem och det är inte helt lätt att förklara för sin livs kärlek inte bara att man är vampyr men också att det är bara en tidsfråga innan hennes förvandling sker. 

 

The black dagger brotherhood handlar om en gäng manliga vampyrkrigare som alla har sina personliga problem och som alla en efter en hittar kärleken. Ward har skapat en egen vampyrvärld och här är saker lite annorlunda mot jämförelsevis Twilight och Vampire diaries. Ward har bland annat inte gjort vampyrerna till människosugande monster, de kan bara "äta" av andra vampyrer av det motsatta könet. Dessa krigare slåss mot lessers, människor utan själ som hotar deras existens. 

 

Det här är verkligen en bra serie som jag starkt rekommenderar. Det känns inte som att jag kan förklara handlingen och göra den rättvisa. Men gillar du tidigare paranormala böcker om vampyrvärlden så rekommenderar jag att du läser Wards serie som är mer riktad till den vuxne läsaren.

 

Idag är det julafton!

Här blir det extremt lugnt då jag nu är inne i vecka 40 av graviditeten. Stor, klumpig, känslig, trött, sliten och känner allmänt obehag i egna kroppen. Ingen sällskapsfavorit med andra ord ;)

Vi firar julen hemma (nära sjukhuset) tillsammans med svärmor. Lilleman har massor av julklappar under granen men bryr sig bara om godisskålen. 

 

Nu är allt klart för lillan. Sängen är bäddad, vagnen tvättat och allt inköpt. Jag vill verkligen inte föda på julafton så det är mitt stora fokus just nu - ta det lugnt!

 

Man glömmer fort hur det är att vara höggravid, jag har det inte så illa men saknar sömnen då jag inte kan ligga på annat sätt än på sidan - helst vänstra. Detta innebär att jag somnar och sover i samma ställning i ca 4 timmar när jag vaknar av förlamning/smärta och kan inte somna om. Så jag sover småstunder dygnet runt, väldigt tröttsamt men å andra sidan så är jag nu klar för amning och vakna nätter ;)

 

Lillan ligger på 3,5 kg enligt senaste ultraljudet, väldigt skönt då lilleman föddes så tunn (2,7 kg)! Hans viktnedgång sista månaden i magen gjorde att vi spenderade första tiden på intensiven med rädsla för hjärblödning, något jag gärna inte återupprepar. Han fick inte heller till amningen tack vare detta, något jag så gärna skulle vilja få uppleva! Jag vet fördelen med att inte amma, den stora friheten man får som mamma men det är väldigt speciellt att lägga barnet intill sig och amma... Hade dessutom varit skönt att slippa en miljon flaskor för en dag på stan.

 

Igår fyllde min kära mor 50 år! Känns väldigt tråkigt att bo långt borta sådana dagar men jag sände ett blommogram i alla fall. I januari väntar stor 50 års fest, hoppas vi får till att komma men det beror på lillan.

 

God jul allihop! 

 

Imorgon är det fredag och T går hem för två veckors semester!

Det ska bli så skönt att få vara ledig tillsammans i två veckor, att ta dagarna lite som de kommer utan stress, få vakna upp tillsammans hela familjen, umgås med släkt och vänner, äta julmat, öppna och ge julklappar och allt annat som hör julen till!

 

För att få de sista dagarna och timmarna att gå har vi haft fullbokat schema hela veckan jag och Selma! Vi började i måndags med promenad och mys här hemma tillsammans med mammagruppen, på tisdagen blev det mys med Selmas kusiner och moster hela dagen, igår blev det en promenad med mammagruppen med slutdestination grötlunch på kyrkcafét innan vi gick en trappa ner till öppna förskolan där det härligt nog var ganska många andra barn i samma ålder som våra kottar, och Selma var på strålande humör och ålade sig runt bland kompisarna  för att klappa och känna lite på dem och för att kanske kunna sno åt sig en leksak eller två, hon pratade lite med pedagogerna och med sig själv i spegeln på väggen. Jag måste säga att jag blir mer och mer förtjust i öppna förskolan, men det är väl också för att Selma får mer i utbyte av att vara där ju äldre hon blir. Vi har verkligen tur att ha en så bra öppen förskola så nära, personalen är verkligen supermysig och lokalerna är stora med leksaker för alla åldrar verkligen!

 

Idag var pappan i huset trött vilket ledde till lite missförstånd så han promenerade med vovven idag istället för imorgon som jag bad om, så för att inte bli allt för sen till jobbet fick han ta bilen till jobbet. Därmed är vi billösa men å andra sidan har Pepsi redan fått sin promenad så vi kan styra vår promenad var vi vill, och idag tar vi sikte mot IKEA för att inhandla lite julklappar och bara strosa runt och mysa. Vi får även sällskap på plats av kusiner och moster idag igen :)

 

Imorgon blir det mer mys med delar av mammagruppen och det vankas promenad och fika! Vi får passa på då det förmodligen lär dröja någon vecka in i januari gissar jag innan vi får till nästa träff. När timmarna imorgon susat förbi tror jag vi firar julledigheten med att åka och bada hela familjen då det blivit lite för dåligt av det den sista tiden på grund av förkylningar och andra inbokade aktiviteter, men imorgon så!

 

I övrigt känner jag mig hyfsat med inför julen! Granen är klädd, pyntet är framme, julklappar är inköpta till alla utom en. Det som återstår är inslagning av paket och kanske lite julbak... Det enda som saknas nu är lite kyla och snö ute för att det verkligen ska kännas som jul. Men det går nog bra även om den skulle utebli för i år är det vår första jul med Selma så den kan ju inte bli annat än speciell och underbar!

 

Vet inte om det är jag som ser fel men de senaste dagarna har jag tyckt mig se ett gråvitt litet streck i Selmas mun som jag gissar kommer ploppa upp i form av hennes första tand!

Hon har sovit lite tokigt de sista dagarna, vaknat lite lättare än hon gjort den senaste tiden och jag funderar på om det kanske kan hänga ihop med denna lilla tandbisse kanske?

 

Igår eftermiddag åkte T till Sthlm igen, denna gång för en kurs så han kommer inte hem förrän sent imorgon kväll. För att tiden ska gå lite fortare blev det en promenad med två mammor och deras bebisar innan vi gick hem till oss där en tredje mamma och bebis mötte upp för fika och bebismys. Helt plötsligt börjar våra bebisar bli stora, och det märks bland annat genom detta med mat - tidigare har vi bara ammat när någon blivit hungrig och alla kunde äta samtidigt, men nu fick de istället äta i tur och ordning då det turades om att sitta i Selmas matstol.

Det är också kul att se hur de interagerar mer och mer med varandra, och nu helt plötsligt har de kommit till stadiet att alla leksaker som kompisen har vill man själv ha och det ålas i olika tempo fram för att få sig en smakbit av just den leksaken, eller varför inte kompisens öra eller fot...? Det är i alla fall väldigt mysigt! När de små ätit blev det smörgåsfika för vår del följt av fryst cheesecake med smak av pepparkaka och apelsin som jag slängde ihop imorse. Den smakade bra men tyckte kanske att pepparkaksbotten av pepparkakssmulor blev lite torr.

 

Nu vaknade visst någon för tredje gången ikväll, håll tummarna för en snabb omnattning så att jag får krypa ner i sängen med min nya bok "När döden kom till Pemberley"!

Två nätter i rad har nu vår duktiga tjej, inte bara sovit i egen säng utan också, sovit i sitt eget rum! Som med allt annat var jag inställd på att det skulle bli en kamp och jag laddade med tålamod, förberedde för nattröst genom att ställa in en fåtölj med en filt, hängde fram morgonrocken men de här två nätterna har jag istället fått sova hela nätter ostört för att vakna vid 7-8 av att hon ligger och pratar med sig själv och lyssnar på sin Tummenspeldosa som hon själv drar igång - bästa starten på dagen!

 

Är det något jag lärt mig under mina 7,5 månad som mamma så är det ju att bara för att det går superbra nu så betyder det ju inte att det är så det kommer vara nu i fortsättningen men det var ändå skönt att det började så här då hon därmed tydligt känner sig trygg i sin säng.

 

Eftersom hon knappt vistats i sitt rum så har vi heller inte lagt krut på att få det färdigt, men nu står sängen på plats och när vi suttit där inne och läst nattsaga och myst med vällingflaskan så blir det väldigt tydligt att det inte är klart så det är nästa projekt! Lådan med kläder ska bort, leksaker som inte är anpassade för henne just nu (smålego bland annat som kusinerna leker med) ska ut, tavlor ska upp på väggarna, en fin väggdekoration/vinyl ska inhandlas och sättas upp och IKEAs fina sänghimmel ska inhandlas och sättas upp.

 

Men det är inget vi ska göra just idag, idag blir det istället en lugn hemmadag innan jag och Selma ska bege oss mot mitt jobb för att mysa till årets lussefirande. Därefter får vi se om vi kanske åker och hämtar upp pappan för att åka vidare och titta lite på bilar då vi MÅSTE sätta fart där. Framför allt börjar det bli hög tid att byta ut Selmas babyskydd då det börjar se lite obekvämt trångt ut nu när hon åker i overall, men helst hade jag velat ha en ny bil först då inte alla bilstolar är optimala i alla bilmodeller. Men vi får väl se vilken ordning inköpen hamnar i...

Nu har vi haft vår vagn i ungefär 7,5 månad och den har körts under senvår, sommar, höst och nu vinter och jag tycker nog att jag kan ge den ett rättvist omdöme för den som kan tänkas vara intresserad.

 

 

Liggdelen är den vi använt allra mest så klart. Den har fungerat bra och känts ombonad. Suffletten har en liten solskärm man kan fälla ut och drar man upp blixtlåset kan man dra ner suffletten ännu lite mer, och en vädringslucka öppnas då samtidigt i framändan. Vi har använt detta flitigt för att hålla solen borta under alla soliga vår- och sommardagar. När hösten sedan kom lockade tyvärr inte lika mycket då vindarna blev kyligare och med suffletten nerfälld den sista biten för att hålla solen borta så öppnades ju tyvärr vädringsluckan vilket gjort att det blåser rakt in mot stumpans huvud - smidigt när det är varmt, men mindre trevligt när det blåser kyliga höstvindar. Jag hade önskat att det gick att fälla över ett tygstycke för att stänga vinden ute men ändå kunna ha suffletten ordentligt nerfälld för att skydda mot solen.

Det är inte en liten vagn men heller inte särskilt stor, och jag undrar hur länge hon hade kunnat ligga i liggdelen om hon varit född så att man skulle ha haft en åkpåse i liggdelen i en overall. Nu har hon ju använt den från maj till oktober ungefär och vi har bäddat med ett lammskinn i botten med filt över vilket har fungerat bra men när vi valde att byta var det inte så mycket kvar på längden att växa på.

En liten detalj som stört mig är att man inte kan fälla ihop chassit med liggdelen på, något som gör att man måste ställa ner liggdelen på marken medan man fäller ihop chassit för att lasta in i bilen. Detta fungerade jättebra under torra varma sommaren, men det är ju mindre kul att ställa ner den en regnig dag - det hade kunnat göras bättre bara genom att sätta små gummiduttar på underdelen så att tyget aldrig behöver läggas direkt mot marken. Det går väl i och för sig säkert limma dit några själv men det har inte blivit av.

 

Sittdelen har jag använt inte använt så länge men har ju ändå haft den ett tag. Det finns tre lägen på den, ett av dem är näst intill fullt liggläge, ett är viloläge vilket är ganska sittande, och ett av dem är väldigt upprätt sittande. Jag har bara använt liggläget och viloläget då jag kan tycka att det fullt upprätta sittläget ser lite obekvämt ut men då har å andra sidan inte Selma lärt sig sitta på egen hand helt än, så det kanske kommer användas mer när hon är mer aktiv och mer intresserad av omgivningen. Allra mest har vi använt liggläget då vi nästan bara promenerar med vagnen vid de tider hon ska sova, och hon har sovit gott från start. Sittdelen har ett fempunktsbälte som ser ut att vara bra, men det har inte använts nästan något ännu då hon än så länge inte tar sig någonstans med bygeln och åkpåsen. Bygeln är enkel att knäppa upp och vrida åt sidan vilket underlättar att lyfta ur och sätta ner henne då den sitter ganska "tajt", något jag gillar, åtminstone nu när hon är så liten. Det är möjligt att det kan bli lite onödigt tajt om 1-2 år om man ska få plats med åkpåse och overall? Suffletten är toppen då den precis som suffletten i liggdelen kan förlängas om man öppnar ett blixtlås, gör man det går den väldigt djupt ner och gör det mörkt och mysigt när det är sovdags. Det går dessutom att fälla ut en liten keps. Negativt om suffletten är att det låter ganska högt när man fäller upp/ner den och jag är ganska säker på att det finns en risk att man väcker ett sovande barn om man justerar den under tiden, då det knäpper högt för varje steg. Kanske blir det bättre efter en tids användning?

 

Chassit har svängbara (och låsbara) lufthjul, något vi varit supernöjda med. Vi valde mellan svängbara eller fasta hjul och de flesta i omgivningen avrådde oss från de svängbara men vi fastnade ju båda lite extra för denna vagn och det blev därför svängbara. Svängbara hjul har varit toppen för oss som promenerar med hund, något jag inte alls trodde, jag trodde snarare att det skulle bli jobbigt då vi har en hund som drar en hel del i kopplet och jag trodde det skulle bli så att vagnen då styrde med. Men eftersom vagnen är så lättkörd och lättstyrd så kör jag nästan alltid vagnen med en hand och kontrollerar Pepsi med den andra. Det är vid ett fåtal tillfällen jag går med båda händerna på vagnen och visst, gör Pepsi ett ryck då så blir det ju så att vagnen styr åt samma håll, men det är i stort sett bara i uppförsbackar och branta nedförsbackar jag kör så, så det funkar bra ändå.

Handtaget är ett knäledshandtag som jag inte heller ville ha från början men det har också varit super. Det var svårt att hitta en vagn som passade min längd då de ofta kändes för låga eller så kom jag för nära vagnen och sparkade i med fötterna. Det har aldrig varit ett problem med vår vagn då "ursprungsläget" passat min läng bra så jag har inte ens behövt höja till översta läget!

Chassit har en stor och rymlig varukorg i tyg med höga kanter. Mitt igenom varukorgen går det dock en stång och utrymmet mellan korgens kant och ligg/sittdelen är inte jättestort så även om det går att packa mycket saker så går det inte att packa en stor sak, utan det handlar snarare om att stuva flera olika saker - t.ex. inte jättesmidigt att försöka få ner en full matkasse utan att packa ner lite och lägga löst.

 

Vi har nog kört vagnen på de flesta underlag - asfalt, grusväg, skogsstig och idag i snö. Bäst körs den så klart på asfalt, men det har även gått fint att köra den på grusväg om det inte är alltför grova stenar då färden kan bli lite väl skumpig då det inte är så mycket gung i vagnen "fram och tillbaka/upp och ner" utan gunget är främst i sidled vilket inte hjälper så mycket när man kör på ojämna underlag. Idag körde jag den i snö för första gången. Vägarna var plogade men bitvis var det moddigt, och det fanns några upptrampade plogvallar vi fick ta oss över och några meter där det var oplogat. Där det var moddigt eller upptrampat plöjde den på bra men när det blev djupare snö en längre sträcka blev det jobbigt och jag fick dra den baklänges där det blev som mest med snö. Men hur ofta behöver vi ge oss ut på oplogade vägar i decimeterdjup snö?

Det är verkligen en allroundvagn precis som jag trodde - den funkar fint på i stort sett alla underlag men den är inte bäst någonstans, det finns helt klart bättre vagnar att köra i snö och i terräng då man nog bör välja en vagn med mycket gung och fast hjul, och det finns säkert bättre vagnar att köra i city, vagnar med mindre hjul vilket gör att de svänger ännu snävare. Men den här vagnen funkar som sagt på i stort sett alla underlag, något som passat oss väldigt bra då den funkat fint i trånga klädaffärer, på skogspromenader och på grusvägarna på landet!

 

Helhetsintrycket är i slutändan i stort sett bara positivt och vi ångrar inte alls vårat vagnsval. Det är en smidig vagn som verkligen passar våra behov. Den är smidig i affärer (tackar mig själv varje gång som valde svängbara hjul), lätt att köra vilket underlättar hundpromenaderna och med den stora varukorgen kan jag gå hemifrån en hel dag och vara redo för alla väder med regnkläder, mössor och annat som kan tänkas behövas för en dag ute.

Att man kan vända ligg- och sittdelen åt båda håll med ett enkelt klick är toppen då det kändes väldigt viktigt för mig att hon skulle kunna åka i sittdelen vänd mot mig, men att den även går att vända framåt när hon blir äldre och mer intresserad av omgivningen.

Något som också varit otroligt smidigt är att vårt babyskydd enkelt går att klicka fast i chassit. Jag trodde inte vi skulle använda det alls mycket men det har tvärtom blivit väldigt flitigt använt! Hon har somnat gott under bilfärder och då har det bara varit att knäppa loss stolen och sätta i chassit så hon fått sova vidare när vi gett oss iväg på annat (oftast besök i affärer), det har blivit mer och mer användbart ju tyngre hon blivit då jag hellre valt att ta med chassit och klicka fast stolen i det även på snabbhandlingar då man dels har händerna fria + att det blir för tungt att bära henne i babyskyddet.

Jag gillar att vagnen är ganska hög vilket gör att det känns som att hon kommer nära mig, det kan väl i och för sig upplevas som en nackdel när hon blir äldre och kanske får svårt att klättra upp i vagnen på egen hand.

Vagnen är väldigt lätt att fälla upp/ihop men det är lite irriterande att den inte går att fälla ihop med liggdelen på, och att fälla ihop med sittdelen på är inte jättesmidigt heller. Lättast är att fälla ihop genom att först ta av sitt/liggdelen men då kommer man till den där tråkiga detaljen om det är blött på marken att man måste lägga ner dessa i vätan. Det finns några små detaljer som man kunnat göra vilket hade gjort vagnen bättre men så är det väl kanske alltid.

 

Brio Smile var en helt ny modell när vi köpte den, och som det ofta är med nya saker följer en del så kallade barnsjukdomar, något vi tyvärr drabbats av också. Smilen har (vad jag fått höra) haft ganska stora problem med bromsarna och med vobblande framhjul. Vi har haft väldigt problem med våra bromsar! Det är en pedalbroms, och problemet för oss har varit att bromsen inte släppt helt utan legat och tickat mer eller mindre och det har blivit värre och värre! Så som det varit sista tiden har vi inte ens kunnat använda bromsen. Vi hade tyvärr maximal otur då kedjan vi köpte vagnen på gick i konkurs vilket gjorde att vi var tvugna att vända oss direkt till Brio för reklamation, och oturen fortsatte då Brio i samma veva blev uppköpta av Britax(?) och de bytte ut all personal på kundtjänst så att få något svar från dem tog verkligen en evighet. Nu har vi i alla fall äntligen fått hjälp och vagnen ska lämnas in på KöpBarnvagns verkstad för att få nya delar, något som så klart går på garantin.

Brio införde dock försäljningsstopp av Smilen en period medans de åtgärdade dessa fel så skulle man välja att köpa vagnen idag bör dessa fel vara åtgärdade.

 

I slutändan skulle jag helt klart kunna rekommendera denna vagn till någon som söker en allroundvagn precis som vi gjorde :)

 

 

 

 

 

 

Nej, jag har fortfarande inte fått tummen ur och köpt boken och nu vet jag inte om de behövs längre för idag hände det!

Vi gjorde som vanligt, lite bokläsning innan det blir välling i famnen för att sedan lägga ner henne i hennes säng (något vi gjort den senaste veckan). Det sistnämnda brukar följas av gråt och skrik och det har verkligen gjort ont i hjärtat att se hennes ledsna ansikte när hon tittat på mig genom spjälorna och man känner sig så grym, nästan som att man satt henne i ett fängelse. Men idag skrek hon i två sekunder sen slutade hon och bara snosa lite på min hand, pratade lite, titta på mig och log och la sig sedan tillrätta, slappnade av och somnade! Jag behövde inte buffa, gunga på sängen, sjunga eller något, det enda jag gjorde var att låta min hand vila tungt på hennes rygg.

 

Det var verkligen helt fantastiskt, det är precis den målbild jag haft alla dessa kvällar av gråt och skrik! Nattningen igår var som de varit tidigare men det ovanliga var att det följdes av att hon sov hela natten ända fram till 8.30 imorse då jag hörde hur hon drog igång sin speldosa och låg och pratade glatt med den. Med andra ord vaknade jag helt utsövd till världens bästa ljud, en nöjd dotter som sovit gott en hel natt för första gången på flera månader . och att detta följs upp av en drömnattning efter en dag med mys tillsammans med mammavänner och bebisvänner, det gör det här till en näst intill perfekt dag, det enda som saknats är T som är på jobb i Stockholm igen..

Min stora tjej kan nu åla sig framåt och två kvällar i rad har nu min stora tjej somnat i sin egen säng med hjälp av lite vagganda och strykande över ryggen. Det känns så himla skönt då det inte alls har känts tryggt att ha henne sovandes ensam i vår säng sedan hon ramlade ur den.

Det här steget framåt gör det lite enklare att hantera de här nätterna när hon nu är inne i någon fas där hon vaknar ofta och är ledsen om nätterna.

 

Idag tog nattningen onödigt lång tid då hon sov en stund i mosters famn under tidiga kvällen, men nu sussar hon och medan T är på julfest har jag tänt en brasa och ska se senaste avsnittet av favvoserien Downtown Abbey innan jag själv kryper ner i sängen.

 

Hoppas alla njuter av helgen!

Idag vaknade jag med en lätt huvudvärk som hängt sig kvar under hela dagen. Det blev lite si och så med sömn igår kväll/inatt då Selma återigen är snorig. Det blir inge jätteförkylningar för henne men de återkommer med täta mellanrum vilket är lite trist.

Ursprungsplanen för dagen var att möta upp kompisarna på öppna förskolan, men efter den här natten så kändes det dumt då jag gissade på att hon skulle vara trött och kinkig, och i slutändan var det fler som lämnade återbud så vi gjorde upp nya planer för en träff nästa vecka istället. Det blev i alla fall en promenad på 2 h med en mammavän vilket var skönt då huvuddunkandet försvann för en stund ute i den kyliga, friska luften, men nu har jag landat i soffan igen och tröttheten gör sig påmind.

 

Efter 2,5 dag i Stockholm så är i alla fall T hemma igen och kan ta över en stund. Jag ska väl inte klaga för mycket då det var åtminstone 2 kvällar med lätta nattningar, men det tar ändå mycket på energin att inte få någon break under en hel dag.

 

Inatt hoppas jag på en bra natt så jag är utvilad imorgon för då väntar julfest med jobbet på kvällen :)

Under helgen påbörjade jag ett projekt som kommer fortlöpa under de kommande månaderna. Jag laddade nämligen hem fuji.ses fotoboksprogram för att börja på en fotobok om Selmas första år. Jag hade egentligen tänkt göra den när hon väl fyllt 1 år men så lästa jag på en annan blogg att den mamman gjorde boken fortlöpande och det är nog bättre, känns som att det är lättare att skriva mer berättande text till bilderna då känslorna och minnena är så färska.

 

Att skriva/göra en bok om hennes första år är inte helt lätt! Det finns så många bilder, och jag har så mycket känslor och kärlek inom mig till henne som jag på något vis vill ska lysa igenom. Samtidigt vill jag bara att boken ska vara en sammanfattning av året och inte bli överdetaljerad då alla känslor är något jag bär på, det är ju inget hon kommer att minnas när hon bläddrar i den, och jag vill ju inte att hon ska tycka att det bara är blaj.

Det har blivit några timmars pyssel redan trots att jag bara har hunnit göra 11 sidor, men man vill ju att det ska bli så bra som det bara kan! Det har blivit ganska mycket text på de sidorna då jag utan att gå in på detaljer vill berätta om mina upplevelser av graviditeten med henne, berättelsen om när hon föddes och dagarna innan, berättelsen om hur hon fick sina namn, första dagarna hemma... Jag tror (och hoppas) att det ska bli lättare att hålla sig mer kortfattad i de kommande texterna då de mer blir beskrivningarna till milstolpar och specifika händelser.

 

Något som varit till stor hjälp i skrivandet nu är dels tillbakablickar i bloggen, speciellt när det kommer till upplevelser av graviditeten. När Selma väl var född köpte jag en fin skrivbok där jag skrivit ner små minnen om vad vi gör, och om hennes utveckling. Något jag är väldigt glad för då man sorgligt nog glömmer väldigt snabbt, åtminstone glömmer man detaljerna. Jag hoppas på att jag ska fortsätta vara duktig på att skriva även när man kommer in i den riktiga vardagen med livspusslet, när man lämnat den här underbara föräldralediga tiden bakom sig där man bara flyter med dagarna och tar det som det kommer.

 

Hur som helst - väldigt roligt projekt som jag hoppas kommer ge en lika bra slutprodukt som jag tänkt mig...

 

 

Då var vi helt plötsligt inne i december, julmånaden och den börjar med första advent.

 

Vid advent förra året hade vi en miniinflyttningsfest och bjöd in till grillkväll, men utan grill hade vi tänkt grilla på engångsgrillar. Några engångsgrillar behövdes inte då fina vännerna hade släpat på ett stort paket genom stan, på bussen och hem till oss som innehöll en fin kolgrill. Det var så mysigt och gott och vi sa att det får bli vår nya tradition.

 

Så nu när vi var inne i adventshelgen bjöd vi därmed in till en grillfest i år igen med samma gäng med ett bortfall och en ny bekantskap. Kvällen blev mysig, Selma satt nöjd med vid bordet fram till läggdags, och sov gott sedan medan mamman och pappan hade kul med sina vänner fram till klockan slog 1 och vi somnade intill henne.

 

Idag har Selma och T hälsat på gammelfarmor och gammelfarfar medan jag letat kläder på Bergvik. Det blev inga inköp så jag ska försöka dyka ner i garderoben och se vad jag kan hitta då jag inte hittade något nytt plagg som lockade tillräckligt.

 

T åkte till Sthlm under eftermiddagen för att vara på plats inför morgondagens kurs genom jobbet så jag och Selma är ensamma tills på tisdag kväll.
 Håll tummarna för att det blir lugna nätter ;)