Hakuna Matata

Våren är här. Med våren kommer pirret i magen. Jag börjar komma ur vinterdeppen och man blir nästan nykär på livet igen. Idag kom jag på en låt jag glömt bort. När jag hör den tänker jag på mig och J, 7 år i sommar mot alla odds. Vi har verkligen hållt samman genom många svårigheter nu starkare än någonsin. Jag med min självinsikt vet att jag är en pessimisttisk realist och då kan man ju inte göra annat än att ifrågasätta om det verkligen är möjligt att hitta sin bättre hälft vid 16 års ålder? Han har alla de sidor som inte jag har och jag tycker vi kompletterar varandra. Det är väl det kärleken gör antar jag? All kärlek till dig J ♥

Här får ni öronorgasm;