Hakuna Matata

Idag vaknade jag av att det var ljust i sovrummet men att klockan inte kunde vara jättemycket då T fortfarande låg i sängen, och han skulle agera flytthjälp kl 9. Irriterande nog lyckades jag inte somna om med min förkylningstäta näsa, så när klockan var halv 9 gjorde jag T sällskap vid frukostbordet. Snart ska jag slänga på mig lite kläder och gå en promenad med Pepsi, den första på en vecka, och jag ser tyvärr inte fram emot den, mest på grund av knät som verkar vägra bli bra den här gången. Den stela känslan och att det hoppartill/hugger till utan förvarning kommer och går trots att jag verkligen vilat denna veckan. Men med tanke på att jag som sagt bara vilat under en hel veckas tid så mår jag väl bara bra av att gå en liten runda.

 

Medan T agerar flytthjälp ska jag försöka köra ett ryck på hemmaplan då det rent ut sagt ser förjävligt ut med ett tjockt dammlager på fönsterbrädorna, dammtussar på golvet och papper och saker över allt känns det som! Jag som hade en illusion om att det skulle vara mer lättstädat när jag fick större boende... funkade tyvärr inte riktigt så - har bara dubbelt så mycket yta att hinna med att städa på samma tid :p

Men jag klagar inte (bara lite), för att flytta till hus känns bara mer och mer rätt, särskilt med tanke på att vår lilla familj nu ska utökas med ännu ett liv. Jag älskar att bo stort, att kunna ta hem folk utan att alla ska trängas i samma rum runt ett minibord. Det märks också att Pepsi känner sig mer och mer hemma då han till en början bara ville vara ute i trädgården 2-3 min till en början innan han satte sig vid dörren och ville in. Nu kan han strosa runt där ute i 15-20 minuter för sig själv och han vaktar inte heller lika hårt utan reagerar mest när någon befinner sig vid ytterdörren, vilket för min del känns helt okej då det känns ganska tryggt, särskilt när man är ensam hemma.  Nu längtar vi bara efter att våren på riktigt ska komma så att vi också kan börja njuta av trädgården!

 

När T väl kommer hem lite senare så har vi tänkt oss en runda i lite affärer, eller jag har tänkt det åt oss! Jag vill köpa lite barnkläder - har varit sugen på det jättelänge men vill att vi gör det tillsammans. Jag var supernära att köpa ett set på Lindex här om dagen men blev så himla osäker på det där med storlek! Första storleken är ju storlek 50 men är det ens värt att köpa något plagg i den storleken, eller ska man gå direkt på 56. Jag har ju flera bebisar i min omgivining som fått gå direkt på 56, eller så har de fått gå upp till det efter bara någon vecka... Det känns ju inte alls kul att köpa massa plagg som kanske inte ens kommer kunna användas en enda gång! Vi har ju också fått massor av kläder som jag inte orkat gå igenom än... har vi tur finns kanske några plagg i strl 50 där...

 

Hur gjorde ni??