2012-01-18
18:21:33
Det märks när man börjar jobba /L
God kväll!
Nu är jag inne på andra arbetsveckan. Det är fullt upp. Mycket att planera och ordna men det har fungerat bra. Jag känner att jag gått in i ledarrollen bättre den här gången. Kanske för att det är lätt att inta ledarposition när man är den enda som jobbar 100% och redan känner alla sen innan. Då blir det inte lika mycket "trampa på tårna känslan".
Idag hade jag mitt första avdelningsmöte och jag gick igenom vad jag förväntar mig av alla. Det gick bra.
Avdelningen var lugnare än jag förväntade mig, mycket beror faktiskt på att några mer "krävande" barn slutat innan jul. Det märks väldigt fort. Första dagen kom barnen springande och hälsade på mig, det satte ribban. Alltid skönt när barn är välförberedda på nya barn/vuxna som kommer, då blir det så mycket lättare.
Lilleman verkar trivas bra hemma med pappa. Nu har han äntligen fått snits på krypandet vilket har reducerat grinigheten betydligt. J bakar och städar varje dag, riktigt skönt att ha middagen klar när man kommer hem och nybakat bröd till frukost. Så kan jag tänka mig leva ja. Men den 1 mars är det dags för barnehagen även för lilleman... det blir skumt att ha honom hos några andra än mig och J. Men det går nog bra.
Igår kom mamma på besök. Det var skönt att se henne, vi hade inte setts sedan början av december. Lilleman tog faktiskt väl emot henne, han som vanligtvis brölar när någon rör vid honom, smått osocial ja.
Nu märks det att man börjat jobba igen. Näsan är genomtät och halsen börjar sticka... ja, årets första förkylningen kommer väl lagom till helgen. Det är det värsta med att jobba med barn, alla jäkla sjukdomar som man aldrig verkar komma ifrån. Längtar tills jag, likt alla äldre förskolelärare, är immun mot det mesta.
Ha det fint!
Nu är jag inne på andra arbetsveckan. Det är fullt upp. Mycket att planera och ordna men det har fungerat bra. Jag känner att jag gått in i ledarrollen bättre den här gången. Kanske för att det är lätt att inta ledarposition när man är den enda som jobbar 100% och redan känner alla sen innan. Då blir det inte lika mycket "trampa på tårna känslan".
Idag hade jag mitt första avdelningsmöte och jag gick igenom vad jag förväntar mig av alla. Det gick bra.
Avdelningen var lugnare än jag förväntade mig, mycket beror faktiskt på att några mer "krävande" barn slutat innan jul. Det märks väldigt fort. Första dagen kom barnen springande och hälsade på mig, det satte ribban. Alltid skönt när barn är välförberedda på nya barn/vuxna som kommer, då blir det så mycket lättare.
Lilleman verkar trivas bra hemma med pappa. Nu har han äntligen fått snits på krypandet vilket har reducerat grinigheten betydligt. J bakar och städar varje dag, riktigt skönt att ha middagen klar när man kommer hem och nybakat bröd till frukost. Så kan jag tänka mig leva ja. Men den 1 mars är det dags för barnehagen även för lilleman... det blir skumt att ha honom hos några andra än mig och J. Men det går nog bra.
Igår kom mamma på besök. Det var skönt att se henne, vi hade inte setts sedan början av december. Lilleman tog faktiskt väl emot henne, han som vanligtvis brölar när någon rör vid honom, smått osocial ja.
Nu märks det att man börjat jobba igen. Näsan är genomtät och halsen börjar sticka... ja, årets första förkylningen kommer väl lagom till helgen. Det är det värsta med att jobba med barn, alla jäkla sjukdomar som man aldrig verkar komma ifrån. Längtar tills jag, likt alla äldre förskolelärare, är immun mot det mesta.
Ha det fint!
Kommentera inlägget här:
