2011-12-20
03:28:33
Fattigman /L
Jag minns en tid då vi fick pengar av socialen. Jag var 18 år och hade precis flyttat hemifrån pga att jag helt enkelt inte kunde bo hemma längre. Som tur var fick J en lägenhet i samma veva och öppnade sitt hem för mig. ♥
Jag gick på gymnasiet och han var arbetslös. Jag får ont i magen av att tänka tillbaka på den ekonomiska stressen som var. Det finns få undantag, som väljer att leva på socialen. Jag förstår inte hur man orkar. Jag hatar allt som har med bidrag att göra, det finns inget värre än att vara inne i det systemet.
Jag minns hur J bakade och gjorde allt för att vi skulle ha pengar till mat hela månaden. Idag har jag väldigt svårt för "fattigmansmat". Makaroner och korv serveras mycket sällan. Det är bara för att en gång i tiden hade jag inget val.
När jag läser artikeln ovanför kommer den där känslan tillbaka. Jag vet vad jobbigt det är att inte veta hur man ska klara sig. Vi hade tur som hade föräldrar som gjorde så gott de kunde med det lilla de hade. Min största skräck är att hamna i samma situation igen men denna gång se på hur min son inte kan få det han behöver/vill.
När jag levde på socialen visste jag att det en dag skulle ta slut. Jag skulle ha min utbildning och jobb. Men det måste vara extra hårt att som äldre hamna i en sådan sits. Tänk vad många familjer det är där ute som inte vet hur de ska klara julen. Mina tankar går till er. ♥
