Hakuna Matata

Idag har jag varit på universitetet för information om examensarbetet. Lärarna verkade upptagna och vi fick veta att de hade ett krismöte. Det gäller högskoleverkets kritik mot svenska lärarutbildningar. Karlstads universitet har fått kritik för alldeles för lätta individuella examinationer och Linköpings har inte tillräcklig ämnesfördjupning. Vad tycker nu vi som faktiskt studerar hos dessa då?

Jag kan ju bara tala om min uppfattning av Karlstads universitet där jag går. Jag kan hålla med om att det är alldeles för övergripande information inom de allmäna utbildningsområdena. Ingenting har varit ingående, egentligen skulle jag nästan vilja läsa minst ett år till. Vi får exempelvis inte lära engelska, det ämne som jag tror många skulle behöva få lära sig mer om. Jag kan inte förklara alla språkregler eller dylikt där. Praktiken är för kort, 20 veckor tror jag det är fördelat på 3,5 år, alltså ingenting. Hur mycket hinner man komma in i lärarrollen på 1,5 veckas praktikperiod egentligen? Jag har inte heller som en av artiklarna nämner behövt läsa en hel bok. Det otroligt idiotiska är att vi får exempelvis en bok på litteraturlistan som vi ska arbeta med ett kapitel. Hur kul är det att få reda på efter att ha köpt en bok för 400 kronor? Mitt tips är att skolan köper in litteratur som eleverna sedan betalar typ 25 kronor för att låna under kursen. Förstörs boken får man betala inköpspriset men de lär ju tjäna in pengarna snabbt. Jag hatar när vi inte får ta på litterturen. Kraven är faktiskt rätt låga, jag som går på 98% av alla mina lektioner även de som inte är obligatoriska får samma betyg som en student som bara går på kanske 5 lektioner totalt på en kurs. Jag tycker att man missar väldigt mycket av utbildningen om man inte går på lektionerna. Vi hade exempelvis en kurs där vi pratade om övergrepp, barn till missbrukare och så vidare, dessa lektioner var inte obligatoriska och om man aldrig tagit del av detta hur ska man då veta hur man ska förhålla sig till det ute i arbetslivet? Det finns mycket att kritisera. Det jag allra mest har reagerat på är att vem som helst kan bli lärare. Jag har mött homofober och rasister men skolan kan ingenting göra. Vissa är inte lämpade att bli lärare så varför borde inte universiteten kunna göra någonting här? Jag tycker även att universitetets lärarutbildning borde begära utdrag från brottsregistret för att kolla så inte sexförbrytare läser till lärare.
Jag tycker även att informationen över vad våra utbildningar innebär är otroligt dålig. När jag först sökte in kom jag in på svensklärarutbildningen, efteråt fick jag reda på att det inte alls var för elever i de lägre åldrarna. Jag bytte därefter och fick då reda på att den utbildning (nuvarande) ger behörighet för förskola, förskoleklass och grundskola 1-5. Det tog mig 1 år att få veta vilken behörighet jag har. Men jag känner mig fortfarande osäker på om detta stämmer.

Jag kan nog hålla på i en evighet att kritisera min utbildning men jag måste faktiskt säga att det positiva överväger det negativa. Det är roligt, bra lärare och för det mesta rimliga uppgifter. Jag ser inte att Karlstads universitets ska bli av med sin examensrätt.

Vad tycker du om lärarutbildningen?

Läs mer här.